Kommitté: Finland måste bli bättre på krishantering

Ambitionsnivån för den finländska krishanteringen bör höjas. Det är budskapet som den parlamentariska kommittén för krishantering ger till regeringen.

En parlamentarisk grupp har sett över hur Finland ska agera inom krishanteringen i framtiden.
I sitt betänkande lyfter den parlamentariska kommittén för krishantering fram att Finland måste öka sitt deltagande i krishantering. Verksamhetens genomslag måste stärkas och samarbetet med olika aktörer ska fördjupas.
Regeringen tillsatte i början av valperioden kommittén som fick till uppgift att utarbeta en aktuell helhetsbild av den internationella krishanteringen och ge rekommendationer för hur Finland ska förbättra sitt deltagande i den. Orsaken är att Finlands deltagande i militär krishantering minskat de senaste åren.
När det gäller civil krishantering har regeringen slagit fast att Finlands deltagande ska höjas till minst 150 sakkunniga per år.
”I kommitténs betänkande uttrycks en stark politisk vilja att upprätthålla Finlands internationellt höga krishanteringsprofil och säkerställa tillräckliga resurser för deltagande i och utvecklande av krishanteringen”, säger utrikesministerns politiska statssekreterare Johanna Sumuvuori i ett pressmeddelande.
Kommittén ser på krishantering som en del av vår utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik; genom att delta i krishantering förbättras finländarnas säkerhet. Krishantering kan också ha en positiv inverkan på den inre säkerheten, och genom att delta i krishanteringsinsatser bär vi vårt ansvar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet, heter det i betänkandet.
Krishanteringen innebär också ett utrikespolitiskt inflytande i internationella organisationer och i partnerländerna.

5 rekommendationer

Det här rekommenderar den parlamentariska kommittén för krishantering:
Ett fortsatt aktivt och mångsidigt deltagande i krishantering.
Kvalitativa och kvantitativa mål måste fastställas.
Geografiska prioriteringar ska göras enligt hur omvärlden utvecklas.
Krishanteringens effektivitet måste förbättras.
Krishanteringens helhet på nationell och internationell nivå måste stärkas; samverkan mellan krishantering, utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och fredsmedling ska förbättras.
ANDRA LÄSER