Debatter Macrons sista kort?

Bild: Wilfred Hildonen

Emmanuel Macron har inlett sin motaktion mot Gula västarna, Den stora nationella debatten. Han har själv deltagit vid massmöten med borgmästare i två småstäder. Gula västarna ordnade trots det senaste lördag sin tionde massprotest mot Macrons politik. Förbittringen mot de väldiga sociala orättvisorna fortsätter oförminskad i Frankrike ...

Igen var 84 000 personer på marsch runtom i landet. Macron vädjar nu om hjälp av borgmästarna i stora och små städer, samt av organisationer och fackförbund, ett mellanskikt av beslutsfattare som han hittills har struntat i. Borgmästarna är de enda som ännu finner nåd inför fransmännens ögon.

Särskilt Macron själv, men också politiker och politiska partier, de fackliga ledarna och journalisterna är i dag utsatta för demonstranternas speciella förbittring, nästan hat. Borgmästarna ses som de enda som ibland tar sig an "vanligt folks" problem.

Det finns 35 000 kommuner, och alltså lika många borgmästare, i Frankrike. Miljonstäderna lika väl som byar med några hundra invånare har sin borgmästare, en lokal och ibland folkkär kung. Det är nu till dem Macron vädjar om samarbete genom att öppna stadshusen för alla intresserade. Den som så önskar ska kunna ordna lokala debatter på teman som är brännbara, eller skriva ner sina önskemål för ett bättre samhällskontrakt. Hittills är 600 debatter aviserade, ett drygt hundratal redan hållna. Debatterna ska pågå i två månader, hundratusentals åsikter sorteras och klassificeras. Macron lovar svara inom en månad och eventuellt ordna en folkomröstning. Många undrar hur allt ska lyckas. Debattskrifterna bygger på uråldrig fransk kutym. Redan under medeltiden samlade man in klagobrev från folket, kallade Cahiers de doleances.

Macron har först via de gula västarna förstått att han inte längre kan toppstyra Frankrike utan eftergifter. Fransmännen har beskyllt honom för suverän autism. En ny satirisk roman (av Patrick Rambaux) med presidenten som tema heter Emmanuel le Magnifique med smeknamnet lånat av 1400-talshärskaren i Florens, Lorenzo de' Medici, il Magnifico.

President Macron säger sig vilja förvandla vreden till en lösning på krisen, men en stor majoritet av fransmännen, 70 procent, tror inte att Den Stora debatten är ett svar på deras problem. Den förutsätts bygga på ett ämnesval som Macron själv lägger fram i sitt brev. Den ska gälla skatterna och de offentliga utgifterna, statens organisation (mer decentralisering?), hur de nya miljökraven ska kunna tillämpas (transporter och bostäder) samt demokratin och vad medborgarskap innebär. Macron kan tänka sig godkänna tomma (blanka) röstsedlar, införa obligatorisk röstning eller en dos av proportionalitet i det franska majoritetsvalsystemet. Han överväger att minska antalet folkvalda (nu 577 deputerade och 331 senatorer, samt sammanlagt i alla territoriella kollektiv 618 384 folkvalda)

Ett av Gula västarnas önskemål har varit mer "participativ demokrati", direktval som i Schweiz och referendum, allt kan diskuteras skriver Macron. Men inte hans redan gjorda reformer, som den avskaffade förmögenhetsskatten eller den nya arbetslagstiftningen. Till mångas häpnad har Macron inkluderat ett känsligt ämne som Gula västarna inte alls hade nämnt, nämligen immigrationen. Han ställer frågan om fransmännen önskar sig ett årligt kvotsystem, utöver de obligatoriska asylflyktingarna. Det ses som ett försök att kämpa mot Marine Le Pens framgångar med tanke på EU-valet i maj. Hon och Macron själv är de enda som har dragit nytta av den aktuella allvarliga krisen. Av fransmännen stöder 56 procent fortfarande Gula västarna, men de var 68 procent i början av december. Macron låter förstå att krisen ger honom möjligheter att lägga fram sina åsikter på nytt, hans usla popularitetssiffror har faktiskt gått lite upp, från ett stöd på 23 till 27 procent.

Många borgmästare sällar sig till de kritiska rösterna inför Den stora debatten. Borgmästaren i Lille, tidigare socialistministern Martine Aubry, säger att hon vill medverka till att debatten äger rum, men anser att den sker med falska förtecken. Bland de föreslagna frågorna nämns ingenting om bättre köpkraft för vanligt folk eller om att återinföra förmögenhetsskatt (centrala krav hos Gula västarna).

Den spontana proteströrelsen Gula västarna har sedan tre månader utlöst en krissituation som en del betecknar som förrevolutionär. Läget är annorlunda än 1968, som byggde på utopier om ett friare samhälle, eller ytterhögerns massprotester 1934, som hade klara ledare. I dag finns det inga erkända ledare, inga utopier eller framtidsförhoppningar, det handlar om livshotande problem just i dag och nu.

"I dag är det vårt demokratiska system det gäller", säger tidigare premiärministern Jean-Pierre Raffarin. Det handlar om människor som inte har råd med mat för dagen, trots att de oftast har ett arbete. Enligt Eurostat räknas 8,8 miljoner människor, 14 procent, som fattiga i Frankrike, i Finland är de 11,6 procent. Det handlar om ett socialt lidande på många plan, hela den aktuella liberala politiken, som betyder mindre antal arbetstillfällen, minskad statlig service, brist på erkänsla för folk som arbetar hårt. De mindre bemedlade får lov att offra mest på den hållbarare, miljövänligare utveckling som nu krävs.

Nu frågar sig fransmännen hur presidenten kan tro att allt det våld och hat som förekommit i samband med de gula västarnas protester ska kunna avstyras genom några vänliga och aningslösa reformförslag. Både de gula västarna och den lösa skaran våldsverkare i deras släptåg å ena sidan, och polisen å den andra, har gjort otaliga övertramp som har lett till 3 000 svårt skadade – 2 000 demonstranter, 1 000 poliser. Polisens flash balls (ett icke dödande vapen, red:s anm.) med gummikulor eller tårgasgranater har i flera fall lett till livslång svår skada, som förlorad syn eller bortskjutna händer, både hos demonstranter och tillfälliga observatörer.

Gunn Gestrin frilansjournalist i Paris

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39