De unga ekonomerna lämnade sina jobb och satsade allt på blommor och örter i en källare i Vallgård

Ralf Holmborg brukade inte äta särskilt mycket sallad och visste inte heller om han hade gröna fingrar eller inte. Nu är han med om att driva företaget Pinoa Foods, som odlar mikroskott inomhus i ett slutet system. Samtidigt har hans egen salladskonsumtion ökat: allt som blir över äts upp. Bild: Richard Nordgren

Polisen har knackat på tre gånger, men det är inte cannabis de unga företagarna Ralf Holmborg och Patrik Ignatius odlar i sin källarlokal i Vallgård i Helsingfors. Under ledlamporna växer i stället skott av basilika, koriander, fänkål, rödbeta, rädisa, viol och solros enligt en klimatvänlig metod som kan revolutionera den urbana odlingen.

En fuktig värme slår emot besökaren i salladsföretaget Pinoa Foods högkvarter i bottenvåningen i ett höghus på Tavastvägen i Helsingfors. I hyllor tätt på varandra skjuter små, pigga skott av olika färger upp i täta mattor: gulgrön citronbasilika, sirlig fänkål, kraftig, mossgrön solros och rödskiftande amarant.

Örterna – av över 30 olika slag – odlas inte i mull, utan på ett underlag av hampa. De växer under ledlampor i hyllorna, medan vatten automatiskt pumpas runt ur en tank.

– Skotten växer i genomsnitt 6–7 dagar i hyllorna, sedan är de klara att packas ned i lådor och säljas. Den här fänkålen kan vi till exempel i dag skicka direkt till restaurangerna vi samarbetar med, säger Ralf Holmborg, försäljningschef och delägare i Pinoa Foods.

Tog en risk

Företaget, som grundades på våren 2018 av vd Patrik Ignatius, hakar på en trend som fått spridning i många metropolområden de senaste åren: matväxtodling inomhus i slutna kretslopp.

– Det var Patrik som kom på idén. Han har en vän som studerar växtproduktion och vet hur man odlar, och så var han själv intresserad av teknologin bakom urban odling. Jag plockades in för att sköta försäljningen och marknadsföringen, säger Holmborg.

De unga ekonomerna slutade på sina tidigare jobb för att satsa på urban odling på heltid.

– Visst kändes det som en stor risk. Jag åt själv nästan ingen sallad innan vi började med det här, hade ingen bakgrund i butiks- eller restaurangbranschen och visste inte heller hur man odlar, säger Holmborg.

Men killarna läste på, prövade sig fram och tog tidigt kontakt med köksmästare på flera olika restauranger i Helsingfors för att ta reda på vilka örter det fanns mest efterfrågan på. Verksamheten är småskalig, men växer: Pinoa Foods har sålt sina örter till över 70 restauranger i Helsingfors. Företaget sysselsätter i dag fyra personer och räknar med en omsättning på 200 000 euro under den pågående säsongen.

Pinoa har också lyckats få in foten i ett tiotal K-butiker. Företaget levererar tio paket i veckan till varje butik.

– Vi ringde till köpmännen på de olika butikerna, tog med våra produkter, berättade hur vi odlar och gav dem smakprov på växterna. Det var egentligen inte så svårt att komma in i butikerna. Det är betydligt svårare att hållas där.

De mörkröda amarantgroddarna hör till samma familj som rödbetan. Bild: Richard Nordgren

Groddarna får ljus av ledlampor och är färdiga för konsumtion efter ungefär en vecka i hyllorna. Bild: Richard Nordgren

Sparar vatten

Företagets främsta marknadsföringstrumf är de klimatfördelar urban, vertikal närodling för med sig. Till de viktigaste hör besparingarna i energi- och vattenförbrukning.

– Vi sparar 95 procent av de vattenmängder som skulle gå åt vid vanlig, horisontell odling. Överlag använder vi mycket vatten i Finland: 82 procent av sötvattnet som används går till matproduktionen. Globalt är den siffran ungefär 70 procent, säger Holmborg.

– Ledlamporna har gjort stora framsteg och utstrålar inte särskilt mycket värme. Därför kan vi lägga många våningar på varandra med små mellanrum, och spara yta. Inomhus behöver vi inte heller använda bekämpningsmedel eller konstgödsel. Och vädret spelar ingen roll: när odlingssäsongen ute tar slut börjar vår högsäsong, fortsätter han.

Groddarna behöver inte skördas, utan hampfibermattan som utgör växtunderlag följer med till restaurangerna.

– Det betyder att örterna alltid är levande, färska och också håller bättre: två veckor i kylskåp, säger Holmborg.

Örterna växer i hyllor tätt ovanpå varandra. Vatten cirkulerar regelbundet enligt ett automatiserat system. När plantorna väl är i hyllorna sköter odlingen till stor del sig själv. Bild: Richard Nordgren

Blommor på tallriken

Utöver sallads- och kryddväxter odlar Pinoa också ätbara blommor: hornviol, blåklint och ringblommor. En blåklintsblomma säljs för 30 cent och en viol för 25, vilket ger ett saftigt kilopris om odlingen blir mer storskalig och efterfrågan ökar.

– Planen är att skaffa en livsmedelslokal godkänd av Livsmedelsverket. Då kan vi börja sälja till partihandeln. Än så länge är vi primärproducent, vilket innebär att vi själva levererar alla produkter till köparna.

De unga killarnas odling i höghuset har enligt Holmborg väckt en del frågetecken bland grannarna. Polisen har tittat in tre gånger, men kunnat konstatera att inget olagligt pågår.

– De kände redan på lukten att det inte var något skumt.

Själva odlingen kräver inte särskilt mycket underhåll då det mesta är automatiserat. Företagarna måste ändå kontrollera att temperaturen är optimal (ungefär 23 grader), att lamporna brinner och att vattenmängderna är rätt.

– Vi sår nya frön tre gånger i veckan, men när plantorna väl sitter i hyllan behöver man egentligen inte göra något alls. Jobbet handlar mer om försäljning och leveranser.

Väggen full av ätbara violer. Försäljningschef Ralf Holmborg kollar att allt är som det ska med hornviolerna som sticker ut likt epifyter på en trädstam. Bild: Richard Nordgren

Framtidens melodi?

Pinoa planerar inte att leverera produkter utanför huvudstadsregionen, eftersom nyckeln är att växterna ska vara närodlade. Däremot hoppas man kunna öppna nya urbana odlingar på andra håll under företagets varumärke.

– Många tror att allt som kallas "organiskt" är det bästa klimatvalet, men många produkter med ekologiskt certifikat har färdats långa vägar innan de kommer till Finland, säger Holmborg.

Urban odling förekommer redan i många städer. Fenomenet kallas ibland rurbanism, en förening av motsatsorden rural och urban. Forskare har rentav öppnat för möjligheten att städerna i framtiden kan bilda egna kretslopp.

– Man kan utnyttja spillvärme, tomma ytor och restflöden till livsmedelsproduktion. Tomma lokaler, tak och industrihallar kan användas för odling. Organiskt avfall kan användas som gödsel medan dagvatten kan användas till bevattning i stället för att det åker ut med avloppet, sade Annika Carlsson Kanyama, forskare i industriell ekologi, tidigare i en intervju för Dagens Nyheter.

Ringblommor, hornvioler och blåklintar passar bra till exempel i sallader. Bild: Richard Nordgren

Läs också: Snart jobbar bonden i city (HBL 31.12.2017)

Grundat 2018 i Helsingfors.

Säljer färska mikroskott av ett trettiotal olika matväxter till restauranger och en del K-butiker.

Drivs och ägs av de unga ekonomerna Patrik Ignatius (vd) och Ralf Holmborg (försäljningschef).

Sysslar med urban, vertikal odling inomhus, som enligt företaget sparar 95 procent av det vatten som skulle gå åt vid traditionell odling.

Fortum stöder företaget med 100 procent förnybar energi.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning