På tv i kväll: De mulliga kvinnornas mästare

Favorit. Konsthistorikern Waldemar Januszczak vill ge barockkonstnären Rubens återupprättelse. Bild: Yle

Kvällens konstdokumentär är en ivrig föreläsning i Rubens liv och konst.

Rubens XL-kvinnor sänds i Yle Teema tisdag kl. 20.00, repris torsdag kl. 18.00.

Titeln Rubens XL-kvinnor (Rubens, an Extra Large Story, BBC 2014) kan ge intrycket av att kvällens konstdokumentär handlar om barockens skönhetsnormer och framställning av kvinnokroppen. Så är det emellertid inte, även om dokumentären fångar oss på kroken med naket kvinnokött som bete.

Dokumentären visar sig vara en betydligt mer allmän presentation av barockmålaren Peter Paul Rubens (1577–1640) liv och konst, och för föreläsningen står den brittiske konstkritikern Waldemar Januszczak, känd för dem som brukar se Yle Teemas konsthistoriska dokumentärer.

Säkert stämmer det som Januszczak påstår – att Rubens estetik går emot dagens smakideal. Han exemplifierar detta genom att läsa upp och riva sönder citat av senare framstående konstnärer som alla uttrycker sig nedlåtande om Rubens. Januszczak är nämligen själv av en helt annan åsikt; han älskar Rubens! Hans förkärlek för den flamländske målaren tar sig rent kroppsliga uttryck: yvigt, mustigt och med närmast salivstänkande iver berättar han passionerat om sin favoritkonstnär. Han gör oss uppmärksamma på hur minutiöst målade de enorma trädukarna är i minsta detalj, på den starka dramatiken i målningarna, på den härliga nyansen han kallar Rubensrött. Visst finns här också en iögonenfallande förkärlek för nakna kvinnokroppar med vitt, knubbigt hull – det som dagens betraktare sägs ha så svårt med.

Ser man noga är det samma modell som återkommer på tavlorna; den första hustrun Isabella Brant som dog i pesten efter arton års äktenskap, och den andra hustrun Hélène Fourment, som Rubens gifte sig med när han var 53 och hon 15 – inget märkvärdigt med det, så gjorde man vid den tiden. Januszczak pekar förtjust ut Hélènes knubbiga knän och mage där hon nödtorftigt skyler sig med en päls på en målning som ansetts vara oanständig.

Rubens var sin tids konstnärliga superstjärna som hade en egen studio med assistenter – därför kan vi inte med säkerhet veta vad han målade personligen, men det är detta som är nyckeln till hans höga produktivitet. Han hade dessutom god kontakt med de europeiska hoven, och utförde även internationella diplomatuppdrag – Januszczak kallar honom till och med "sin tids Henry Kissinger".

Någon heltäckande Rubens-föreläsning är detta inte. På slutet sammanfattar Januszczak sina viktigaste poänger, men tar också snabbt upp allt han velat, men inte hunnit, gå in på under den timslånga dokumentären. Men den som inte visste så mycket om Rubens sedan tidigare, vet nu ändå en hel del mera.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning