Där är toaletten, satan!

Bild: Wilfred Hildonen

Från språkfrågor till skarvpizza: Åland går sin egen väg.

Finskspråkiga besökare som ville lätta på trycket i båthamnen i den åländska skärgårdskommun där min barndoms sommarlandskap finns möttes i år av ett plakat utan krusiduller.

"Fungerande toalett finns vid turistinformationen" löd texten på svenska, men på finska förkunnade plakatet "Toimiva wc on saatana matkailutoimistosta" (ungefär: fungerande wc för satan från turistinformationen).

Plakatet fyller sin funktion: det kan inte bli oklart för någon var toaletten finns. Många finskspråkiga besökare får ett roligt minne att berätta, som dessutom står i samklang med turistbyrån Visit Ålands löfte, Kotimaassa ulkomailla (utomlands i hemlandet).

Bild: Privat

Ur den finskspråkiga besökarens synvinkel förstärks utlandsintrycket i handelsboden, där interaktionen blir en blandning av engelska och svenska.

Kommunen har många starka sidor, men finska är inte alltid en av dem. Plakatet kan därmed också ses som en port in i den åländska historien och identiteten, in i självstyrelselagen som i år fyller 100.

När Nationernas förbund avgjorde Ålandsfrågan bestämdes att Ålands enda officiella språk är svenska och att kommunikationen mellan finska och åländska myndigheter ska ske på svenska.

Det som mer än någonting annat bevarat Ålands särprägel är troligen ändå hembygdsrätten. Lagen, som också innehåller språkkrav, är ett surt äpple för den utböling som drömmer om en egen stuga på Åland. Men utan den skulle inhemska turister inte få den utlovade utlandsupplevelsen.

Då jag vistas på Åland kan jag ofta beundra det lugna självförtroendet och känslan av sammanhang som många ålänningar utstrålar. Naturligtvis känner inte alla ålänningar igen sig i den här beskrivningen, lika lite som alla nylänningar delar min upplevelse.

Men om det ligger något i intrycket kan det bygga på tryggheten och självklarheten i att leva sitt liv på sitt modersmål i alla lägen. Jubileumsårets slogan, 100 år av egensinne, styrker i sin tur den bild många nylänningar kan ha av Åland: där gör man som man vill, och nästan vad som helst kan hända.

Medan man i Nyland och Åboland tvistar om skarvpolitik i rätten drar ålänningarna till exempel ut på talkojakt och skjuter 800 skarvar. Utan omsvep skyfflar man sedan in skarven, jämte gråsälen, i pizzaugnen.

När Anders Wiklöf fyller år lirar han saxofon i centrala Mariehamn med USA:s tidigare president Bill Clinton.

På efternatten rycker Ålandspolisen ut för att fånga in en vit känguru som skumpar fram längs Hammarlandsvägen.

Under Clintons besök i Mariehamn 2019 satt jag och skrev för glatta livet, för artikelns tidningsversion skulle till tryckeriet innan Clinton ens var färdig med sitt festtal. Bredvid satt en åländsk kollega som tog situationen med sådan ro att jag var tvungen att fråga om inte han också hade en deadline att passa.

– Jamen det är ingen panik, det är vårt tryckeri, sade han lugnt.

Åland har också sina paradoxer. "Fredens öar" är demilitariserade, men snudd på vapentätast i landet. Fin i kanten ska man ogärna vara på Åland, men ekonomisk framgång värderas ofta högt. Finska turister är varmt välkomna, men finskan ska inte få vinna insteg.

Lagarna som skyddar Ålands särställning är inte renons på nationalism. Styvnackat ser de till att Åland förblir åländskt. Ingen Pavel Melnikov bygger ett nytt Airiston Helmi på Källskär.

Tvärtom är det södra havsbandet med sina lömska undervattensgrund en sann ödemark. Det är tordmularnas och labbarnas rike, där Fästornas fyr svävar som en hägring över en obruten horisontlinje en kavlugn sensommarkväll.

Skål Åland, och grattis för satan!

Ålandsfrågans enspråkiga lösning för 100 år sedan kom dessutom att gynna tvåspråkigheten i Finland, som Henrik Meinander påpekar i boken Nationalstaten. Ledande finlandssvenska politiker gick emot ålänningarnas vilja att ansluta sig till Sverige, men kunde som ett pris för sitt stöd till regeringens linje – och med Åland som en del av Finland – starkare driva frågan om två nationalspråk när Finlands regeringsform slogs fast.

Så skål Åland, och grattis för satan!

Tobias Pettersson Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning