De asylsökande har brokiga kunskaper – språket ett stort hinder

Saif Taqiali och Sadiq lär sig finska på flyktingförläggningen i Kotka. Bild: Jussi Nukari

Ett antal elektriker, målare och murare gör sig så småningom redo för att ta sina första steg på den finska arbetsmarknaden. De är asylsökare och har några års erfarenhet av sina yrken i hemlandet. Det största hindret för dem att jobba i Finland är språkkunskaperna, visar en utredning som Undervisnings- och kulturministeriet låtit göra.

Nästan en tredjedel av asylsökarna som har erfarenhet från bygg- och transportbranscherna behöver undervisning i att läsa och skriva innan de kan ta del av integrationsutbildning. Folk som kommer från arabisktalande länder har ofta problem med det latinska alfabetet.

Inom byggbranschen ser man positivt på att det finns ny arbetskraft till förfogande. Tapio Kari som är arbetsmarknadschef på Byggnadsindustrin säger ändå att grundläggande språkkunskaper förutsätts bland annat av säkerhetsskäl.

– Språkkunskapen måste vara så pass bra att man förstår varningsskyltar och varningstexter.

Att någon utbildats till byggarbetare i Irak innebär inte heller nödvändigtvis att kompetensen räcker till i Finland. Men arbetskraft behövs och företagen är intresserade av att ta in nytt folk på praktik, bedömer Kari. Slutresultatet bör ändå vara att den anställda visar sig vara nyttig.

– Nog tänker ju företagen på sådant här ur sitt eget perspektiv och sysslar inte med världsförbättring.

Nästan 70 procent av de asylsökande har gått minst sju år i grundskola. Omkring hälften av de nyanlända har gått i gymnasiet, en fjärdedel har studerat på högskola och en sjättedel säger sig ha en högskoleexamen.

90 procent har tidigare arbetserfarenhet. Många har erfarenhet av bygg- och transportbranscherna. Andra vanliga branscher är handels-, restaurang- och hotellbranscherna.

Eftersom en majoritet av asylsökarna kommer från länder där arabiska talas behöver 73 procent stöd med det latinska alfabetet.

7 procent kan varken läsa eller skriva. Lika många saknar helt utbildning.

Utredningen gjordes under början av året då 1 004 asylsökande från 32 länder intervjuades. Största delen av deltagarna kom från Irak och Afghanistan. Intervjuerna gjordes på 14 flyktingförläggningar i Nyland. 

För lång process

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) hoppas att integrationen och sysselsättandet av invandrare ska gå snabbare.

– Invandrares vägar till utbildning och arbetsliv är för långa för tillfället. De innehåller tomgång, överlappningar och ibland också oändamålsenliga studier. Invandrare har handletts till den utbildning som finns till buds, snarare än enligt de individuella behoven och den redan införskaffade kompetensen, säger Grahn-Laasonen.

Processen kan ta hela sju år. Grahn-Laasonen anser att integrationsprocessen borde vara mer arbetslivsorienterad.

– I stället för att man först lär sig språket och först därefter inleder till exempel yrkesstudier borde språkstudierna ske parallellt med övriga studier eller arbete. På så sätt kommer invandrare snabbt in i studierna eller arbetslivet, lär sig konkreta färdigheter och kommer i kontakt och växelverkan med finländare.

Stora brister

Hur som helst återstår ganska stora utmaningar på språkfronten. Utredningen visar att var femte inte alls kan läsa på finska och behöver därmed grundläggande utbildning. Tre av fyra behöver stöd av något slag med det latinska alfabetet.

Dessutom finns det en grupp på sju procent som inte ens kan skriva eller läsa på sitt modersmål.

Läs mer om integration och arbetsmarknaden för asylsökande på welcome.hbl.fi.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning