Därför måste du veta vem syster Rachel Edgren var

Den svarta huvudbonaden på syster Rachel hörde också till arbetsdräkten. På 20-talet trodde många att sjukdomar var Guds straff och att man inte kunde bota dem. I andra hem trodde man att de berodde på trolldom. Bild: Folkhälsans arkiv

Om Ossian Schauman är mest känd för att han grundade Folkhälsan så finns det en annan starkt lysande och modig stjärna som hamnat i skymundan. Få känner till den här kvinnliga chefens och pionjärens namn.

Rachel Edgren var 27 år gammal då hon blev Folkhälsans och hela Finlands första hälsosyster år 1921.

– Jag har alltid beundrat henne kolossalt. Hon kunde och visste så mycket om sjukvård, säger hennes nu levande släkting och den tidigare sjuksköterskan Maria Edgren.

Med skidorna, sparkstöttingen och cykeln som enda fortskaffningsmedel måste Rachel Edgren i sin hälsosysterstass med vit bindel runt armen ha varit en syn utöver det vanliga på den österbottniska landsbygden, eller "de vida slätternas land" som hon kallade det. Gård efter gård fick besök av syster Rachel som taktfullt lärde familjerna hur de ska sköta hälsan, spädbarnen och hygienen. Det här var en tid då genomsnittsmannen levde tills han var 43 och kvinnan tills hon var 49. Smittosamma sjukdomar som tuberkulos var vanligt och en femtedel av barnen dog innan de fyllt ett.

– Hälsosystrarna var föregångare inom det vi i dag försöker få att fungera – att kombinera hälsovård och socialt arbete. Hälsosystrarna intresserade sig både för folks hälsotillstånd, för boendeförhållanden och för utkomst, säger Viveca Hagmark som i dag är förbundsdirektör på Folkhälsan.

Syster Rachel Edgren och läkaren L.J. Lindström undersöker om en flicka i Replot utanför Vasa är sjuk i tuberkulos. Många bybor undersöktes år 1925, då det visade sig att hela fyra procent av befolkningen led av tuberkulos. Bild: Folkhälsans arkiv

Idén om att man faktiskt kan förebygga sjukdomar var helt ny på 20-talet. Man till och med fnös åt blotta tanken. Men syster Rachel jobbade ihärdigt för att spränga fördomar. Så väl lyckades hon med sin föresats att hon faktiskt är orsaken till att Folkhälsans verksamhet ser ut som den gör i dag.

Det blev vanligare med hälsosystrar i de finländska skolorna. Vanligt folk visste inte så mycket om hygien. Här på bilden granskar en hälsosyster i Åbo om folkskolans barn tvättat händerna. Bild: Folkhälsans arkiv

På 20-talet var det inte vanligt med kvinnliga chefer, men det var precis vad Rachel Edgren blev. Som Folkhälsans första operativa chef började hon utbilda fler hälsosystrar som började jobba i andra delar av Svenskfinland. Samtidigt byggde hon upp ett nätverk av avdelningar till Folkhälsan. De här finns kvar och är i dag aktiva lokala föreningar.

Maria Edgren berättar att den tidigare Folkhälsan-ordföranden och professorn Fredrik Saltzman som hade stor respekt för syster Rachel.

Så här såg Folkhälsans hälsosystrar ut på 1920-talet. Till vänster sitter Mary Riesenkampff och Rachel Edgren. Systern som står till vänster heter Dora Nikander och längst till höger står Martha Öhqvist som jobbade i Esbo. Bild: Folkhälsans arkiv

– Jag skötte om honom i livets slutskede då han var sjuk. Han berättade alltid med stora ögon och mycket förtjusning om Rachel och vad hon gjort.

Så här blev hon hyllad i Vasabladet: "På den svenskösterbottniska landsbygden får man gå tillbaka ända till Mannerheim för att finna någon som så helt har gått in i folkets tankevärld som hon. Praktiskt taget varenda människa känner denna varmhjärtade kvinna."

Kamp mot gubbarna

Alltid var det inte helt lätt. Gubbarna i Folkhälsans ledning uppfattade ofta syster Rachel som besvärlig och påstridig. Det var ovanligt med kvinnor som tog sig ton och faktiskt förverkligade egna idéer. Men syster Rachel var tuff och kämpade envist för att Folkhälsans barnavårdsinstitut skulle grundas.

Institutet var både en skola och ett barnhem. Det var där som man för första gången började utbilda barnskötare på svenska från början av 30-talet. I dag lever den utbildningen vidare i Prakticums närvårdarutbildning.

En annan merit på syster Edgrens resumé är att hon planerade och ledde statens nya skola för sjuksköterskor och hälsosystrar.

I nästan tjugo år var hon ordförande för Sjuksköterskeföreningen i Finland.

En mamma med sin bebis har kommit in till en rådgivning med en hälsosyster. Den vita armbindeln med texten Folkhälsan hörde till hälsosystrarnas arbetsdräkt. Rådgivningarna var något helt nytt i Finland. Bild: Folkhälsans arkiv

– Hennes motto som ordförande var samhällsansvar och framåtanda, vilket säger en hel del om hur hon uppfattade sjuksköterskans, barnmorskans och hälsosysterns roll, säger Marianne Falck som tidigare varit verksamhetsledare i föreningen.

Isolerad i Barents hav

Rachel Edgren hade ett äventyrligt liv. Hon föddes i Nyslott 1893. Bara 13 år gammal förlorade hon sin pappa läkaren Alexander Bernhard Edgren, som strök med i en tyfusepidemi. Hon utbildade sig först till barnmorska. När hon gick på en sjuksköterskekurs på Kirurgen i Helsingfors skötte hon om sårade röda under inbördeskriget. Hon var mycket mån om att behandla dem humant.

Tuberkulos var ett stort problem i Finland på 20- och 30-talet. I många kommuner arbetade hälsosystrarna som tuberkulossköterskor och organiserade massundersökningar. Bild: Folkhälsans arkiv

Syster Rachel fick ett jobb på den avlägsna och isolerade Fiskarhalvön i Petsamo högst upp i norr. Hon var den enda barnmorskan och sjuksköterskan på hela halvön. När en arbetare höll på att stryka med i blodförgiftning många mil bort på tundran lät den rådiga unga kvinnan inte hindras av avståndet. Så här berättas det:

"Syster Rachel hade aldrig förut suttit på en häst, men befallde fram en sådan, bad en av gränssoldaterna om hjälp upp i sadeln och att sedan leda hästen ett varv runt på gården i sakta skritt. När det var klart, gav hon sig i väg med nödiga instrument och förbandsmaterial i fickan. Patienten, som låg och yrade i fyrtio graders feber fick intrycket av ett himmelskt väsen med utslaget hår som kom till hans räddning, ty fallet var ju såpass brådskande att Rachel tydligen ej tog sig tid att sätta upp håret utan omedelbart grep sig an med att skära upp bölden och ge varet fri väg."

Det berättas om syster Rachel (t.v.) att hon jobbade intensivt. Barn och kvinnors hälsa var viktigt. På den här ovanliga bilden ser man henne varva ner och ta en kaffepaus. Bild: Folkhälsans arkiv

Gifte sig aldrig

Uppbrottet från Folkhälsan blev abrupt. Styrelsen och hon kom inte överens om nya investeringar. Det här resulterade i att hon sade upp sig. Då hade hon i princip lett och utvecklat det praktiska arbetet i trettio år. Färden gick till Åland och till järnmalmsgruvan i Nyhamn där hon jobbade som sjuksköterska i ett år fram tills sin död.

– Rachel var en glad och öppen människa. Hon hade ganska stora händer och använde dem ganska mycket när hon talade. Vi har judisk bakgrund och då berättar man med händerna, säger Maria Edgren om sin pappas kusin.

En del andra sjuksystrar som jobbade med Edgren minns däremot henne som en rätt sträng chef.

Syster Rachel gifte sig inte, men hyste en varm kärlek för sin bror som emigrerade till Australien. De höll kontakten med brev.

– När hon fyllde femtio gav kollegerna henne en resa till Australien i present. Det var hon så lycklig över, säger Maria Edgren.

Som med många andra betydelsefulla kvinnor i Finlands historia är informationen om Rachel Edgren knapp i uppslagsverken.

Rachel Edgren levde ett äventyrligt liv. På många sätt var hon en pionjär. Hon var ensam sjuksköterska uppe i Petsamo. Sedan värvades hon till Svenskösterbotten av nygrundade Folkhälsan. Där blev hon landets första hälsosyster. Bild: Folkhälsans arkiv

– Det är just typiskt det, säger Maria Edgren.

Viveca Hagmark säger att det finns många personer som gjort stora insatser som vi i dag vet väldigt lite om.

– Det finns stora skillnader i hur kvinnor och män syns i historieskrivningen och i vilka händelser som lyfts upp. Rachel ville inte ha sitt porträtt målat, men jag är glad att vi har hennes foto på väggen på Folkhälsan och att vi inte glömt bort det banbrytande arbete hon gjorde.

Det är tack vare Rachel Edgren som barn fick åka på sommarkoloni. På bilden har en hälsosyster samlat Vasabarn till friluftslekar, solbad och simning. Bilden är från 1925. Bild: Folkhälsans arkiv

Glada Vasabarn på simskola på Paradisholmen utanför Vasa. Också simundervisningen var något som Folkhälsan gick i bräschen för. Bild: Folkhälsans arkiv

En bebis undersöks av läkaren E. F. Staudinger och hälsosyster Dagmar Osenius på rådgivningen i Gamlakarleby. Till vänster Emma Pulkkus och längst till höger Emma Hackzell. I Gamlakarleby öppnade rådgivningen 1925. Bild: Folkhälsans arkiv

Motståndet var stort, men till slut lyckades Rachel Edgren öppna Barnavårdsinstitutet i Helsingfors. Den var både ett barnhem och en utbildning där man kunde bli barnsköterska. Bilden är från 30-talet. Bild: Folkhälsans arkiv

RÄTTELSE: I en tidigare version av artikeln stod det att Rachel Edgren var ordförande för Sjuksköterskeförbundet, men det var Sjuksköterskeföreningen hon var ordförande för.

Profil

Rachel Edgren

Insatser: Finlands första hälsosyster som gjorde en banbrytande insats inom det preventiva folkhälsoarbetet. Hon fick sitta med i Finska Läkaresällskapet 1946 trots att hon inte var läkare, något som inte inträffat tidigare. Tilldelades Röda korsets Florence Nightingalemedalj 1949.

Född 1893 i Nyslott och död 1957 i Helsingfors. Hennes pappa var provinsialläkaren Alexander Bernhard Edgren och mamman hette Dagmar Maria Edgren.

Bland hennes meriter:

Byggde upp Folkhälsans nätverk av hälsosystrar i Svenskfinland.

Grundade Folkhälsans barnavårdsinstitut som var en kombination av barnhem och en internatskola för barnskötare på svenska.

Kämpade för bättre arbetsvillkor för hälsosystrarna.

Såg till att man anställde skolsköterskor i alla nio svenska läroverk i Helsingfors.

Jobbade för att barn skulle få åka på koloni på landet om somrarna.

Betydande insatser för klädinsamlingen i Luciaverksamheten.

Den finländska hälsosystern

Folkhälsans uppgift har sedan starten 1921 varit att främja medborgarnas hälsa.

Man anställde sjuksköterskor som skulle jobba som hälsosystrar. Barnfamiljer var målgruppen.

Så här beskrev Hufvudstadsbladet deras uppgift i en artikel i november 1922:

"Hälsosystrarnas uppgift är stor och vacker. Enkla och anspråkslösa arbeta de för sitt mål: att lära den svenska allmogen såväl kroppens som själens kultur."

Enligt artikeln skulle hälsosystern sprida kunskap om:

– vikten av att man och hustru tillhör friska släkter och själva åtnjuter god hälsa.

– de försiktighetsmått, som bör iakttas under havandeskapet.

– skötseln av spädbarn och småbarn

– uppfostran till goda seder

– de grundsatser, som bör följas vid val av yrke

– hemmets skötsel, dvs. betydelsen av frisk luft, snygghet och ordning, vettig matlagning, sparsamhet, arbetsamhet

– betydelsen av bad och kroppsövningar, särskilt idrott

– de negativa följderna av könssjukdomar och starka drycker

– möjligheterna att skydda sig mot tuberkulos och andra smittsamma sjukdomar.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46