Jätterapport avslöjar hur årskullen 1997 mår – var femte har fått en psykiatrisk diagnos

Bild: Lehtikuva / Mikko Stig

Finländska 18-åringar mår i genomsnitt bra. Men utvecklingen pekar i fel riktning. De som är födda 1997 har fler bekymmer än de som är födda tidigare, visar THL:s färska kohortstudie.

De som föddes 1997 har under sin uppväxt upplevt finanskris, kriget mot terrorismen, klimatkris och allmän politisk oro. Men de har också vuxit upp under Nokias framgångsdagar och upplevt ekonomiskt uppsving.

– Det är förvånande att det finns nästa lika många barnfamiljer med ekonomiska svårigheter bland den här årskullen som för tio år sedan, säger Tiina Ristikari, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Undersökningen jämför födelsekohorten 1997 med 1987. Personer som är födda 1997 har allt oftare en psykiatrisk diagnos. Dessutom har antalet barn och ungdomar som har blivit placerade utanför hemmet fördubblats.

– Förr trodde man att problemen berodde på tonåringarna själva, men nu kan vi tydligt visa att det beror på miljön där ungdomarna växer upp, säger hon.

I rapporten har forskarna identifierat fyra faktorer som är betungande för barnen. Föräldrarnas psykiska hälsa, utbildningsnivå och ekonomisk situation har en tydlig koppling till barnens välbefinnande. Dessutom betungar förändringar i familjen ungdomarna, till exempel ett dödsfall eller en skilsmässa

– När problemen hopar sig inom familjen drabbar det barnen. Därför är det viktigt att samhället erbjuder tillräckligt med stöd till de familjer som är i behov av hjälp.

I synnerhet ekonomiska problem i familjen verkar försämra barnens möjligheter till ett ekonomiskt självständigt liv. De här svårigheterna syns bland annat i form av psykisk ohälsa som kräver vård, sämre skolbetyg och kortare studiebanor.

Betyg enligt ekonomi

Redan på 1980-talet identifierade den svenske utbildningssociologen Donald Broady att högutbildade, välbärgade föräldrar är det enda som garanterar skolframgång.

– Tyvärr verkar det fortfarande stämma. Barn till högutbildade föräldrar med god inkomst presterar bättre i skolan än medeltalet, säger Tomi Kiilakoski, specialforskare vid Nuorisotutkimusseura.

Medeltalen på avgångsbetygen från grundskolan visar också på stora skillnader mellan könen: flickor klarade sig bättre än pojkar, om man bara tittar på betygen.

Politiska lösningar

På ett presstillfälle på måndagen spånade Timo Kiilakoski, specialforskare vid Nuorisotutkimusseura, undervisningsrådet Marjo Rissanen vid Utbildningsstyrelsen och Inka Hetemäki, programdirektör vid Unicef på vad som kan göras utifrån undersökningens resultat.

– Vi lever i en tid där politiska beslut fattas under en enda regeringsperiod. När grundskolan reformerades på 1960- och 1970-talet behandlades reformen av flera regeringar. Vi skulle behöva långsiktighet i politiken för att ta tag i problemen, säger Kiilakoski.

Han hoppas att politiker börjar prata om investeringar i ungdomarnas välbefinnande i stället för att se dem som kostnader i budgeten.

– Om kommunen eller staten gör nedskärningar i ungdomsverksamheten, innebär det på sikt att det uppstår kostnader. Den verkliga nettoinbesparingen bör politiker bli bättre på att räkna ut.

Hetemäki är inne på samma linje. Enligt henne bör man göra en konsekvensbedömning när man fattar beslut. Enligt FN:s konvention om barnens rättigheter ska barnets bästa prioriteras vid allt beslutsfattande.

– Till exempel borde barnens bästa ha beaktats när alkohollagen förnyades. Hur kommer den nya lagen att påverka familjer där det förekommer missbruk, frågar hon.

Marjo Rissanen efterlyser tätare samarbete mellan hälsovården och skolan för att identifiera och hjälpa familjer med problem.

Fakta

Plock ur rapporten

I en kohortstudie analyserar man en grupp individer under en bestämd tid. I Finland föddes 59 000 barn år 1997. I undersökningen studerade forskarna data om 57 000 personers från födseln ända upp till 18-årsåldern. En motsvarande undersökning om de som föddes 1987 publicerades för två år sedan.

Bland 1987 födda har 2,9 procent blivit placerade utanför hemmet. Bland 1997:orna har andelen ökat till 5,2 procent.

Över 21 procent av flickorna får i medeltal över nio i skolvitsord. Av pojkarna får endast 8,5 procent mellan nio och tio.

22 procent av barnen har levt i en familj där minst den ena föräldern har en psykiatrisk diagnos.

Bland barnen har cirka 21 procent fått en psykiatrisk diagnos.

Flickorna har 2,3 gånger fler diagnoser för psykiska störningar än pojkarna medan pojkarna har 2,4 gånger fler inlärningsstörningar än flickorna.

Ungefär 20 procent av barnen kommer från ett hushåll som har beviljats grundläggande utkomststöd i minst ett år.

Strafföreläggande eller dom har under uppföljningstiden utfärdats till nästan var femte pojke (19,5 %). Bland flickorna har 5,2 procent fått ett strafföreläggande eller en dom.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46