De Gröna näpser Centern för slösaktig klimatpolitik

De Gröna omvalde på lördagen Maria Ohisalo som partiordförande för en tvåårsperiod. Hon har lett partiet sedan 2019. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Regeringen valde inte de kostnadseffektivaste klimatåtgärderna. Centerns behov av att dela ut morötter utan att vifta med piskan gör att klimatpolitiken står skattebetalarna dyrare än nödvändigt, anser De Grönas omvalda partiordförande Maria Ohisalo.

Att Maria Ohisalo skulle få fortsatt förtroende som De Grönas partiordförande var klart redan före helgens partikongress. Utan motkandidater blev omvalet en formalitet. Ohisalo inleder sin andra tvåårsperiod under medelmåttiga om än relativt stabila opinionssiffror kring 11 procent.

De Gröna har två ganska tunga år bakom sig i regeringen. Ohisalo har skött inrikesministerposten, en position som ständigt är utsatt för högeroppositionens kritik i frågor om invandring, integration och polisresurser. Även om partiordförande på den posten kan bredda De Grönas profil är det svårare att höja den i frågor som kan antas vara primära för partifältet.

Att regeringen i omgångar har skjutit viktiga klimatbeslut på framtiden har prövat De Grönas tålamod. Med tanke på den budgetkompromiss regeringen rodde i hamn i veckan hade man förväntat sig en viss kritik från fältet. Men i den lilla mån den allmänpolitiska debatten tangerade klimatfrågan berördes budgetuppgörelsen inte.

I stället var en del delegater kritiska mot partiledningens syn på att städernas bostadsområden alltid ska byggas tätt, mot regeringens oförmåga att möta personalbristen i vårdbranschen och mot regeringens beslut att avveckla restriktionerna mitt under pågående pandemi.

I offentligheten framstår De Gröna ofta uttryckligen som ett klimat- och miljöparti, men fältet engagerar sig bredare. I sitt linjetal sade Maria Ohisalo också att det är viktigt att regeringen driver familjeledighetsreformen i mål på ett vettigt sätt, att arbetet för att eliminera fattigdom och ojämlikhet fortsätter och att ambitionsnivån höjs i satsningar på forskning och utbildning.

Kritik mot åtgärderna

Fokus låg ändå mest på budgetens klimatbeslut och miljöfrågor.

Veckans tvistefråga är vad som händer om expertutredningar visar att de överenskomna åtgärderna inte räcker till för att styra in Finland mot klimatneutralitet 2035. Maria Ohisalos tveklösa tolkning av skrivningen i budgetuppgörelsen är att regeringen då skrider till nya åtgärder redan i mars 2022.

– Så står det på klarspråk i budgetuppgörelsen, säger hon.

Finland borde sikta på klimatneutralitet fem år tidigare än vad regeringen har enats om, anser Maria Ohisalo. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Centern läser ändå samma text som att regeringen i så fall kan förhandla om nya åtgärder, inte som att de införs per automatik. Skillnaden är kanske bara semantisk, men regeringen är fortfarande kluven. De Gröna vill höja klimatambitionerna, Centern har ingen brådska. Centern har också bedömt att åtgärdspaketet redan är tillräckligt.

Med tanke på att Centern och De Gröna konfronterades under budgetuppgörelsen vore det intressant att veta vems tolkning av skrivningen som är riktig. Maria Ohisalo säger att klimatfrågan inte kan vara en duell mellan två partier.

– Det vore viktigt att överge snacket om vem som segrade och vem som förlorade i budgetuppgörelsen. Diskussionen måste utgå från att hela mänskligheten förlorar om vi inte snabbt hejdar klimatförändringen och utarmningen av naturens mångfald.

Ohisalo säger att De Gröna givetvis är nöjda om det skulle visa sig att Centern har rätt och de överenskomna åtgärderna räcker till. Det vore en bra början, men ingen anledning att tro att jobbet är gjort, menar hon, och påminner om att regeringens mål också siktar på att Finland ska vara koldioxidnegativt strax efter 2035.

– Finland borde sikta på klimatneutralitet redan 2030, säger hon till partikongressen, medveten om att regeringsprogrammet siktar på 2035.

Onödigt dyrt

Klimatneutralitet 2030 är ett mål De Gröna slagit fast för länge sedan, och som de delar med VF, men inget regeringen kommer att diskutera.

Utspelet är snarare ett sätt för den omvalda ordföranden att hedra sitt parti. De Gröna har drivit klimatfrågan i snart 35 år. Att kasta fram tanken på att höja klimatambitionerna är också Maria Ohisalos sätt att påminna partifältet om vem som utgör drivkraft i klimatpolitiken.

De klimatåtgärder regeringen stannade för i budgetuppgörelsen var inte de mest kostnadseffektiva, anser Maria Ohisalo och beklagar att Centern bara ville acceptera morötter. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Dusten tidigare i veckan var jobbig för De Gröna. Efteråt har Centern stoltserat med alla gröna åtgärdsförslag man sköt ner, som flertalet skatter, avgifter och förbud.

Ohisalo är kritisk mot att regeringen stannade för en åtgärdspalett som präglas av stöd och subventioner. Hon hänvisar till forskning som visar att styrmedel som sätter ett pris på utsläppen, typ utsläppshandel eller skatt, är kostnadseffektivare än det morotspaket Centern till slut accepterade. Enligt Ohisalo ger regeringens klimatpaket svagare styrning till ett högre pris.

– Ur budgetperspektiv borde man välja åtgärder som är effektiva och som pengarna räcker till för. Det påminner om principerna för sysselsättningsåtgärder. Där är kravet att de ska ge effekt och att de inte får kosta. För oss är det okej att klimatåtgärder kostar, men man måste beakta att pengarna tar slut i något skede, och välja åtgärder med bästa styrkraft.

Centern har också skyltat med att man i budgetuppgörelsen räddade fem inrikes flygrutter som blivit olönsamma under coronaepidemin. En av rutterna är Helsingfors–Jyväskylä, som också har hygglig tågförbindelse. Yle uppgav i fredags att ett av flygen på den rutten nyligen hade en enda passagerare ombord.

Samma regering som viker en halv miljard euro för att samhället ska bli klimatsmartare lägger också på skattebetalarna att subventionera olönsamma flygresor – trots flygets klimatpåverkan.

När HBL frågar hur De Gröna ser på det svarar Maria Ohisalo att beslutet om subventionerna är temporärt. Staten ska bära upp rutterna till augusti 2022. Målet är att de ska klara sig på marknadsvillkor efter det. Men Ohisalo är uppenbart inte bekväm med beslutet.

– Vi måste minska utsläppen i alla sektorer och det är klart att vissa transportformer orsakar mer utsläpp än andra.

Peter Buchert Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning