FSD:s Qvintus: I riksdagsvalet röstar alla mellan Marin och Orpo

Finlands svenska socialdemokrater lyfter utbildning, jobb och social rättvisa för att SDP ska behålla statsministerposten efter riksdagsvalet. FSD-ordföranden Dimitri Qvintus säger att sossarna måste ta tillbaka initiativet i samhällsdebatten och se till att budskapet når väljarna.

Det är vi som ska sätta agendan, och sedan ska andra partier ta ställning till de förslag vi lägger fram. Så resonerar Finlands svenska socialdemokraters ordförande Dimitri Qvintus om SDP:s upplägg inför riksdagsvalet nästa vår.
Peter Buchertpeter.buchert@hbl.fi
22.10.2022 16:50 UPPDATERAD 22.10.2022 17:12
Alla höstlöven har inte ens fallit av träden i Åbo än, men den politiska kompassen visar stadigt mot vårens riksdagsval. När Finlands svenska socialdemokrater samlas till kongress i helgen handlar mycket om hur man ska bära sig åt för att även nästa regering ska ledas av SDP.
Sanna Marins (SDP) regering är fortfarande rätt populär och statsministern själv är än mer populär vilket är en hyfsad utgångspunkt för sossarna. Den stora utmaningen är att SDP ligger ungefär fem procentenheter efter Samlingspartiet i de senaste opinionsmätningarna. Det är ett tufft försprång med fem månader till val.
FSD-ordföranden Dimitri Qvintus beskriver riksdagsvalet som ett statsministerval där ”alla” ställs inför att rösta för Sanna Marin eller Petteri Orpo. Regeringskoalitionen kan förstås bli blåröd i bägge fallen. Skillnaden är framför allt att om Orpo blir etta kan han välja att regera med Sannfinländarna, vilket skulle ge en helt annorlunda politik än om han valde SDP.
En regering med SDP och Sannfinländarna är knappast att räkna med.
– Våra värderingar står så långt från varandra att det är väldigt svårt, nästan omöjligt, att se oss samarbeta, säger Qvintus och nämner inställningen till klimatfrågan, mänskliga rättigheter, EU och internationellt samarbete som exempel på det mer eller mindre oförenliga.
Sysselsättningen har ökat under den här valperioden trots pandemin, men SDP vill sikta på 80 procent redan under nästa valperiod och på full sysselsättning på lång sikt. Det kräver mer av både utbildning och arbetskraftsinvandring, säger Qvintus.
– SDP måste säga tydligt att nästa regering ska satsa mer på utbildning och kunskap, inte skära i framtiden.

Varnar för skattesänkningar

Dimitri Qvintus och FSD:s enda riksdagsledamot Johan Kvarnström är nöjda med att regeringen dämpar energikrisen med diverse stöd och momssänkningar, men betonar att Finland måste fortsätta avveckla sitt beroende av fossil energi, inte bara från Ryssland.
– Det finns partier som skyller energiprisstegringen på den gröna omställningen, men det är skräp. Orsaken är snarare att den gröna omställningen inte har varit tillräckligt bestämd och snabb, säger Qvintus.
Kvarnström varnar för en högerdriven ekonomipolitik, som i sämsta fall leder till ekonomiskt och politiskt kaos, modell Storbritannien.
– Högern vill sänka skatterna för höginkomsttagare, stärka ojämlikheten och göra nedskärningar som blir dyrare i längden, säger han.
FSD:s svar är en politik som beaktar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
– Vi har innehållet i skick, men det räcker inte. Vi måste kunna tilltala folk på rätt sätt och vi måste bli bättre på att ta tillbaka initiativet i samhällsdebatten, säger Qvintus.
På kongressen kretsar det mesta av debatten kring sociala frågor, energi och klimat samt säkerhetspolitik. Natobeslutet är klappat och klart, men både jaktplansköpets prislapp och det planerade stängslet vid östgränsen möter kritik.
– Mot vem ska stängslet skydda? Jag hoppas det inte blir av att bygga tre kilometer av taggtrådsstängsel för sex miljoner. Ryssarna kör nog över det, säger Christer Bogren från Malax med hänvisning till det pilotprojekt som redan fått finansiering och som alla riksdagens partier godkände utan vidare.
Anders Björklöf från Socialdemokratiskt forum i Helsingfors frågar sig var den fredsälskande socialdemokratin håller hus när alla partier plötsligt är ense om stängslet.
– Mitt tålamod börjar ta slut. Vi har aktivt kritiserat Berlinmuren, Israels och Trumps murar, vi var ganska eniga. Det här är helt förkastligt. Det är väldigt svårt att acceptera om riksdagen lägger flera hundra miljoner på ett stängsel, säger han.

Eleverna efter pandemin

Bland de sociala frågorna lyfter delegaterna barn- och äldreomsorgen och hur vården ska fungera när vårdreformen är på plats. Anna Caldén från Nykarleby betonar det alltmer akuta behovet av att åtgärda utbredd psykisk ohälsa bland ungdomar.
Anna Caldén från Nykarleby säger att samhället måste satsa mycket mer på förebyggande åtgärder så att färre ungdomar drabbas av psykisk ohälsa, att det både blir förmånligare och minskar lidandet.
– Vi kan inte acceptera en sådan här situation. Vi måste också jobba för att få bort stigmat kring psykisk ohälsa, säger hon.
Caldén noterar att en allt större andel av alla som är i behov av vård söker hjälp mot psykisk ohälsa, och att det här samhällsproblemet bara mätt i pengar kan komma att kosta 11 miljarder om året. Hon säger att alla partier måste samarbeta för att utvidga de förebyggande insatserna och tjänsterna.
– Vi måste se till att barnomsorgen och skolan har tillräckligt med personal så att varje individ blir sedd och kan fångas upp. Också den uppsökande ungdomsverksamheten måste stödjas.
Caldén antar att samhällets höga krav utgör en orsak till att så många unga mår dåligt, att ”man måste prestera snabbt och bra”, som hon säger, och att de sociala medierna kan spela in och stärka någon form av utanförskap.
Leif Grönroos som jobbar som vikarierande rektor i en Åboskola noterar att eleverna mådde sämre under pandemin, men att staden lyckades rekrytera bara en ny psykolog fastän tre tjänster ledigförklarades.
– Den privata sektorn lockar med bättre löner. Vi borde kunna svara på det, och höja lönerna på den offentliga sidan, säger han.

ANDRA LÄSER