Markus Lång rasar över Postens val av typsnitt

Inser inte Posten att både finska och svenska är nationalspråk? Helsingforsbon Markus Lång retar sig på en orange postlåda i Posthuset, men Posten avfärdar att det skulle finnas värdering i valet av typsnitt.

Markus Lång fann fyra fel på det här brevinkastet i Posthuset. Ett av dem skaver honom mer än andra.

"Klagomål" är rubriken på det typografskrivna brev som Markus Lång i början av april skickat till såväl HBL:s redaktion som Postens vd, Turkka Kuusisto.

I brevet riktar Lång skarp kritik mot en orange låda i Postens huvudkontor i Posthuset. Det är en låda som kunder bes lägga sina brev i om de vill ha en särskild Helsingforsstämpel.

Lång lyfter upp en rad fel som Posten gjort i bland annat texten ovanför lådan:

• Det finska Helsinki leima saknar ett bindestreck.

• En stämpel är inte stamp på engelska, utan postmark.

• Helsingforsstämpel ska på svenska skrivas utan bindestreck, i motsats till det finska Helsinki-leima.

• Endast den finska texten har fet stil – vilket ser ut som Posten likställer svenska med engelska, trots att svenska precis som finska är nationalspråk i Finland.

Markus Lång kräver att Posten rättar felen.

"Det känns rimligt att förvänta sig att ni med typografin erkänner både finskan och svenskan som likvärdiga nationalspråk och endast engelskan som främmande språk genom att skriva:

Erikoisleimaus

Specialstämpel

Special postmark."

I fråga om svenskans jämbördiga ställning med finskan hänvisar Lång till biträdande justitiekanslerns utlåtande om skrift på legitimationer, som gavs 2020:

"Det är en såväl symboliskt som principiellt viktig fråga. Att myndigheter använder svenska på samma sätt som finska på legitimationer är ett viktigt självändamål", skriver biträdande justitiekanslern.

Nu är en postlåda inte en legitimation och Posten inte en myndighet utan ett statligt ägt bolag, men Lång tycker att justitiekanslerns utlåtande har bäring även i det här fallet.

"Blir grötigt"

HBL tittar in i Posthuset på onsdagen och upptäcker att de brister Lång ondgör sig över i brevet från den 4 april 2022 ännu inte åtgärdats.

– Bindestrecken och översättningsmissen kommer att korrigeras så fort som möjligt. De är olyckliga misstag, men går lyckligtvis att fixa – stort tack för tipset till vår observanta kund, säger Jenni Mattsson, kommunikationsansvarig för Postens näthandel och distributionstjänster.

Men det svenska ordet kommer inte få tjockt typsnitt. Enligt Mattsson gör Posten så av rent praktiska skäl, inte i syfte att nedvärdera språkets ställning i Finland.

– Om det finns mycket text med samma font, är det tungt för ögat att ta in. Helheten blir visuellt grötig. Dessutom måste vi särskilt i affärer och kontor beakta det utrymme som finns för texten. Till exempel lådor, skyltar och klistermärken har mycket begränsad yta, säger Mattsson.

Syftet är att så enkelt som möjligt leda besökarna rätt.

Men att feta ordet "specialstämpel" på den här lådan är väl fråga om millimeter?

– Vi gör inte undantag för ett särskilt element. Det finns ingen värdering i valet av typsnitt. Det handlar om visuell och grafisk enhetlighet, om att besökarens öga lätt ska hitta och förstå guidningen.

Läs också: HBL på plats när Posten flyttade tillbaka till Posthuset

ANDRA LÄSER