Därför är p-piller och andra mediciner slut på apoteken

Under våren och sommaren har det varit svårt eller omöjligt att få tag på till exempel vissa p-piller eller migräntabletter på apoteken i Finland. Bild: Roni Rekomaa/Lehtikuva

Det kan ta upp till ett år att tillverka ett läkemedel. Även om apoteken och läkemedelsdistributörerna ofta har varor på lager kan plötsliga förändringar på marknaden resultera i att enskilda konsumenter blir utan sina mediciner.

Under våren och sommaren har det varit svårt eller omöjligt att få tag på till exempel vissa p-piller eller migräntabletter på apoteken i Finland. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea publicerar på sin webbplats meddelanden om tillfälliga störningar i läkemedelsdistributionen och under sommaren har listan uppdaterats dagligen.

– Under de senaste åren har störningarna ökat i antal, men Fimea känner inte till någon enskild orsak till varför det är så. I allmänhet har läkemedel långa och komplicerade tillverkningsprocesser och leveranskedjor, säger överprovisor Johannes Pietiläinen vid Fimea.

Enligt Pietiläinen finns det just nu cirka 800 olika anmälningar om tillfälliga störningar på centrets hemsida. Det kan handla om brist på en viss förpackningsstorlek, en viss styrka eller olika preparat. Alla bokförs skilt och därför får man lätt intrycket av att en massa läkemedel har störningar i distributionen.

Vanliga läkemedel drabbas mest

Finland är en liten marknad och känslig för olika problem på den globala läkemedelsmarknaden. År 2017 utgjorde den finländska marknaden 0,3 procent av den globala och 1,2 procent av den europeiska. Det är oftast vanliga läkemedel med många användare som drabbas av distributionsproblem.

Det finns också situationer då myndigheterna inte kan påverka tillgången till ett visst läkemedel trots god vilja. Innehavaren av försäljningstillståndet kan exempelvis av ekonomiska skäl ha beslutat att inte längre tillverka en specifik produkt.

Även om störningarna är jobbiga finns det oftast ersättande preparat som patienten kan ta i stället. Trots detta blir många kunder besvikna och enskilda farmaceuter och läkare får utföra extra arbete när de letar reda på lämpliga ersättande läkemedel. Precis som Fimea får apoteken sällan veta vad leveransproblemen beror på. Enligt Fimea är det trots allt ytterst ovanligt att patienten blir helt och hållet utan mediciner.

Få tillverkare och många försäljare

Läkemedelsindustrin är globaliserad och framställningen av kritiska råvaror kan vara väldigt koncentrerad.

– Det är möjligt att det finns endast en eller några få fabriker i hela världen som framställer en viss råvara och då har störningar i deras verksamhet globala följder. Tillverkningen av och leveranskedjorna för ett specifikt läkemedel kan svikta eller så kan det förekomma avvikelser vid kvalitetssäkringen. Distributionsproblem i Finland kan ha väldigt mångfasetterade orsaker, säger Pietiläinen.

Tillverkningen av läkemedel är koncentrerad till länder där produktionskostnaderna är låga, exempelvis Indien och Kina. I värsta fall härstammar alla preparat i en viss kategori från en och samma fabrik. Om fabriken inte klarar av att tillverka sina produkter kan effekterna vara långtgående.

Då en tillverkare har slut på ett preparat påverkar det efterfrågan hos andra tillverkare. Eftersom tillverkningsprocesserna är komplicerande kan det vara väldigt svårt eller omöjligt att reagera snabbt på en ökad efterfrågan.

– Eftersom läkemedelsmarknaden är så global kan det vara svårt att få tag i ett visst läkemedel i flera länder samtidigt. Finland är inte heller nödvändigtvis det land vars lager fylls på i första hand, säger Pietiläinen.

Källa: Fimea Bild: HBL

Patienten blir detektiv

Läkaren Åsa Lehtinen i Helsingfors är välbekant med problematiken kring avbrotten i läkemedelsdistributionen. Hon säger att problemen gäller både inom primär- och specialistvården.

– Vi är många läkare som är frustrerade över situationen och vi upplever den som rätt svårhanterlig. Läkaren skriver ut ett recept som patienten inte kan hämta ut. Med hjälp av Fimeas nya sökmaskin på webben kan man försöka ta reda på om medicinen finns tillgänglig eller inte, men det utgör ett extra arbetsmoment som förstås tar extra tid. Informationen om läkemedlets tillgänglighet finns för nuvarande inte integrerad i det elektroniska receptet.


Den enskilda läkaren kan stå rätt handfallen när ett läkemedel som patienten skulle behöva plötsligt inte finns i de finländska apoteken.


– De plötsliga distributionsavbrotten är ett vanligt samtalsämne bland kollegerna. Vi frågar varandra om råd och försöker tillsammans lösa de problem som uppkommer, säger Lehtinen.

Läkaren Åsa Lehtinen i Helsingfors säger att också läkarna blir frustrerade över att tillgången till olika läkemedel sviktar. Bild: Cata Portin/HBL-arkiv


Ibland dyker ersättande preparat upp på marknaden, men det är vanligt att de kommer från tillverkare som normalt inte verkar i Finland.

– Då kan till exempel namnet på de ersättande preparaten, förpackningen med mera avvika från det som både vårdpersonalen och patienterna vant sig vid. Det här utgör i sin tur en risk för fel identifiering och dosering av medicinen, säger Lehtinen.

Ibland har också det ersättande preparatet plötsligt tagit slut i apoteket eftersom efterfrågan plötsligt har ökat. Då måste patienten själv luska ut om medicinen fortfarande finns att få i något annat apotek. I värsta fall tycker patienten det är för krångligt och struntar i sina tabletter. Det här beskedet kanske aldrig når läkaren.

"Gå till apoteket i god tid"

Olika logistiska problem är vanliga orsaker till läkemedelsbrist. En kedja som består av många små underleverantörer är svår att kontrollera och styra. Även om det står på förpackningen att innehållet är producerat i EU- eller EES-området (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) kan det i praktiken betyda att tillverkaren endast har ett rum på ett kontorshotell i Europa medan själva produktionen sker på en annan kontinent.

Pietiläinen känner inte till några fall där patienten skulle ha råkat riktigt illa ut på grund av problem med läkemedelsdistributionen.

– Men med närmare 800 anmälningar om störningar är det ganska givet att någon eller några av dem kan gälla viktiga mediciner för vissa patienter eller patientgrupper.

Eftersom störningarna kan uppstå väldigt plötsligt är det svårt för enskilda konsumenter att förbereda sig. Då 80 procent av läkemedlen som drabbas av distributionsproblem är receptbelagda uppmanar Pietiläinen till att ta ut mera mediciner på apoteket i god tid innan föregående förpackning tar slut.

Även om apoteken och läkemedelsdistributörerna ofta har varor i sina lager kan det vara svårt att svara på en plötslig ökning i efterfrågan. Bild: Niklas Tallqvist/HBL-arkiv

Larm om brister i flera länder

I Sverige rapporterar Svenska Dagbladet att konsumenterna har märkt av bristen på bland annat p-piller. Också litium – som ibland ordineras vid bipolär sjukdom – har varit svårt att få tag på. Franska neurologer och patientgrupper har slagit larm om att Frankrike saknar läkemedel mot Parkinsonsjuka, men också kortison, insulin, blodtrycksläkemedel, mediciner för olika slags cancervård samt fjorton vanliga vaccin – mot till exempel tuberkulos och polio. Italien, Belgien och Polen vittnar om liknande situationer.

För att få bukt med problemet har Nederländernas hälsominister Bruno Bruins efterfrågat en offentligt ägd läkemedelstillverkare på EU-nivå. Då skulle alla EU-medborgare kunna förses med de nödvändigaste medicinerna, säger han. Bruins' franska kollega Agnés Buzy står bakom förslaget.

Karolina Antonov, analyschef på Lif, de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation i Sverige, har däremot en mängd frågor kring hur ett europeiskt samarbete med en offentligt ägd läkemedelstillverkning skulle fungera i praktiken.

– Skulle den här europeiska fabriken syssla med själva substanstillverkningen eller mer med att få fram färdiga produkter? Skulle det vara en funktion som bara används vid bristtillfällen eller vill man se en kontinuerlig tillverkning av vissa läkemedel? Det skulle i sådana fall vara ett väldigt stort steg på en marknad som i dag är helt privat, säger hon.

En fråga är också hur läkemedlen skulle fördelas inom EU.