De gröna utmanar: riksdagsvalet måste bli ett klimatval

De grönas ordförande Touko Aalto kräver att alla partier säger konkret vilken klimatpolitik de är beredda att binda upp sig till efter riksdagsvalet i april. De grönas egen klimatpolitik handlar ändå mest om årtal för utfasning, och mindre om vad väljarna måste avstå från.Bild: Lehtikuva/Mikko Stig

De gröna vill fasa ut all fossil energiproduktion vid givna tidpunkter. De utmanar alla partier att säga precis hur långt de är villiga att driva klimatpolitiken.

De gröna rider vidare på värmeböljan för att skifta fokus i politiken. Klimatet måste bli en valfråga, slår partiordförande Touko Aalto fast då riksdagsgruppen samlas till sommarmöte i Kouvola.

– Nästa regering måste ta fram en trovärd färdplan för hur och när Finland gör sig oberoende av fossil energi, säger han.

När några förbipasserande stannar vid De grönas tält på gågatan i Kouvola får Aalto frågor om service för äldre. Han talar varmt för den tredje sektorns roll och behovet av social samvaro, men på en fråga om vad som är viktigast i politiken får han chansen att sätta agendan: klimatpolitiken.

– Algblomningarna, värmeböljan och skogsbränderna visar att vi måste ändra på energiproduktion, konsumtion, boende och trafik.

Det är slående att han uttrycker sig näst intill identiskt när han drar De grönas viktigaste teser på en presslunch en timme senare. Budskapet är för all del konsekvent, men retoriken har drag av fraser.

På gågatan invänder åhörarna att Finland är så litet att vår klimatinsats kvittar. Aalto parerar argumentet med att Kina kunde spjälkas upp i många små bitar, men att det vore fortfarande viktigt vad varje bit gör.

Han säger det blir dyrare att fortsätta dröja med klimatåtgärder, och att det inte får vara så gott som gratis att förstöra atmosfären.

– Sparkar jag in skyltfönstret därborta är det självklart för oss alla att jag blir ersättningsskyldig, men pumpar jag ut koldioxid i atmosfären är det inte så. Det borde vi ändra på, säger han.

Med patos och värme

Touko Aalto talar om planetens gränser och att det orsakar folkvandringar av aldrig skådade mått om vi struntar i dem. Han hoppar någorlunda smidigt till nästa favorittema, utbildningen, som han benämner välfärdssamhällets grundval (och han missar inte heller den här chansen att pika regeringen för nedskärningarna).

Han säger att ojämlikheten är det största hotet mot välfärden, med hänvisning till regeringens egen utredning.

– Fattiga barnfamiljer och psykisk ohälsa är en tickande bomb, slår han fast och nu har han lyssnarna med sig igen, de som han nästan tappade i klimatutläggningen.

– Därför är det viktigaste med invandringen att vi jobbar mot ojämlikheten, säger han och tangerar allt från stadsplanering till flickors och kvinnors utbildning. Nu är vi ute i världen igen och där är utvecklingssamarbete och klimatpolitik – vad annars – De grönas recept för att förebygga massmigration, och så är cirkeln sluten.

– Han talar politik med stort patos, men han kan sin sak och har ett varmt grepp, säger Kerttu Karvinen som vikt sin lunchpaus för att träffa en livslevande partiledare.

Liisa Kultanen, som frågade Aalto om äldreomsorgen, uppskattar att han trots bottennapp i imagemätningar är insatt i frågor som berör vanligt folk. Hit räknar hon såväl vård och omsorg som familjefrågor, pensioner, miljö och klimat.

– Jag läser de politiska partiernas program, men ibland måste man ställa frågor för att få veta vad de riktigt menar. Det är inte alltför ofta någon partiledare besöker Kouvola, men i dag fick jag svar på mina frågor, säger hon.

Bäst före-datum

På presslunchen dundrar Touko Aalto om att mänskligheten står inför ett vägskäl, att vi låter samhällsbasen kollapsa om vi inte tar klimatfrågan på allvar. Partierna måste tala klarspråk nu.

– Klimatförändringen väntar inte. Finländarna har rätt att veta vad vilka partier konkret är beredda att binda upp sig till, säger han.

Regeringen har beslutat att förbjuda kolkraften till 2029. De gröna vill göra upp tidtabeller, "bäst före-datum", för alla andra fossila bränslen. Själva föreslår de att torven och oljepannorna möter stenkolets öde under 2020-talet och naturgasen under 2030-talet.

Men kritikerna säger att det vore billigare att avveckla fossila energiformer marknadsekonomiskt än genom förbud?

– Dyrast blir det att inte göra något alls. Klimatförändringen är ett enormt hot, och det kostar att åtgärda den, men vi skjuter inte upp pengarna i rymden. De kommer tillbaka till ekonomin, klimatpolitik skapar ny affärsverksamhet. Storindustrin behöver tydliga besked och tidtabeller för att våga investera, industrins klimatpolitik är redan mer ambitiös än samhällets.

Riksdagsgruppens ordförande Krista Mikkonen säger att det finns teknik för ersättande lösningar, som elektrifiering och biobränslen i trafiken, men att det behövs styrmedel för en snabbare övergång.

– Först måste vi avveckla skattelättnaderna för fossila energiformer, och vi måste börja redan i höstens budget. Det duger inte att fossil energi stöds tre gånger mer större än förnybart, säger hon med hänvisning till budgetboken.

De gröna kräver konkretion av andra partier i klimatfrågan, men deras egen konkretion handlar mest om årtal för avveckling. På en fråga vad folk ska tvingas avstå när klimatpolitiken skärps har de få konkreta svar. Mikkonen säger att mindre kött i dieten är ett enklare steg i den riktningen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00