Kolumn: ADHD-flickornas kamp är ofta osynlig

Fel förklaringsmodell på psykisk ohälsa ger tyvärr fel behandling. Fel behandling kan få fatala konsekvenser.

KolumnMaria Sundblom Lindberg
14.08.2022 21:22 UPPDATERAD 14.08.2022 22:03
Ellen var sällsynt begåvad i skolan. Det var ju den slutsatsen man drog eftersom hon skrev fulla poäng i proven fast hon inte ens öppnat boken, ibland inte ens skaffat den. Studentskrivningarna hade varit en utmaning då hon aldrig hade pluggat och resultatet blev därefter. Alla var förvånade. Efter några år av vilset jobbande på krogar och caféer kom Ellen in på Hanken men däremot höll hon aldrig på att komma ut.
Det var mycket sprit och kaotiska romanser tills hon träffade Erik och fick både barn och panikångest samtidigt. Rådgivningen bjöd på stöd och terapiremisser. Efter några år kom en utmattningsdiagnos och lite mera depressionmedicinering men inget hjälpte. Det blev snarare värre för Erik stack och under veckorna utan barn fanns varken en vettig dygnsrytm eller mat i kylskåpet. Det var svårt att sköta nätbanken, amorteringar och kreditkortet men Netflix serier kunde hon utantill.
En sommarkväll lyssnar Ellen på en podd där två kvinnor helt ofiltrerat berättar om sina psykiska problem och om skammen i att varken få diskmaskinen fylld eller tömd, men de talar också om rastlösheten och oron som bara lämnar dem efter en flaska vin. Tjejerna i radion beskriver hennes eget liv i detalj men de avslöjar också orsaken till misslyckandena och motgångarna. Nästa morgon ringer Ellen företagshälsovården och 6 månader senare sitter hon med ett papper i handen som förklarar svårigheterna med pengarna, tiden, orken och sömnen. Hon är 37 år när hon får sin ADHD-diagnos. Det är en bra dag för nu finns möjligheten att få rätt medicin och rätt hjälp att äntligen få bli den morsa och människa hon alltid har velat vara.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
som åtminstone 5-7% av befolkningen kämpar med. Ärftligheten är hög, diagnosen livslång men prognosen är god om man får rätt vård. Förr trodde man att det var en ”störning” som mest drabbade killar och så kan man tro om det bara är killar som forskar om killar. Det visade sig att tjejer är lika drabbade men att symptomen ofta ser helt annorlunda ut och därför såg man inte heller ADHD-flickorna och deras kamp, särskilt inte de med hög kognitiv förmåga. Tjejerna slank även ofta igenom de kill-inriktade testen. Snittåldern för att idag få en ADHD-diagnos, i Sverige, är 18 år för pojkar och 28 år för flickor. Det innebär att många har gått genom hela skoltiden osedda, ohjälpta och underpresterande. Underpresterande men överkompenserande, vilket i sin tur kanske har resulterat i ångest, utmattning, missbruk, ätstörningar och sömnproblem.
Fel förklaringsmodell på psykisk ohälsa ger tyvärr fel behandling. Fel behandling kan få fatala konsekvenser. Nästan alla vuxna kvinnor som jag möter på min mottagning och som har fått en ADHD-diagnos senare i livet har ätit fel mediciner men de har ofta, till skillnad från männen, även satt ut stora pengar på resultatlösa långtidsterapier där man sökt efter psykologiska orsaker till deras psykiska problem. Forskningen visar nämligen att ADHD-pojkar oftare erbjuds mediciner mycket snabbare än flickor. Det är fakta som avslöjar att vi kanske har en tendens att se på killars psykiska ohälsa mera biologiskt och flickors ohälsa mera som ett resultat av psykologiska och sociala utmaningar.
Fel förklaringsmodell på psykisk ohälsa ger tyvärr fel behandling. Fel behandling kan få fatala konsekvenser.

Finland är det land i Norden
som mest sällan utreder ADHD. När Ellen efter 37 år äntligen får sin ADHD-diagnos så finns också möjligheten att få hjälp, men nu är det är omöjligt att få hjälp på svenska. Dels har det nästan inte funnits några svenskspråkiga utbildningar till ADHD-coacher eller lösningsinriktade psykoterapeuter och dels kan endast 1 av 6 företag som gjort avtal med FPA erbjuda någon som talar svenska. Vuxna kvinnor är den största gruppen som idag får en ADHD-diagnos men vad hjälper det att man äntligen testar och forskar på kvinnor om det inte finns strukturella och språkliga möjligheter att få vård? Att vara kvinna, smart, finlandssvensk och ha ADHD, det är en verkligt bad combo …

ANDRA LÄSER