De språkliga rättigheterna ska förverkligas

För att vi i framtiden ska ha två starka nationalspråk är det av yttersta vikt att de språkliga rättigheterna förverkligas i myndigheternas verksamhet och så även i lagberedningen.

Bille Sirén skriver (HBL 4.6) att flera myndigheter struntar i att kommunicera på svenska. Även Finlands svenska skolungdomsförbund (FSS) är förfärat över att svenskan förbises. FSS anser att två- och flerspråkighet är en rikedom. För att vi i framtiden ska ha två starka nationalspråk är det av yttersta vikt att de språkliga rättigheterna förverkligas i myndigheternas verksamhet och så även i lagberedningen.

För tillfället ber Undervisnings- och kulturministeriet om utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till läropliktslag och till vissa lagar som har samband med den. Den svenska beredningen innehåller inga motiveringar utan endast lagtexten och är 79 sidor lång. Det kan jämföras med den finska versionen på hela 379 sidor. Genom mejlkorrespondens med Undervisnings- och kulturministeriet har vi förstått att översättningen av propositionen inte kommer förrän i augusti eller september.

I språklagens paragraf 31, moment 1 stadgas att ministeriets lagförslag och tillhörande betänkanden publiceras på finska och att publikationen även ska innehålla ett sammandrag samt den föreslagna lagtexten på svenska. I enlighet med paragrafens andra moment ska betänkande publiceras i sin helhet på svenska om det enligt det behöriga ministeriets prövning har stor betydelse för den svenskspråkiga befolkningen.

I regeringsprogrammet skrivs att regeringen ser till att de språkliga rättigheterna tillgodoses i myndigheternas verksamhet, inom förvaltningen och vid lagberedningen. Beredningen av läropliktslagen och de lagar som har samband med den är inte förenligt med det som skrivs i regeringsprogrammet och FSS anser det finns skäl att ifrågasätta om de språkliga rättigheterna och kraven på god lagberedning förverkligas i detta fall. Det är fråga om en omfattande reform med stor betydelse för såväl den svensk- som finskspråkiga befolkningen.

Avsikten är att den nya utbildningshelheten införs hösten 2022. Redan tidigare i våras ifrågasatte FSS regeringens tidtabell med hänsyn till coronapandemin. Nu står det än klarare att man försöker förverkliga reformen med en för snabb tidtabell. Det är av största vikt att de i grundlagen tryggade språkliga rättigheterna efterlevs, rättigheterna får inte äventyras till följd av politiskt fastställda tidtabellsmålsättningar, skolorna får återhämta sig efter en påfrestande vår och att fokus nu läggs på att stötta elever, lärare och annan skolgångspersonal.

Vi värnar om demokratin, att de språkliga rättigheterna tryggas och att ingenting som påverkar de unga i så här hög grad drivs igenom förhastat.

Emilie Jäntti, ordförande, Finlands svenska skolungdomsförbund rf

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning