Kommentar: En ny mörk skugga över finsk skidåkning – det här är kopplingen till Kerttu Niskanen

Ett nytt dopningsfall är det sista som finsk skidåkning behöver.

Ari Luusua har ofta glimtat till i världscupen i sprint.
Den senaste vintern var en enorm succé för Finlands längdåkning – Iivo Niskanen, Kerttu Niskanen, Krista Pärmäkoski och Joni Mäki tog hem sex av Finlands totalt åtta medaljer i OS i Peking. Ari Luusuas dopningsfall anknyter inte direkt till landslagsåkarna, men det kastar definitivt en mörk skugga över längdåkningen i Finland.
Luusua åkte fast i ett oanmält dopningstest i Rovaniemi juli 2021. Provet innehöll två förbjudna substanser och Luusua blev följaktligen avstängd i fyra år. Luusua överklagade dock till Idrottens rättskyddsnämnd – han menade att Finlands centrum för etik inom idrott Suek inte hade jurisdiktion att dopningstesta honom, eftersom han redan lagt av sin elitkarriär.
Samtidigt hade Luusua deltagit i sitt långloppsstall Nordic Athlete SK:s träningsläger i juni, han var anmäld till flera rullskidslopp under sommaren, och hade berättat om sitt betydande nya kontrakt i en intervju med Lapin Kansa i juni. Det var först i slutet av augusti – efter att Luusua, 33, fått veta att han testat positivt i ett dopningstest – som han meddelade NASK att han lägger av. Ett chockbesked både för stallet och hans sponsorer. Luusua skrev på Instagram att det handlar om saker som är större än skidåkning, som hans familj.
Luusua har förut tillhört landslaget, men har under de senaste åren koncentrerat sig på långlopp. Vintern 2018 vann han FM-guld i sprint, men lämnades utanför landslaget.
Han har bland annat vunnit Finlandialoppet två gånger. Senaste vinter var han bland annat femma i Vasaloppet. Hans långloppskarriär ansågs vara på väg uppåt.
Luusua åkte fast för ett tungt dopningspreparat, drostanolon, en anabol steroid. Han hade också ett annat förbjudet preparat i sin kropp, meldonium, som dock inte kan anses vara ett lika effektivt dopningspreparat som drostanolon. Han framförde inte några förmildrande omständigheter, han har inte fått i sig preparaten av misstag och han bad inte ens om att få B-provet analyserat.
Hur länge har han använt sig av dopning? Det är svårt att säga, men det är lite osannolikt att tro att han börjat dopa sig i det här skedet av sin karriär, då han enligt sin egen utsago redan övervägde att sluta. Efteråt sett har Luusua ibland haft en tendens att överträffa sig själv, som i världscupsprinten i Ruka 2016 då han helt oväntat var nia och slog alla de finländska landslagsåkarna. Året innan var han 24:a i samma lopp.
Luusuas tränare har länge varit Pekka Vähäsöyrinki. Låter det bekant? Vähäsöyrinki var en av chefsarkitekterna för dopningsprogrammet i Finlands skidlandslag under 1990-talet. Han var skidlandslagets chefstränare och senare även grenchef före Lahtis-skandalen. Vähäsöyrinki fälldes för grovt bedrägeri i FNB-rättegången 2011. Han ansågs ha varit inblandad i Jari Räsänens dopningshärva. I en intervju med Ilta-Sanomat 2017 medgav Vähäsöyrinki att Finlands landslag använde dopning under 1990-talet. Vähäsöyrinki borde givetvis vara förlåten för sitt förflutna, men Ari Luusuas dopningsfall väcker nya frågetecken.
Luusua är inte den enda kopplingen som Vähäsöyrinki har till dagens landslag. Han var förut tränare för Finlands stjärnåkare Kerttu Niskanen.
Kerttu Niskanen väckte förvåning när hon våren 2017 anlitade Vähäsöyrinki som sin nya tränare. Ett minst sagt kontroversiellt beslut med tanke på hans bakgrund.
Niskanens samarbete med Vähäsöyrinki gick inte särskilt bra, hon blev övertränad, sliten och avslutade samarbetet efter vintern 2019. Hennes man Juho Mikkonen har tränat henne sedan dess. Gissningsvis är hon väldigt nöjd över det beslutet i dag, inte bara för att hon tog två medaljer i OS, utan för att hon slipper bli associerad med Vähäsöyrinki och i förlängningen Luusua.
Ari Luusuas dopningsfall handlar om en enskild individ, hans egna val och hans egna misstag. Det finns ingenting som tyder på att någon av Finlands landslagsåkare använt dopning. Ännu mindre finns det någonting som talar för att det förekommer utbredd dopning i skidkretsarna i Finland.
Ändå kastar dopningsfallet en mörk skugga över Finlands längdåkning, som i åratal kämpat för att lämna Lahtis 2001 bakom sig. Under 2010-talet var det Juha Lallukka och Tero Similä. Alla tre har använt tunga dopningspreparat. De har inte oavsiktligt överdoserat astmamedicin som Norges Martin Johnsrud Sundby. De har inte av misstag använt en sårsalva som innehåller ett förbjudet preparat. De har alla tre med avsikt använt förbjudna preparat. Lallukka är den enda som ens försökt bestrida det. Luusua har inte ens försökt hävda att han inte dopat sig.
ANDRA LÄSER