"De som har främmande språk som modersmål" – Riikka Purra och myndigheter talar samma statistiska språk

Bild: Wilfred Hildonen

Finland föser alla dem som inte har finska, svenska eller samiska som modersmål in i samma grupp: de som talar främmande språk.

Vem är finländare?

Enligt Sannfinländarnas nya ordförande Riikka Purra räcker det inte med att man är finsk medborgare för att vara finländare – man ska också ha finska, svenska eller samiska som modersmål.

Purra presenterade sin definition på finländare i samband med att hon nyligen lyfte upp Esbo som exempel på en alltför generös invandring.

Enligt Purra kommer en tredjedel av invånarna i Finlands näst största stad Esbo att ha "främmande språk" som modersmål om 15 år. Hon har också sagt att finländarna, som hon definierar dem, kommer att vara i minoritet i Esbo 2050.

Hennes uttalande har mötts av mothugg. Kai Mykkänen, Esbobo och Samlingspartiets gruppordförande i riksdagen, har till exempel sagt att man inte ska dra skiljelinjer enligt språk mellan dem som bor permanent i Finland. Skillnader ska i stället överbryggas, anser Mykkänen.

Purras syn på befolkningsutvecklingen kan kopplas till teorier om befolkningsutbyte och massinvandring. Befolkningsutbyte anses vara en till den grad suspekt term att den inte längre används ens av Purra.

Samtidigt ligger några av de termer Purra använder inte på något sätt i marginalen.

Gruppen "de som har främmande språk som modersmål" (vieraskieliset på finska) är gängse terminologi i finländska medier och bland finländska myndigheter.

Indelningen har använts flitigt under coronapandemin.

När pandemin förvärrades igen för ett knappt år sedan hade myndigheterna blicken på potentiella klusterutbrott och på metoder för att få bukt med de här utbrotten.

Då identifierade hälsomyndigheterna gruppen "de med främmande modersmål" som en grupp där incidensen var högre än bland dem som hade finska eller svenska som modersmål.

I efterhand ser man att "främmande språk" var en inexakt terminologi som myndigheterna använde för att förstå epidemins utveckling.

Att den var inexakt har flera orsaker.

Det är vanskligt att koppla beteende med språk överlag, oberoende av situation. Kopplingen är minst sagt oklar. Att dessutom göra kopplingen till en brokig grupp på hundratusentals personer som inte förenas av annat än att man inte har finska eller svenska som modersmål är ännu vanskligare.

Att myndigheterna ett halvt år in i en global pandemi förklarade högre incidens med bristande kunskaper i finska (med termen främmande modersmål som inte säger något entydigt om finskkunskaperna) kommer knappast att hålla för senare granskning.

Att man använde termen "de med främmande modersmål" berodde främst på en sak: att det var det enda man hade att gå på förutom grunduppgifter som hemort, ålder och kön.

Kopplingen mellan smitta och språk försvagas också av andra faktorer.

Oberoende av vilken grupp vi talar om har bara mycket få insjuknat i covid-19. Grovt räknat har till exempel 1 av 50 finländare med svenska som modersmål insjuknat i covid-19 under pandemins 18 månader. Oberoende av språkgrupp har den stora majoriteten inte insjuknat i covid-19.

Med sin inexakta terminologi har myndigheterna bidragit till att politiker som Riikka Purra kan argumentera för sin sak enklare i fortsättningen.

Purra buntar likt myndigheterna ihop språkgrupperna i den brokiga gruppen "främmande språk".

Också i Purras fall gäller det att mer detaljerad information förändrar bilden.

I fjol hade 55 000 Esbobor något annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Det är rätt många, nästan 20 procent av befolkningen. Men det handlar inte om någon homogen grupp.

Vanligast var ryska som modersmål (7 800 Esbobor), näst vanligast estniska (5 700). Sedan följer arabiska (4 700), engelska (3 600) och kinesiska (3 100). Ytterligare cirka tio språk talas av över tusen Esbobor.

Invandringen kommer att vara ett givet tema i politiken under lång tid. När det gäller befolkningsutvecklingen i Finland kommer den att vara en av de viktigaste frågorna. Men termen vieraskieliset (de med främmande språk som modersmål) kan vi gärna leva utan. Den döljer mer än vad den avslöjar.

Tim Johansson Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning