De säljer mat som handeln vill slippa

Frustrationen över att så mycket ätbar mat slängs bort ger upphov till ny affärsverksamhet. – Det är en win-win-win-situation – för tillverkarna och affärerna, konsumenterna och för miljön, säger Richard Lindroos, grundare av tjänsten Fiksu Ruoka, som säljer överskottspartier av dagligvaror.

I snart ett år har nätsajten Fiksu Ruoka sålt överskottslivsmedel. Företagets affärsidé är att köpa in restpartier från hela leveranskedjan, från tillverkare och importörer till grossister och sedan sälja dem billigt via nätet.

Från att ha börjat mer eller mindre i det tysta, har verksamheten skalats upp efterhand och sedan maj har försäljningen fördubblats varje månad. Det berättar grundaren Richard Lindroos och vd:n Juhani Järvensivu.

– Kundtillväxten har överträffat alla förväntningar. Bland kunderna finns både de som försöker spara pengar och de som vill göra en insats för att minska matsvinnet.

Tills vidare har företaget kontrakt med cirka 20 leverantörer och förhandlingar förs med fler. Några problem att bli av med varorna har det inte varit.

– I princip kunde vi till och med köpa upp stora affärers överskottsprodukter, men i praktiken skulle det handla om så små mängder att det inte är förnuftigt, säger Järvensivu.

Lindroos, som grundat företaget, har i cirka 15 år haft insyn i logistikbranschen och märkt att det alltid uppstår ett visst svinn, oavsett hur effektiva systemen är. Det vanliga är att varorna helt enkelt inte går åt som tillverkaren och affären har räknat med.

– Men det kan också hända att tillverkaren lanserar en ny storlek på en förpackning. Då vill de snabbt göra sig av med det gamla lagret, säger Lindroos.

Några färskvaror säljs inte på sajten, utan mest torrvaror med lång hållbarhet. Populära produkter är konserver och soppor, mysli och frukostflingor, pasta och ris, chips och godis. Säsongvaror som glögg och julpepparkakor är typiska produkter som säljs billigt efter helgerna.

Svensk nätbutik landsteg

I somras etablerade sig också svenska Matsmart i Finland. I Sverige har Matsmart funnits sedan 2014 och tjänsten finns även i Norge. Vd:n Karl Andersson säger att grundarna utgick från tre omständigheter när de utvecklade sin affärsidé: matsvinn är ett stort globalt problem, kunderna har mer och mer börjat acceptera att köpa livsmedel via nätet, och de älskar att göra en bra affär.

– Vi tänkte att om vi kunde kombinera de här tre sakerna så hade vi någonting starkt, säger Andersson.

Bild: Matsmart

Tills vidare säljer Matsmart svenska leverantörers varor också på den finländska marknaden. Andersson medger att det kan kännas lite bakvänt, men att det är ett sätt att testa hur marknaden fungerar.

– Nästa steg är att köpa varor från finländska leverantörer. I takt med att vi växer in i Finland börjar sajten fyllas på med mer och mer finländska varor.

När det gäller färskheten anges bäst före-datumet alltid på sajterna. Enligt Richard Lindroos på Fiksu Ruoka har de flesta varor flera månader kvar till bäst före-dagen, eftersom de köpts in av andra orsaker än kort hållbarhet. Han säger också att uppmärksamheten kring matsvinnet ändrat konsumenternas syn på datummärkningen.

– De flesta har säkert haft varor hemma som fortfarande varit bra fast bäst före-datumet har gått ut. Men vi tar inga risker, om en vara misstänks utgöra en hälsorisk drar vi genast bort den, säger Lindroos.

Karl Andersson säger att Matsmart alltid granskar att varorna som säljs är bra. När konsumenterna köper dem har de ofta 30–90 dagar kvar av sin hållbarhet.

– Samtidigt är det en intressant fråga om till exempel ett mineralvatten blir dåligt två dagar efter bäst före-dagen, säger han.

Inte konkurrenter

Varken Matsmart eller Fiksu Ruoka är oroade över att två liknande företag finns på marknaden – det ryms flera aktörer, anser de. De ser sig inte heller som konkurrenter till etablerade mataffärer.

– Vi köper upp varor som ingen annan vill sälja och som leverantörerna har svårt att bli av med, säger Karl Andersson.

Richard Lindroos säger för sin del att verksamheten skapar en win-win-win-situation som gynnar alla: tillverkare, grossister, konsumenter och miljön.

Kari Luoto, direktör på Dagligvaruhandeln, ser inte de nya nätsajterna som något hot mot etablerade mataffärer.

– Möjligen när det gäller vissa produkter, men nätsajterna har ju inget fullständigt sortiment och vad som bjuds ut är slumpmässigt. Här saknas färskvaror som är en mycket central del av hushållens inköp.

Luoto stöder öppen konkurrens bara det sker på jämlika grunder, under ansvar och enligt spelreglerna. De nya nätbutikerna ser han som ett tecken på att dagligvaruhandeln är dynamisk.

– Man kan göra saker på olika sätt och de som gör sin grej bäst klarar sig.

Inte heller Pirjo Korpela, överinspektör på livsmedelsverket Evira, har några hälsomässiga invändningar mot försäljning av överskottslivsmedel via nätet.

– På de här sajterna ser jag inga varor som skulle kunna utgöra en hälsorisk för konsumenterna. Det handlar om produkter som inte ens behöver förvaras kallt. Kanske blir lakritsen lite hård när bäst före-datumet går ut, men alla vill inte ens att lakritsen ska vara mjuk, säger hon.

Insatser på många plan

Också på många andra håll pågår insatser för att minska matsvinnet. HBL skrev i somras om plattformen ResQ där restauranger och kaféer kan sälja överbliven mat billigt. Hundratusentals matportioner har räddats via tjänsten.

Kyrkans Utlandshjälp håller för tillfället på att importera konceptet We Food från sin danska systerorganisation. Det handlar om fysiska butiker som säljer överskottsmat. En gräsrotsfinansieringskampanj för ändamålet pågår och om en lämplig lokal hittas så är målet att öppna en fysisk butik i huvudstadsregionen före årsskiftet.

Bild: Ksf Media

Också de stora livsmedelskedjorna har lyckats minska sitt matsvinn. Det har skett bland annat genom att märka varor med röda prislappar och rea bort dem sent på kvällen – ett sorts happy hour-koncept som S-gruppen införde i hela landet i somras. Mer varor än tidigare ges till välgörenhet, samtidigt som nya digitala beställnings- och uppföljningsverktyg gör det lättare att optimera den mängd som köps in.

Utvecklingen drivs på bland annat av EU:s mål att halvera matsvinnet fram till 2030. Frankrike har som första EU-land förbjudit stora mataffärer att kasta bort mat. Produkter som inte gått åt till försäljning måste i stället skänkas till behövande.

– För att EU:s mål ska nås räcker det inte med att handeln vidtar åtgärder. En stor del av ansvaret vilar på hushållen, säger Kari Luoto.

88 miljoner ton varje år

I EU slängs årligen bort 88 miljoner ton ätbar mat – cirka 173 kilo per person.

I Finland beräknas matsvinnet vara 400–500 miljoner kilo, varav hushållen står för cirka 120 miljoner kilo.

EU:s mål är att matsvinnet ska halveras fram till 2030. EU-parlamentet uppmanade i våras kommissionen att avlägsna restriktioner för matdonationer och skingra konsumenternas missuppfattningar kring livsmedlens datummärkningar – ”bäst före” betyder inte att en vara är oätlig efter det. Konsumenterna uppmanas lita på sitt eget lukt- och smaksinne.

Den 11–17 september hålls Matsvinnsveckan (Hävikkiviikko) som den 16.9 kulminerar med en matsvinnsfestival på Slakteriområdet i Sörnäs, Helsingfors.

Källa: EU-parlamentet, Naturresurscentralen Luke, www.havikkiviikko.fi, teurastamo.com

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46