Miljöcentralen: Skarvbeståndet har stabiliserats – störst kolonier i Raumo, Korsholm och Åbo

Det finska skarvbeståndet har stabiliserats enligt Finlands miljöcentral. På kommunnivå såg man den största ökningen i Raumo och i Karleby.

Skarvar utanför Södra Vallgrund i Korsholm. Arkivbild.
Sommaren 2020 räknades cirka 26 000 skarvbon i Finlands havsområden. Det framkommer i en översikt som Finlands miljöcentral tagit fram.
De största kolonierna med över tusen bon var i Raumo, Korsholm, Åbo, Nykarleby, Borgå, Björneborg, Kyrkslätt och Euraåminne. Den största ökningen såg man i Raumo och i Karleby. I Nykarleby minskade däremot bonas antal med över hälften.
Pekka Rusanen, forskare vid miljöcentralen, säger att det mest överraskande var ökningen i Raumo.
– Helheten var ändå förväntad. Det har redan gått några år sedan vi konstaterade att det nationella beståndet inte längre växer. Nu förändras läget endast per område, säger han.

54 skarvkolonier i landet

Hela 54 skarvkolonier observerades på totalt 83 skär och holmar på ett 81 hektar stort område. Rusanen tror att storleken på beståndet kommer hållas på samma nivå även de kommande åren.
– De senaste fem åren har beståndet växt eller minskat med ungefär tusen. Det verkar hålla sig under 30 000 bon.
En tredjedel av bona finns i Finska viken, en tredjedel i Bottenhavet och en femtedel i Skärgårdshavet. 12 procent av bona hittas i Kvarken och 5 procent i Bottenviken.
I Kvarken minskade beståndet med 16 procent, i Skärgårdshavet med 14 procent, och i Finska viken med 2 procent. Däremot ökade beståndet med 70 procent i Bottenviken och med 17 procent i Bottenhavet.
I Bottniska viken ökade beståndet med 10 procent till ungefär 12 200 bon, varav 7 660 finns i Bottenhavet, 3 200 i Kvarken och 1 360 i Bottenviken.
I Finska viken uppgick beståndet till cirka 8 500 bon och 5 000 i Skärgårdshavet.
Marina Nyqvist, verksamhetsledare vid Österbottens Fiskarförbund, trodde att skarvbeståndet hade ökat mer sedan i fjol än vad det har gjort.

Trodde på en större ökning

Marina Nyqvist, verksamhetsledare vid Österbottens Fiskarförbund, säger att hon utifrån de observationer som hon tagit del av hade väntat sig en större ökning i Österbotten, såsom i Sideby i Kristinestad.
– Men det kan hända att observationerna också utgår från ungfåglar som inte räknas med. De som räknas är bara de fåglar som häckar.
I miljöcentralens översikt framgår också att havsörnen stört skarvens häckning mer än normalt, speciellt i Nykarleby. Enligt Nyqvist handlade det om unga havsörnar som åt upp skarvungar som ännu inte kunde flyga.
– Det här verkar vara något nytt som unga havsörnar lärt sig. Det finns video- och bildmaterial av havsörnar som suttit i träd på skarvholmar och skarvarna har inte brytt sig alls.
Nyqvist tror att minskningen i Nykarleby delvis beror på havsörnarna och delvis på att kolonin börjar ha ont om mat.
– Kolonin i Nykarleby är den äldsta i Österbotten. Fiskare har uppgett att det inte längre finns någon fisk där.

Hotar fortfarande fisket

Nyqvist säger att farorna för fiskeriet fortfarande finns kvar och att det krävs mycket jobb för att få en förändring. Man upplever att man inte har något mandat på regionalt plan.
I oktober i fjol överlämnade en skarvarbetsgrupp sitt förslag till en nationell skarvstrategi, men bland annat fiskesektorn var inte nöjd med arbetet.
– Efter det har det inte blivit några stora förändringar. Miljöministeriet tog till exempel inte alls de kritiska tilläggskommentarer som lämnades in i beaktande.
ANDRA LÄSER