Börs-vd:n väntar nya noteringar

Handeln på Helsingforsbörsen är hyfsat livlig, men starkt koncentrerad till storbolagen. Att få fart på de mindre omsatta aktierna är en av utmaningarna för nya börs-vd:n Henrik Husman.

Kritiserar skattesystemet. Onoterade bolag gynnas när vinstutdelningar beskattas. Det höjer tröskel för börsnoteringar, säger Helsingforsbörsens nya vd Henrik Husman.
Sedan den 10 mars är Henrik Husman vd för Helsingforsbörsen. Han efterträdde Lauri Rosendahl som blev vd för Nasdaq Nordic, där även Helsingforsbörsen ingår.
För Husman är Börshuset bekant sedan snart tjugo år tillbaka. Men arbetsgivarens namn och företagskulturen har skiftat ett antal gånger. Husman började 1997 som optionsmäklare på den då nygrundade derivatbörsen. Den slogs senare samman med aktiebörsen och efter det utvidgades verksamheten till Baltikum. Därefter följde en sammanslagning med Stockholmsbörsen. Senare anslöts även Köpenhamn och Reykjavik, och 2008 köptes den dåvarande OMX-koncernen av amerikanska Nasdaq.
Men det är inte bara fusioner och ägarbyten som satt sin prägel på verksamheten. Ny teknik och ändrad reglering har gjort många saker annorlunda. Fram till 2007 skedde i stort sett all handel med finska börsbolag på Helsingforsbörsen. Sedan kom EU:s Mifid-regler som öppnade för konkurrens, och numera köps och säljs bara omkring 60 procent av de finska aktierna i Helsingfors. Resten handlas på ett tiotal konkurrerande marknadsplatser, där Bats och Turquoise är störst.
– Sett ur placerarnas synvinkel är marknaden nu effektivare än någonsin tidigare, säger Husman.
Den andra stora förändringen är en lavinartad ökning av regler. Enligt Husman är det i huvudsak bra, men risken är att man går för långt.
– Det är förståeligt att finanskrisen ledde till krav på striktare regler, men i viss mån upplever jag att en onödigt stor del av den nya regleringen har riktats mot sådana enheter som redan tidigare varit strikt reglerade, eftersom vi är lätta att nå. Men som jag ser det har inte vi haft någon central roll i uppkomsten av finanskrisen.

It- och börsföretag

Den grundläggande intjäningslogiken hos en aktiebörs är att ta en summa pengar för varje aktieaffär och en årsavgift av de noterade bolagen. Men amerikanska Nasdaq är ett stort företag och har många inkomstkällor. Bland annat säljer bolaget handelssystem till andra börser, och mätt i antal anställda är hela Nasdaq därför i första hand ett it- och mjukvaruföretag.
Omsättningen på Helsingforsbörsen ligger i dag på cirka en halv miljard euro per dag. Fram till 2007 växte den stadigt, men föll efter finanskrisen och har ännu inte återhämtat sig. Till det bidrar att många bankers risktagningsmandat begränsades efter finanskrisen.
– Som helhet ligger omsättningen på en hyfsad nivå, men den är väldigt koncentrerad till storbolagen. Utmaningen är att få fart på handeln med de mindre omsatta aktierna.
Det finns nämligen över tio bolag som inte följs av en enda analytiker. Enligt Husman råder här något av ett hönan-och-ägget-dilemma – bolag som ingen analyserar lockar inte till handel, samtidigt som ingen vill betala för analys av bolag där handeln är minimal.
– Vi försöker ändra på det här bland annat med hjälp av information om företagen. Men i stor utsträckning är det också bolagens egen sak att aktivera sina investerarrelationer, säger Husman.
Trots att det finns flera aktier där handeln är minimal välkomnar Husman alla bolag som uppfyller kriterierna. Till de viktigaste hör informations- och rapporteringsplikten; så snart det finns kurspåverkande information ska den genast förmedlas jämbördigt till allmänheten.

Skattesystemet bromsar noteringar

126 bolag är noterade på Helsingforsbörsen. I Finland finns också flera stora, välskötta så kallade kvalitetsbolag som inte är börsnoterade, utan privatägda. Hit hör till exempel Fazer och Paulig. Husman skulle mer än gärna välkomna bolag av det här slaget till börsen, men han misstänker att det finländska beskattningssystemet gör att de föredrar att hålla sig utanför. Skattesystemet gynnar nämligen ägare av onoterade bolag när vinstutdelningen beskattas.
– Jag hävdar inte att skattesystemet är den enda orsaken, men det bidrar säkert.
Enligt Husman är det en nackdel för Finland att man inte uppmuntrar bolag att börsnotera sig, utan i stället sätter upp en hög tröskel – fler bolag på börsen skulle ge finländarna fler placeringsalternativ.
I fjol noterades tolv nya bolag på Helsingforsbörsen, vilket är ett rekord under de senaste femton åren. Hittills i år har två bolag meddelat att de har för avsikt att notera sig. Enligt Husman är utsikterna för resten av året goda, även om han inte kan avslöja några detaljer.

Statsbolag till börsen?

Staten håller just nu på att se över sin ägarpolitik, vilket kan leda till att något eller några av statens bolag säljs. Men börsnoteringar är inte heller uteslutna, och till exempel avfalls- och återvinningsföretaget Ekokem har meddelat att man undersöker möjligheterna för en notering.
I torsdags blev det däremot känt att staten säljer hälften av försvarsmaterieltillverkaren Patria till Norge, vilket grämer Husman en aning.
– Patria hade varit ett bra bolag för Helsingforsbörsen och för finländska placerare.

Henrik Husman

Född: 1972 i Esbo.
Bor i: Tammelund i östra Helsingfors.
Familj: Fru och fyra barn.
Utbildning: Ekonomis kandidat från Helsingfors handelshögskola.
Karriär: Olika uppgifter på Helsingforsbörsen sedan 1997, bland annat vice vd sedan 2008.
På fritiden: Klättring på klättervägg, cykling och annan idrott, läser.

ANDRA LÄSER