De gröna vill göra större försök med basinkomsten – "minst 10 000 med"

Satsningar på utbildningen. Riksdagsledamot Emma Kari, riksdagsgruppens ordförande Krista Mikkonen och partiordförande Touko Aalto presenterade De grönas skuggbudget i går.Bild: Lehtikuva / Heikki Saukkomaa

De gröna vill backa regeringens nedskärningar i utbildningen och utvidga försöket med basinkomst i sin skuggbudget. I stället vill partiet skära i företagsstöden och införa sockerskatt.

De gröna vill i sin skuggbudget backa regeringens beslut att skära i utbildningen och i FPA-stöd och bidrag.

I sin skuggbudget vill De gröna ge en halv miljard mer till utbildning från småbarnspedagogik till universitet, och flytta om hur skatterna sänks för att det ska gynna låginkomsttagare mer.

Men en del av De grönas förslag finns inte som budgetmoment i sin helhet, utan är åtgärdsförslag för de kommande åren, som reparationerna av mögelskadade skolor.

Högre anslag får däremot biståndet, försöken med basinkomst, åtgärderna mot grå ekonomi och skatteflykt, en höjning av studiestödet som sjönk i år och fem års skattefrihet för elbilar, bland annat.

Partiordförande Touko Aalto anser också att försöket med basinkomst blivit på hälft, då enbart 2000 arbetslösa omfattas.

– Antalet borde vara 10 000 personer och innefatta människor i olika livssituation på alla håll i landet, för att det ska ge relevanta resultat, säger Aalto.

Också tidigare har en arbetsgrupp föreslagit för regeringen att utöka försöket, men det har ännu inte fått några tilläggsanslag.

Flyttar om skatterna

Den skattelättnad som regeringen utlovar på inkomstskatten anser De gröna är för stor. I stället skulle partiet välja att lägga skattelättnaden på avdraget för kommunalskatt, vilket har en större effekt på dem med lägre inkomst.

Om nedskärningarna i FPA-bidragen backas, och avdraget för kommunskatten höjs, så vinner låginkomsttagare mer, beräknar partiet.

Progressiviteten skulle å andra sidan bli högre – de tre tiondelar med högsta inkomster skulle förlora på De grönas skuggförslag jämfört med regeringens skattesänkning.

De gröna skulle också skärpa skatten på aktieägares utdelning och skära ner i företagsstöd.

– Under de senaste åren verkar finansministern inte alls ha darrat på manschetten då han skurit anslag av pensionärer och dem som lyfter stöd, men han börjar nog darra då det gäller att gallra i företagsstöd. Vi använder fyra miljarder på företagsstöd, säger riksdagsledamot Emma Kari.

Drar 15 miljoner från passagerarfärjor

De företagsstöd som De gröna vill skära i är bland annat en del av kilometerersättningarna för arbetsresor med bil, energiskattestödet, den lägre skatten för diesel och brännolja för arbetsmaskiner, skattesubventioner för gruvdrift och torv, stöd för skogsflis, och en del av företagens avskrivningar för inventarier.

Dessutom vill De gröna skära i restitutionen för bemanning på passagerarfärjor. Detta trots att rederier tidigare hotat med att flagga ut. Om Finland inte erbjuder restitutionen – ett slags återbetalning av skatt och avgifter på ombordpersonalens löner – så har till exempel Sverige i stället ett motsvarande system. Med en utflaggning skulle det inte bli mer inkomster i statskassan.

Till det säger Touko Aalto att det finns andra subventioner som alltjämt skulle återstå.

– Det här är ändå en liten del, trots detta skulle det finnas kvar olika stöd för omkring 200 miljoner till passagerartrafiken, säger Aalto.

Vilka andra effekter De grönas förslag har – till exempel effekter på priser och sysselsättning – är ännu inte helt klart, säger Aalto, men anser att företagsstöd inte ska användas för att cementera gamla industristrukturer då man borde främja nytt.

– Som oppositionsparti har vi inte samma möjligheter att göra stora konsekvensbedömningar, men just därför har vi valt att inte skära dramatiskt, utan bara delvis, säger Aalto och hänvisar till att man kommer att följa med de bedömningar som görs i den parlamentariska arbetsgrupp som ska gå igenom företagsstöden, där också De gröna sitter med.

FAKTA

De grönas skuggbudget

De gröna vill främst minska inkomstklyftorna. Ett så kallat fattigdomspaket på över 600 miljoner föreslås – där 258 miljoner går till att backa regeringens nedskärningar i FPA-stöd och bidrag, 260 miljoner läggs på att höja kommunalskatteavdraget i stället för att göra en allmän skattesänkning på alla inkomstnivåer, 100 miljoner lägga på att höja studiestödet som skurits ner, och 28 miljoner på bostadsbidragen.

De grönas alternativa budgetförslag skulle inte ge ett större underskott än regeringens.

Men i förslaget ingår åtgärder för framtiden vars anslag lagts över flera års tid, inte bara nästa års budget. Där finns bland annat satsningar på boende, mögelrenoveringar och infrastruktur för 200 miljoner.

Också vad gäller familjeledighetsreformen, avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar och gratis mellanstadiestudier räknar De gröna med enbart de första stegen i budgeten.

En halv miljard vill De gröna lägga på utbildning. 50 miljoner på subjektiv rätt till dagvård och minskade dagisgrupper, bland annat. Universitet och forskning skulle få 150 miljoner, grundskolorna 70 miljoner.

De gröna skulle höja biståndet med 125 miljoner och höja flyktingkvoten till 2500.

För att få intäkter skulle De gröna skära i företagsstöd och skattesubventioner för fossila bränslen för omkring 800 miljoner.

En sockerskatt beräknar partiet skulle inbringa 130 miljoner, och en högre skatt på utdelningen från olistade bolag 245 miljoner.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00