Vasa vill slakta Korsholm – en betydande svensk språkdomän

Hur länge tror man att SFP i Vasa kan fortsätta som "starkt parti" med "tunga poster" då partiet lokalt har spelat ut sin roll som fusionsförlossare, spelat ut Korsholmskortet, gjort det ultimata barnaoffret?

Under den kryssning som SFP nyligen ordnade uppmanades partifolket att "Byri på svensk". Bra så. Partiet stöder moraliskt alla individuella situationsbeslut i butikskassan som ska bidra till att rädda svenskan i Finland.
Ännu mer glädjande vore att SFP starkt skulle fortsätta att signalera behovet av att bevara och stärka befintliga svenska strukturer. Men till mångas förvåning är SFP i Vasa utan att blinka redo att i linje med tidningen Pohjalainens retorik avskaffa sin starkt svenskspråkiga granne Korsholm i avsikt att bli tionde största stad, ett mål som kör över alla andra hänsyn. Korsholm har över 19 000 invånare.
Delar av Korsholms SFP har inte kunnat stå emot locktonerna från SFP-partibröder och -systrar i Vasa. Alla känner alla och i det toxiska klimatet frodas både opportunism och rädsla. Ändå har allt fler börjat ifrågasätta Lasse Gästgivars, hotellchefen som hanterar sin kommun som vore det frågan om hans egna företag. En hård strid rasar om kommunen Korsholms framtid.
Vasa vill alltså slakta en betydande svensk språkdomän, och förvandla Korsholms befolkning till språklig och demokratisk minoritet, från dess nuvarande starka majoritetsställning. Att centerfästet Seinäjoki bara behöver inkorporera någon liten kommun för att åter passera Vasa som nummer 10 torde vara klart för alla. Hur kommer Vasa-SFP då att låta? Kommer man att erkänna att man offrat den svenska majoritetskommunen Korsholm i onödan?
Korsholms försvarare anklagas för att sakna politisk blick: "Om en ny batterifabrik kommer kan Korsholm bli ett nytt Esbo eller Vanda, språkmässigt. Därför ska vi slå ihop Korsholm med Vasa nu." Det vill säga om det ena så kan det andra. Men många är frågetecknen, alltför många för att i det här skedet motivera en likvidation "för säkerhets skull" av de lokala svenska beslutsmajoriteterna.
Det är kännetecknande att det ena fusionsargumentet efter det andra har fallit under resans gång. I slutändan gäller frågan att Vasa vill ta över Korsholm. Korsholm ska inte få finnas. Korsholm upplevs som ett störande element. Det är nu prestige och makthunger det handlar om, och spelet från fusionsförespråkarnas sida är hårt och väldigt fult att se på. Genom att följa Facebookgruppen Pro Korsholm kan man ta del av de förtvivlat kämpande tidningsinsändare som Vasabladet publicerat, det är läsning som stämmer till eftertanke.
Det verkar som om fusionsförespråkarna helt saknar språklig kompass. Är detta verkligen SFP-politik? Stilen verkar mera Samlings-Center-Sannfinländskt korkad. Att kunna bo och verka i en välmående och starkt svenskspråkig kommun, med fungerande beslutsstrukturer och service för invånare och företag på svenska (och dessutom på finska) är något man i söder i regel bara kan drömma om. Man kan bara kallt konstatera att SFP:s politiska motståndare vädrar morgonluft. Hur länge tror man att SFP i Vasa kan fortsätta som "starkt parti" med "tunga poster" då partiet lokalt har spelat ut sin roll som fusionsförlossare, spelat ut Korsholmskortet, gjort det ultimata barnaoffret? I förlängningen är det här en fråga som berör hela Svenskfinland, och borde beröra hela SFP.

Henrik Lillhannus

Helsingfors/Vasa/Korsholm

ANDRA LÄSER