Trollhättan vill hämnas med kärlek

När skymningen faller i kväll i Trollhättan i västra Sverige avgår ett fackeltåg. Slutmålet är skolan Kronan. Det är på dagen ett år sedan larmsamtalet med ett så ofattbart och skrämmande innehåll ringdes härifrån: En maskerad man beväpnad med kniv hade tagit sig in och högg ner människor.

Elevassistenten Lavin Eskandar dog genast, eleven Ahmed Hassan på sjukhus och läraren Nazir Amso sex veckor senare.
Den eftermiddagen mötte jag, som många andra journalister, rädda, frustrerade och också arga människor utanför skolan i stadsdelen Kronogården. Flera av dem hade en gång flytt undan krig och konflikter och möttes nu av detta, i Sverige. Och många var redan då, timmar efter dådet, övertygade om att gärningsmannens motiv var rasistiskt.
De fick rätt.
Enligt polisens förundersökning valde 21-åriga Anton Lundin Pettersson medvetet ut Kronan för att en stor del av eleverna i den har invandrarbakgrund. På bevakningskamerorna ser man också tydligt att han väljer sina offer.
Lundin Pettersson dödades av polisen som ingrep snabbt. Taktiken som polisen använde hade, enligt Dagens Nyheter, utarbetats i Finland – eftersom vi tragiskt nog har erfarenhet av skolskjutningar.
Attacken i Trollhättan var det dödligaste våldsdådet någonsin i en skola i Sverige. Och det var ett hatbrott.
I den politiska debatten har dådet ändå varit förvånansvärt frånvarande, som Ewa Stenberg uttrycker det i Dagens Nyheter. Stort fokus har i stället legat på säkerheten i skolorna – om de ska vara öppna, om personalen är förberedd på det värsta, om det behövs portkodar och vakter.
Inför årsdagen lyfter flera debattörer och ledarskribenter fram att Kronanattacken behöver ses i ett sammanhang. Det var det värsta hatbrottet i fjol men samtidigt anmäldes hela 6 980, de flesta med rasistiska och främlingsfientliga motiv. Ökningen från året innan var 11 procent.
Somar al Naher betonar i Aftonbladet att Anton Lundin Pettersson hade plockat sina idéer från högerextrema sajter och Youtubekanaler. "Det formade en världsbild där flyktingar och invandrare utmålas som ett hot." Hennes uppmaning är: "Vi måste se rasismen och den rasideologiska miljön som uppmuntrar personer att gå från ord till handling".
I kväll tänds ljusen utanför Kronan, utbildningsministern håller tal och Lavin Eskanders bror Leith framför sin och den dödade broderns musik. "Det blir en möjlighet att hämnas med kärlek. Att minnas och tänka framåt", för att låna skolans socialpedagog, Ove Einarsson ord till nyhetsbyrån TT.

ANDRA LÄSER