De unga har en mer öppen blick, säger de äldre – EU borde diskuteras tidigare i skolan, önskar eleverna på Europadagen

Tidigare generationer har hållit till i Finland, medan de unga sett Europa som ett fält för sina studier. – De har en öppen blick, säger Kirsti Puhakka och Raija Meyer. Bild: Cata Portin

Fred och jämlikhet, att EU ska kunna komma åt länder som inte följer regler om rättsstaten, men också vardaglig information om vad unionen gör är det som några Europadagsfirare önskar sig.

Går man i dag på tvåan i gymnasiet är man född fem år efter att Finland gick med i EU. – Det är ibland svårt att veta vilka saker vi har som är en följd av just EU, säger Ella Antinkari som länsar Europatorget på information med sin lärare. Gymnasisterna säger i en kör att EU behöver komma in tidigt i grundskolan.

De går en gymnasiekurs i samhällslära som berör EU, och påpassligt har eleverna från Helsingin Uusi Yhteiskoulu marscherat till Narinken där Europadagen firas på onsdagen den 9 maj.

– Jämlikhet är viktigt. Det är bra ställt i Finland men inte på alla ställen i EU, säger Laura Kauhanen på frågan om vad som är viktigast att EU arbetar med i framtiden.

Unga människor och arbete mot marginalisering lyfter de också fram.

Laura Kauhanen och Ella Antinkari är oroade över länder som inte följer regler om till exempel rättstaten, och tycker det är rätt att EU vill införa sanktioner. Kommissionen föreslog i samband med sitt förslag till flerårig budgetram att det också skulle finnas en mekanism för att stoppa utbetalningar.

– OM EU ska förbli enhetligt så ska man spela enligt samma spelregler, säger de.

Saga Juonala håller med, men konstaterar också att det inte alltid blir klart vad i deras vardagliga liv som är en följd av EU, då det inte finns något att jämföra med. Att den inre marknaden är praktisk då de beställer saker på nätet är i alla fall en konkret sak de har nytta av.

Saara Ikonen, som är deras lärare, säger att de som nu går i gymnasiet inte behandlat EU så mycket i grundskolan, utan det kommer in först nu.

– Man kunde börja tidigare i grundskolan. Visserligen kan man själv leta information på nätet, men många unga gör nog inte det.

Bättre fördelning av resurser, ekonomi och utbildning skulle motverka grogrunden för högerextrema rörelser, säger Saliven Gustavsson. Bild: Cata Portin

Oron över länder som inte följer spelregler är också det första andra nämner på torget. Kirsti Puhakka nämner de forna östblocksstaterna, Polen och Ungern bland andra.

– De oroar mig mer än till exempel extremhögern i de gamla västeuropeiska länderna, på grund av diktatoriska tendenser. Bara EU kan göra något, så vi inte glömmer vad som hände i Europa för sjuttio år sedan, säger hon.

– Samarbetet och freden är viktigast, säger Raija Meyer.

Puhakka tror att EU-stöden är den styrning som kan påverka.

– Pengar kniper alltid. Och det är fråga om länder som får pengar. Det borde också gå att besluta om fler saker med majoritet, istället för enhällighet, så att det skulle gå att göra någonting, säger Puhakka.

– De unga i Europa har en mer öppen blick. De ha utbildning, de förstår sig på det här och kan bygga det bättre, säger Meyer med tillförsikt.

– Ja, de har vuxit upp med hela Europa framför sig att studera i, säger Puhakka.

Att upprätthålla EU som fredsprojekt är viktigast, säger också Saliven Gustavsson.

– Problemet är att det råder stora skillnader i ekonomin mellan staterna. Det behövs en jämnare fördelning av EU-kakan. Om också de fattigaste har det bättre skulle högerextrema rörelser förlora grogrund, för det handlar så mycket om utbildning och ekonomi. Det skulle främja hela området, freden och den psykiska balansen, säger Gustavsson.

Saga Juonala, Saara Ikonen, Ella Antinkari och Laura Kauhanen bekantar sig med Europadagen i samband med sin gymansiekus. Ikonen är lärare till de tre eleverna på tvåan i gymnasiet. Bild: Cata Portin

Europadagen firades med program på Narinken på onsdagen. Den 9 maj firas som Europadagen eftersom det är årsdagen efter Schumandeklarationen den 9 maj 1950. Frankrikes dåvarande utrikesminister Robert Schuman föreslog i Paris ett samarbete som skulle förhindra fler europeiska storkrig, och det angav starten för kol- och stålunionen, som föregick Europeiska gemenskapen och EU.

På Europadagen i år lanserade också kommissionen ett nytt nätformulär för medborgarna, där man får ge sina synpunkter om EU:s framtid. Formuläret finns på svenska bakom länken.