De unga fick valdeltagandet att stiga i riksdagsvalet – Professor: Äntligen!

Unga klimataktivister demonstrerade utanför Riksdagshuset i slutet av april. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Valdeltagandet bland 18-24-åringar ökade markant i årets riksdagsval, visar Statistikcentralens färska rapport. – Handlar den traditionella valdemokratin äntligen om frågor som berör ungdomar? säger professor Åsa von Schoultz.

I riksdagsvalet 2015 röstade 47 procent av alla röstberättigade 18-24-åringar. I årets val var siffran 55,2 procent. Det kan vara en orsak till att valdeltagandet överlag ökade, tror Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet.

– Den största ökningen i valdeltagandet har skett bland de unga. Det tyder på att politik intresserar dem och upplevs som viktigt.

Hon glädjer sig speciellt mycket över att ökningen är tydlig bland både låg- och högutbildade unga.

– Det ligger ju nära till hands att tro att det beror på fokuset på klimatfrågorna samt skolstrejkerna.

Ökningen i valdeltagandet bland de unga är åtta procentenheter. För under 35-åringar är ökningen fem procentenheter, sedan avtar den.

– I övrigt bekräftar Statistikcentralens rapport det vi redan visste, säger von Schoultz.

Fakta

Fullständiga uppgifter saknas

I Statistikcentralens rapport analyseras uppgifter om de som röstat på förhand samt de som röstat på valdagen i ett område där man upprättat ett elektroniskt rösträttsregister. Totalt 141 kommuner hade ett elektroniskt rösträttsregister i alla eller några av sina valområden.

Det elektroniska rösträttsregistret gör det möjligt att granska valdeltagandet också när det gäller valdagens röster.

Helsingfors valkrets hade bara två röstningsområden med elektroniskt register, vilket betyder att valkretsen är underrepresenterat i statistiken.

Svenskspråkiga och högutbildade röstade flitigast

Över hälften av dem som röstade i riksdagsvalet gjorde det på förhand. Bland de aktivaste förhandsröstarna fanns 75-åringarna.

I hela landet röstade kvinnorna aktivare än männen, skillnaden i valdeltagandet bland kvinnor och män var 2,9 procentenheter. Bland alla som röstade var personer med jobb och pensionärer flitigast att rösta.

Hög utbildning ökade också sannolikheten att rösta.

Personer i parförhållande röstade klart mer aktivt än personer utan familj, valdeltagandet bland personer i parförhållande var över 16 procentenheter högre än för dem utan familj. Barnens ålder inverkade inte.

Tittar man närmare på yrkesgrupperna var valdeltagandet högst bland specialister. Även chefer, soldater, experter samt jordbrukare och skogsarbetare hade ett valdeltagande på över 80 procent. Valdeltagandet var lägst i olika arbetstagargrupper där man utför rutinmässiga uppgifter eller uppgifter som inte kräver mycket utbildning.

Sett till språket var valdeltagandet höst bland svenskspråkiga (78,8 procent) medan finsk- och samiskspråkiga hade ett valdeltagande på 71,8 procent.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning