Danskt nazistregister offentligt på nätet

Tyska trupper tågar in i Danmark den 9 april 1940. Bild: TT/AP

För första gången kan allmänheten få tillgång till en digital förteckning över medlemmar i det danska nazistpartiet DNSAP. Men många menar att det finns etiska dilemman med publiceringen.

Det är föreningen Danska släktforskare som offentliggjort registret.

– Vi har fått många frågor från släktforskare som vill veta om deras familjemedlemmar var med i DNSAP. Dessutom tycker vi att det är historiskt viktigt källmaterial, förklarar Per Andersen på Släktforskarnas bibliotek, till Kristeligt Dagblad.

Bovrup-kartoteket, som är en förteckning över majoriteten av medlemmarna i DNSAP, publicerades av motståndsrörelsen efter andra världskriget. Sedan 1946 har man bara kunnat få tillgång till arkivet efter ansökan till Riksarkivet, eller om man lyckats hitta ett exemplar på antikvariat. En tryckt utgåva släpptes dock 2017.

Fakta

Danmarks Nationalsocialistiske Arbejderparti

Danmarks Nationalsocialistiske Arbejderparti (DNSAP) grundades i november 1930. Partiet var tydligt inspirerat av Hitlers nationalsocialistiska parti, vars partiprogram man nästan ordagrant kopierade.

Vid krigsutbrottet hade partiet runt 5 000 medlemmar, året efter 20 000 och vid befrielsen cirka 12 000.

DNSAP var dock ett marginellt fenomen i dansk politik, först 1939 fick det tillräckigt många röster för att nå Folketinget, 1,8 procent, vilket gav tre platser. Inte ens under de för partiet gynnsamma förhållanden under ockupationen kunde det samla mer än 2,1 procent av rösterna i valet 1943.

Partiet blev inte förbjudet efter befrielsen, och medlemskap i sig var inte grund för att ställas inför rätta. Många medlemmar dömdes dock för samarbete med Tyskland.

Partiets arkiv, det så kallade Bovrup-arkivet, beslagtogs av motståndsrörelsen under befrielsen för att kunna användas som bevismaterial. I det ingår också Bovrup-kartoteket, ett register över partimedlemmarna. Arkivet har fått sitta namn av att partiledaren Frits Clausen bodde i Bovrup.

Källa: Århus Universitet

Inte problemfritt

Peter Birkelund, forskare och arkivarie på danska Riksarkivet, tycker i grunden att det är bra att privatpersoner kan få veta mer om sin släkthistoria, men inte problemfritt.

– Det finns ju ingen garanti för att listorna inte används för att hänga ut folk. Vi har tidigare sett exempel på hur folk har behövt förklara sig på grund av familjens anknytning till nazistpartiet.

Straffar familjer

Claus Bryld, historiker och professor emeritus, har flera familjemedlemmar i registret. Hans pappa och farbröder var medlemmar i partiet. Han har varit öppen med sin familjs historia, men tycker inte att det är etiskt försvarbart att offentliggöra uppgifterna.

– Det var inte olagligt att vara medlem i partiet. Flera av dem som finns i arkivet har dessutom redan straffats. Ska deras familjer nu också straffas för att de råkar vara släkt med någon som var knuten till partiet?

Det är bara ungefär en femtedel av registret som nu finns tillgängligt. Enligt persondatalagen får man bara publicera upplysningar om den som varit död i minst tio år. Därför är det bara 5 265 personer av totalt 22 795 som finns sökbara.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning