"Ja, men jag är inte alls intressant"

För den finlandssvensk-franska scenkonstnären Nada Gambier var 2020 ett svårt år, inte bara för att nästan alla föreställningar och turnéer ställdes in och hon måste leva på arbetslöshetsstöd. Åren innan hade hon utvecklat sitt senaste verk The voice of a city som hämtade sitt bränsle från resor och möten med människor, två saker som pandemin satte stopp för.

– Efter en så intensiv period av möten med människor man inte känner, har det varit ganska extremt att plötsligt vara ensam, säger hon via videolänk från Bryssel som sedan många år tillbaka är hennes hem.

Gambier flyttade från sin födelseort Åbo som sjuttonåring. Baletten förde henne till dansstudier i England och vidare till den nutida dans- och performancekonsten. Hon beskriver sina verk som ospektakulära och säger att hon dras till det alldagliga och ett slags "gör det själv"-attityd.