Konstprojekt i Österbotten ynglade av sig

Ett nytt och alternativt konstzine har dykt upp i Svenskfinland i sommar. Det är viktigt att man kan ta del av alternativ konst även på mindre orter, säger projektets redaktör.

Pilungs minizines är tryckta med risograf, och består av 12 sidor med pärm.
Jonas Forsbackajonas.forsbacka@hbl.fi
03.08.2022 18:01 UPPDATERAD 04.08.2022 10:10
Pilung är namnet på de fem egenutgivna konstzines som hade utgivningsfest den 20 juli på Platform i Vasa.
– Det är våra små skapelser som sprids ut i världen, säger illustratören och grafiska formgivaren Sara Östman, 29, som är ensam initiativtagare och redaktör för projektet.
Ordet "pilung" betyder grodyngel på österbottnisk dialekt, och är ett begrepp som någon kunde tänkas använda om ett barn som – trots sitt goda hjärta – "råkat" kasta en sten genom grannens fönsterruta.
Tanken bakom konstprojektet är att skapa ett utrymme där konstnärer med mer eller mindre stark koppling till Österbotten får släppa lös sin kreativitet och testa något helt nytt, berättar Östman som kommer från Nykarleby och är bosatt i Vasa.
– Zines kan vara lite vad som helst, hela grejen är att du får göra vad du vill! Så tanken har varit att det inte ska finnas så många regler.

Konstzinet Pilung

Pilung är en samling minizines med koppling till Österbotten som getts ut med självutgivning under sommaren.
Sara Östman är projektets initiativtagare och redaktör.
Zine är en förkortning av engelskans "magazine", och har bland annat använts inom seriekonsten och alternativa kulturområden, inte sällan för att experimentera med bland annat text, poesi, teckningar och fotografi.
Pilungs minizines har storleken A5 och består av 12 sidor och pärm. De är tryckta med risograf vid Jemini Press i Stockholm. Språket är svenska och engelska.
Den första samlingen zines är skapade av Roosa Ruotsalainen (Amsterdam), Nils Qvis (Lovisa), Petra Zajácz-Dvořák (Budapest), Frida Hinders (flyttar snart till Helsingfors) och Sara Östman (Vasa). Alla kreatörer har antingen vuxit upp i Österbotten eller studerat vid Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad.
Inom kort kommer man kunna köpa fysiska exemplar av Pilung på nätet. Intäkterna går direkt till konstnärerna.

Regler till för att brytas

Eftersom Pilung ges ut för första gången har det ändå funnits ett par saker som Östman och de andra medverkande konstnärerna Roosa Ruotsalainen,  Nils Qvis,  Petra Zajácz-­Dvořák och Frida Hinders behövt förhålla sig till. Storleken är A5, och guldbeige och lila var färgskalan att jobba med.
– Men jag uppmuntrade dem att frångå från formatet så mycket de bara ville, säger Östman som berättar att Pilungs olika alster innehåller en rad olika teman och konstnärliga uttryck.
– Ett zine liknar ett seriealbum, några andra innehåller grafisk design och symbolik, medan ett zine kallar sig för "trädgårdsmagasin". Det kan man läsa för att uppleva människans relation till naturen som uppstår när man påtar i trädgården.
Sara Östman utexaminerades som grafisk formgivare från Yrkeshögskolan Novia i fjol. Pilung blev ett sätt för henne att släppa lös kreativiteten och skapa ett sammanhang som nybliven frilansare.

Upplever du att det finns ett intresse för den här typen av alternativ konst i Svenskfinland?

– Det räcker inte alltid till med folk för alla typer av konstgenrer i glesbygden. Samtidigt tänker jag att det är viktigt att man särskilt på mindre orter har tillgång till mer alternativ konst och specifika genrer.

Skisser från sömnlösa nätter

Östmans zine består av icke-tillrättalagda ritningar och anteckningar från sömnlösa nätter, när hon bland annat grubblat över avsaknaden av riktning i livet.
– För mig finns det något vackert över att en flyktig tanke mitt i natten kan bli en teckning som någon kan ta del av och antingen få något ut av eller bara uppleva som råddig.
Illustratören Nils Qvis skapade ett trädgårdsmagasin för Pilungs första samling. Han är bosatt i Lovisa men uppvuxen i Österbotten.
Den första samlingen av Pilung gavs ut med stöd från Centret för konstfrämjande och Svenska Kulturfonden, och Östmans förhoppning är att projektet ska fortsätta i framtiden.
– Det beror så klart på vilka möjligheter och understöd som finns. Men jag tänker att det definitivt ska bli en till samling. Och den ska se helt annorlunda ut, då ska vi testa något helt nytt!

ANDRA LÄSER