De gröna tar ny sats i kärret – vill trumfa med naturskydd och social reform

Vad hände när en rörelse, som startat ur gummistövlarna kring Koijärvi, för första gången stormade upp bland de potentiella statsministerpartierna? Det var att cykla in på stenig mark – få punktering – stiga upp och fortsätta.

Bildspråket om cyklisten och punkteringen är Touko Aaltos.

Partiledaren sitter på trappan utanför de Grönas partidelegationsmöte i sin hemstad Jyväskylä och analyserar läget, ännu iklädd prassliga vindtygsbyxor och joggingskor.

Till partidelegationens program har hört både en löptur och ett besök ute i Haukanniemi, där det numera gröna stadsstyret i Jyväskylä grundat nya naturskyddsområden.

Det är lite tillbaka-till-rötterna kring det, lite ny sats i kärret. Partidelegationen behandlade under veckoslutet ett nytt miljöskyddsprogram. Efter många år då det miljötänkandet spridit sig i så gott som alla partier finns det också nischer De gröna tänkt ta.

– Det är fint att många partier talar om miljö och klimat, men samtidigt finns det en jätteklyfta mellan festtal och den verkliga politiska handlingen, säger Touko Aalto.

Partiet rasar bland annat mot regeringens landskapsreform, som planeras kringskära miljömyndigheternas besvärsprocess mot vatten- och miljölov.

Touko Aalto har också kallat den arbetsgrupp som ska gallra i industrins företagsstöd för en "begravningsplats". Under partidelegationsmötet vädras ord som miljökorruption.

– Också i Finland finns korruption, miljökorruption, säger delegaten Markus Drake under debatten och pekar bland annat på Talvivaara-gruvan.

Klart är att många frågor De gröna också driver delar åsikterna skarpt bland finländarna, som debatten om kolsänkan i samband med EU:s klimatprogram – och förstås vargarna.

– Jag hoppas att de andra partierna också visar vad de konkret är beredda att göra. De gröna måste ta ledarskapet när det gäller att hitta win-win-lösningar ur klimatsynpunkt, säger Aalto.

"När regeringen skapar konflikt, drar SDP"

SDP festar loss i opinionsmätningarna just nu. Samtidigt har De grönas ordförandebyte varit under lupp, med frågan om han håller ställningarna efter att den gröna kometen i fjol somras nådde upp till 17 procent och det nästa högsta väljarstödet i en opinionsmätning.

– Det är ett rätt klart mönster, säger partisekreterare Lasse Miettinen om opinionsmätningen.

– Det är som hösten 2015, då tvångslagarna puffade upp SDP:s väljarstöd så det knakade, och samma effekt hade nu aktiveringsmodellen. När regeringen aktiverar en konflikt av den typen syns det i opinionsmätningarna. För vår del verkar mätningarna ha stadgat sig kring 14 procent, och det är ännu en klart högre nivå är i kommunalvalet, säger Miettinen.

"Det betyder att det fins fler än förr som kan tänka sig att rösta på De gröna. Samtidigt är det en väldigt ny tanke för dem."

Ändå har regeringen också skurit i studiestödet och i utbildningen. Att det inte gett De gröna samma svallvågor bedömer Miettinen att beror på att det redan rör sig om gröna kärngrupper.

– Orsaken till att just SDP-pendeln rör sig mer är en osäkerhet i den väljarkåren, där de tidigare rört på sig mellan vänstern och Sannfinländarna. När det sedan kommer en grej som sätter folk i rörelse så lockar den traditionella hemvisten. Inom de gröna ha r studerande länge varit en stark grupp. En större förändring för oss är att det sedan sommaren 2015 har börjat komma in fler grupper som inte varit typiska för oss tidigare: Äldre väljare, fler med längre utbildning eller arbetarbakgrund, säger Miettinen och anger Pekka Haavisto i presidentvalet 2012 som den som bröt mark för fler olika typer av människor.

Vem är meste oppositionsledaren? Touko Aalto (gröna) och Antti Lindtman (SDP) stod i gemensam front med resten av oppositionen då den interpellerade om regeringens utbildningspolitik. Bild: Martti Kainulainen

Att De gröna tillfälligt kunde nå upp till 17 procent säger Miettinen att var ett otroligt resultat, men också brutit mark trots att kurvan redan dalat.

– Det betyder att det fins fler än förr som kan tänka sig att rösta på De gröna. Samtidigt är det en väldigt ny tanke för dem.

Partidelegationens ordförande, Helsinforspolitikern Kaisa Hernberg säger att utbildningsfrågorna i själva verket har haft en märkbar effekt.

– Jag skulle påstå att det är en faktor som höjt väljarstödet, att vi talat om studerandes utkomst och om utbildning, säger Hernberg som är väldigt nöjd om den nivå partiet nu håller blir en ny normalnivå.

Ännu i år utlovar Hernberg ett politiskt program för utbildningen med fler konkreta utspel. Redan i Jyväskulä startade arbetet med det politiska program som ska gälla för nästa valperiod.

– Det har hänt att vi gjort sådana program där vi kompromissat färdigt, för att vi trott att frågor inte går igenom i förhandlingar med andra partier. Nu ska vi inte göra det. Vi gör våra linjer, och kompromissernas tid kommer sen, säger riksdagsledamot Olli-Poika Parviainen som drar arbetet.

Touko Aalto räknar upp fyra pelare som är centrala. Utöver miljö och utbildning är det bekämpning av fattigdom och det förändrade arbetslivet.

– Arbete och utkomst håller på att separeras från varandra. Det talas om den fjärde industriella revolutionen. Arbetet stöps om, och människor kan vara dels löntagare, dels företagare, dels lyfta basinkomst, säger Aalto.

Att diskussionen om basinkomst gått vidare till andra modeller ser han inte som en knäckfråga.

– Vare sig det är medborgarlön eller negativ inkomstskatt så är grundidén densamma. I negativ inkomstskatt finns det färre problem med den sporrande aspekten, och för mig är det också ett sätt att förverkliga tanken. Jag vill inte låsa fast mig vid en modell, men det gäller att trygga en viss utkomst och sporra till arbete. Det är fiffigare än att använda piska.

"Har lärt mig djungelns lag"

Det har inte alltid varit nådig start för Touko Aalto. En imageundersökning som Helsingin Sanomat gjorde, och Finlands företagares enkät om vem folk helst ser som statsminister, gav honom låga poäng.

– Han har haft en enorm utmaning i att ta över då partiets popularitet var kolossal, och pressen har varit stor. Men han har klarat det bra. Ingen är ett färdigt paket från början, men Touko är av den sorten som utvecklar sig och har redan gjort det, säger Kaisa Hernberg.

"Det föranledde en panikreaktion i maktpartierna, och de fokuserade på att lägga krokben för De gröna. De har också haft större partimaskinerier."

Det är frågan direkt till Touko Aalto som för honom in på liknelsen om cykling. Stenig väg, punktering. Han jämför också med Lasse Viréns snubblande. Aalto är en mångordig man, och det kräver lite påtryckning innan han börjar bena ut vad det svåra var: Han var inte förberedd inför att hamna i skottgluggen. Han har haft en viss inkörningsperiod, säger han.

– När vi fick ett bra resultat i kommunalvalet var det lite som ett varningsskott till de andra, att här kommer vi. När vi sedan bytte ordförande väntade sig många att det skulle krascha, men det gick fortfarande bra och vi gick för första gången förbi både SDP och Centern. Det föranledde en panikreaktion i maktpartierna, och de fokuserade på att lägga krokben för De gröna. De har också haft större partimaskinerier, säger Aalto.

Touko Aalto är första periodens riksdagsledamot.

– Men nu vet jag vilka djungelns lagar som råder i riksdagen och i politiken, jag är mer erfaren och säkrare, säger Aalto.

De grönas partiordförande Touko Aalto tog över ett parti med större förväntningar än någonsin på väljarstödet. – Nu har jag lärt mig djungelns lagar, säger han. Bild: Mikko Vähäniitty

– Tidigare spekulerades det i massmedia om att Ville Niinistö skulle ha varit en faktor som stoppade en ännu större popularitet, för att han var så vass och ställningstagande. Nu när jag är annorlunda, lugnare, så är kritiken att jag är för grå. Det gäller att inte fästa sig vid allt det som man inte kan påverka, utan göra sitt, säger Aalto, som inte släppt cyklingen:

– Det är som när man cyklar. Släpper man onödigt bagage går det snabbare.

FAKTA

De grönas miljöskyddsprogram

De gröna godkände under veckoslutet ett miljöskyddsprogram.

I programmet ingår bland annat att frångå torvproduktion 2025 och förnya skogslagstiftningen så att den skyddar den biologiska mångfalden.

De gröna vill också förbjuda malmsökning på naturskyddsområden.

Ett mål är förbud mot tillsatta mikroplaster i produkter, och att bekämpa att plaster hamnar i miljö och vattendrag.

Partiet vill återuppta förnyandet av lagen om skydd av träskmarker, som lades på hyllan under förra regeringsperioden.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08