”De är allihop helt tokiga!"

Pentti Rinne som bor i Stensvik har tappat tron på politikernas förmåga att sköta metrobygget.Bild: Niklas Tallqvist

Pentti Rinne skrattar men han är förbannad. När ska Esboborna klättra upp på barrikaderna?

Torsdagen var en tung nyhetsdag. Metrobyggets skenande kostnader hamnade kanske lite i skuggan av nya ärkebiskopen och cirkusen kring vårdreformen, men alla tre berör hela folket och har också en gemensam nämnare: tron. Regeringen eller åtminstone delar av den har hela tiden trott på vårdreformen och ärkebiskopens arbetsbild är väl given i sammanhanget. Metrocheferna som först trodde på under har dock övergått till mantrat om bot och bättring. Man ska lära av sina misstag.

När man kör längs Västerleden, en av huvudstadens stora in- och utfarter, lägger man märke till stora bilaffärer. Sådana som funnits där länge och framför allt de som nu byggs. Det är inte så det ska vara och det var inte så det skulle gå. Meningen var att Esboborna ungefär över en natt tar till sig kollektivtrafiken, det vill säga metron, och att tidernas reform är förmånlig för hela samhället.

Euforin varade en morgon och en eftermiddag, ni minns, det var lördagen den 18 november 2017. Alla problem som nu driver pendlarna till vansinne har inte uppkommit på Mattbybanan, som exempelvis den överraskande bristen på förare, men det är förståeligt att stadsbornas tålamod från Gårdsbacka i öster till Köklax i väster tryter då utvidgningen av metrobanan kostar vansinnigt mycket. Eller kostar den?

Under årens lopp har metrocheferna tillämpat olika taktiker för att vinna folkets förtroende. Först framstod metrobygget och den förarlösa metron som en enda stor besparing. Tågen skulle vara snabbare och klimatsmartare än bussar och bilar. Förare skulle det inte heller behövas då banan automatiseras. Det var också perfekt läge att gräva tunnlar. I själva verket hade det aldrig funnits ett mer lukrativt läge att borra i sten än just då metrocheferna bestämt sade att tunnlar ska grävas. Säljsnacket backades upp med vinklade konsultrapporter.

Nu när den sammanlagda kostnaden för metrobygget i Esbo ökat med närmare 700 miljoner euro och den uppskattade slutsumman uppgår till över två tusen två hundra miljoner euro – 2,2–2,3 miljarder – heter det att västmetron är förmånlig i internationell jämförelse. Till stadsborna berättas också att det handlar om en bra investering på sikt. Metron möjliggör det ena och det andra. Siktet är ställt på 100 år eller längre bort men det är nu bara en liten detalj som sällan går att läsa i officiella pressmeddelanden. Kul för oss som lever nu, som har barn i mögelskolor och gamlingar i familjen som drabbas av en vård på sparlåga.

Det som metron just nu inte möjliggör är smidiga arbets- och skolresor. Frustrationen men också uppgivenheten i södra Esbo är stor. Man kan uppleva den på parkeringar, busshållplatser, i köpcenter och även i metron. Överallt där folk samtalar.

Pentti Rinne, kring 80 år, flyttade inte till Stensvik för metrons skull. Det var främst barnen som avgjorde valet av ny adress.

– Jag behöver inte metron så mycket men jag betalar för den. Det är helt galet hur saker och ting sköts. Idioter! Och för mig är den senaste kostnadsökningen nog en nyhet, säger han till HBL på köpcentret Pikkulaivas parkering.

I närheten finns ett enormt hål i marken. Metrostationen öppnar 2023, 2024 eller någon dag i framtiden. Det är fritt fram att gissa.

På banken finns inget särskilt metrokonto. Eller jo, det finns det förstås. Här rinner det också i fortsättningen in otroliga summor pengar därför att "man kan ju inte börja odla champinjoner i tunnlarna", som ordföranden för stadsstyrelsen i Esbo Maria Guzenina (SDP) säger. Västmetron måste byggas klart för så mycket har redan byggts. Pengarna är lån som betalas av stadsborna, i fallet Stensviksbanan, 70 procentigt av Esboborna. Det är pengar som i praktiken tas från samma plånbok i stadshuset som pengarna till barnomsorg, skola, gatuunderhåll, vård, idrottsanläggningar och kultur.

En annan kostnad handlar om förtroendet för det politiska systemet och tjänstemännen. Skadorna är redan svåra och läker allt sämre ju längre tid det tar för beslutsfattarna att återinföra åtminstone en del av de direkta bussförbindelserna till Helsingfors centrum.

Tommy Pohjola Reporter

Detta har hänt

År av motgångar

December 2014. Helsingfors stads trafikverk HST dödförklarar projektet Förarlös metro. Den pågående rättegången mellan HST och leverantören Siemens kan kosta stadsborna ytterligare hundratals miljoner euro.

Juni 2016. Västmetrons start skjuts upp. Utredningen vars huvudsakliga syfte var att granska beslutsfattandet under de avgörande månaderna är hemligstämplad. Andra utredningar pekar på grova felbedömningar.

November 2017. Metrobanan mellan Gräsviken och Mattby öppnar. Den kostade 1,2 miljarder euro att bygga. Efter nyår slopas de direkta busslinjerna till Helsingfors centrum.

Mars 2018. Enligt en ny rapport försenas också västmetrons förlängning, den så kallade Stensviksbanan. Också kostnaderna ökar rejält.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00