Danska unga röstar för sin och andras framtid – klimat och antirasism viktiga frågor

Maria Christiansen och Victor Mortensen har precis röstat, hunden Papi fick följa med till vallokalen. De hoppas på en bättre miljöpolitik och en mer human invandringspolitik. Bild: Heidi Hakala/SPT

Greta-effekten, naturkatastrofer och förra sommarens torka har gjort klimatfrågan till den hetaste frågan i det danska folketingsvalet. Nästan sextio procent av väljarna tycker att det är den viktigaste frågan.

Solen strålar från en klarblå himmel i Köpenhamn när danskarna går till val. Det är helgdag och en stadig ström av människor rör sig in i och ut ur Köpenhamns rådhus, den mest centrala vallokalen vid det populära turiststråket Ströget. Valaffischerna pryder lyktstolparna i centrum och många småpratar politik på väg mot vallokalen.

Många av dem som kommit för att rösta är unga. I EU-valet för några veckor sedan röstade rekordmånga danskar, 66 procent, och ökningen berodde delvis på att många unga röstade. Vad är det som lockar de unga till valurnorna?

– Klimatförändringen, definitivt. För det är vår framtid det handlar om, och våra barns, säger Maria Christiansen.

Hon och Victor Mortensen har precis röstat. Utöver klimatet är invandringsfrågan den viktigaste för dem. De tycker att Danmark rört sig i en alltför främlingsfientlig riktning. Förra året föreslog regeringen att flyktingar som begår brott i Danmark ska skickas till en "öde" ö. Sedan förra sommaren riskerar den som bär burka eller niqab böter. Och om du vill bli dansk medborgare måste du vara beredd på att ta i hand på det.

– Den här regeln riktar sig bara mot muslimer. Man går emot bara en religion, muslimerna, och det är fel. Man försöker få ut dem härifrån. Men de bor här, alltså är de danskar, säger Mortensen.

Öppen rasism

Årets valrörelse har kidnappats av extremhögerns retorik och öppen rasism. Högerextrema Stram Kurs med partiledaren Rasmus Paludan vill förbjuda islam och deportera hundratusentals människor som man utmålar som ett hot mot nationen. Han går till val på att skapa ett Danmark enbart för dem han definierar som "etniska danskar".

– På trettiotalet var det judarnas fel, nu är det muslimernas. Att vända sig mot en specifik folkgrupp är något helt nytt i en dansk valrörelse, vi brukade vara snälla mot varandra, säger Mortensen.

På kvällen blir det valvaka och "valfläsk", en dansk tradition.

– Man rostar grisen i ugn och äter den med potatis, förklarar Mortensen.

Trots den skrämmande retoriken har partiet Stram kurs fört något gott med sig, säger Line Lund Hebbelstrup och Troels Gadegaard Frølich, som är på väg in i rådhuset för att rösta.

– De allra mest rasistiska och radikala har fått en röst, men det har också lett till att allt fler vill markera och ta avstånd från dem. Det är obehagligt att lyssna på honom (Paludan), men om det lett till ett uppvaknande hos andra så är det kanske en positiv bieffekt av en riktigt tråkig utveckling, säger Gadegaard Frølich.

– Han har fungerat som en omvänd magnet. Allt fler tänker att "dit vill vi inte".

– Det är synd att nästan alla danska partier i dag har en tendens att i någon mån vara nationalistiska. Det gäller även Socialdemokratiet, Socialistisk folkeparti och Enhedslisten, säger Line Lund Hebbelstrup, som kom till vallokalen tillsammans med Troels Gadegaard Frølich. Bild: Heidi Hakala/SPT

Lund Hebbelstrup håller med.

– Det positiva med att det plötsligt dök upp ett fascistiskt parti är att andra partier, som tidigare tyckt att det är okej att skicka flyktingar till en ö, har enat sig mot dem. Tidigare har det varit acceptabelt att säga att Danmark inte ska ta emot fler flyktingar och att vi ska stänga gränserna, men nu har de två största partierna, Venstre och Socialdemokratiet, börjat prata om att ta emot kvotflyktingar igen.

Klimatet hetaste frågan

Greenpeace-valaffischerna kritiserar den borgerliga regeringens miljöpolitik under de senaste fyra åren. "Undskyld. Vi skulle have sat klimaet øverst" (förlåt. vi skulle ha prioriterat klimatet) står det under statsminister Lars Løkke Rasmussens foto. Bild: Heidi Hakala/SPT

Oron för klimatet växer bland väljarna. Under de senaste valen har invandringsfrågan dominerat, men nu har klimatet seglat upp som den viktigaste frågan. Sextio procent av väljarna – unga som gamla – säger att klimatet bör prioriteras framför allt annat. Partierna tävlar med varandra om att ha den mest ambitiösa klimatpolitiken, något som tidningen Dagens nyheter kallar "Greta-effekten".

Och den är påtaglig. En bit ifrån rådhuset, utanför Christiansborg eller "Borgen", demonstrerar ett gäng ungdomar för klimatet. De har suttit här i tio dagar för att prata med politiker och förbipasserande om klimatfrågan. Ines Warburg, Viola Tanggaard och Wilma Mortensen Reimers rustar upp sin lådcykel för en cykelrunda. "Vi vil have en fremtid" (vi vill ha en framtid), lyder texten på plakaten de gjort.

Själva är de för unga för att rösta, men de sitter ändå här för att uppmana politikerna att ta klimatfrågan på allvar.

– Vi gör det här för att vill säga att det är viktigt att de gör något nu. Och i morgon och övermorgon, säger Warburg.

Flera politiker har stannat till och pratat med dem, och bjudit på glass. Främst har de haft besök av Enhedslisten och Alternativet, som hör till det röda blocket.

Hur stor effekt har Greta Thunberg haft på ert engagemang?

– Otroligt stor. Hon är den tuffaste tjejen i hela världen, säger Warburg.

Greta-effekten har varit tydlig i den danska valrörelsen. Ines Warburg (på cykel), Viola Tanggaard och Wilma Mortensen Reimers är inte gamla nog för att rösta, men demonstrerar utanför folketinget. Bild: Heidi Hakala/SPT

Blå helomvändning

Dagen innan valet gjorde statsminister Lars Løkke Rasmussen (Venstre) en helomvändning. Han bröt med den borgerliga alliansen och förespråkade en bred mittenregering i stället för en blå koalition. Det uppskattade varken av Socialdemokraternas ledare Mette Frederiksen, som förväntas bli ny statsminister, eller hans eget block.

Sofie Hjorringgaard och Jeppe Eriksen kommer att följa valvakan med spänning. Bild: Heidi Hakala/SPT

Valkampen står mellan de två stora, Socialdemokratiet och Venstre. Segern väntas gå till Socialdemokratiet, vilket betyder att både Finland, Sverige och Danmark har en regering som leds av socialdemokrater. Bild: Heidi Hakala/SPT

De viktigaste frågorna i valet är klimatet, pensioner, invandring och sjukvård. Bland de unga bultar hjärtat mest för klimatet och en mer human flyktingpolitik. Att två nya, radikala främlingsfientliga partier ställer upp i valet är inte ett tecken på att danskarna blivit mer främlingsfientliga, säger Jeppe Eriksen och Sofie Hjorringgaard.

– De väljare som röstar på Stram kurs eller Nye borgerlige har alltid funnits där, nu har de bara fått ett parti, säger Eriksen.

– De senaste 15-20 åren har valkampanjen alltid handlat om invandringspolitik. Lyckligtvis har den frågan hamnat helt i skymundan i år.

Valet i Danmark

Valet till det danska folketinget hölls onsdagen den 5 juni.

4,2 miljoner danskar är röstberättigade.

Tretton partier, varav nio sitter i folketinget i dag, ställde upp i valet.

Partierna i det röda blocket är Socialdemokratiet, Enhedslisten, Socialistisk folkeparti, Radikale venstre och Alternativet.

Partierna i det blå blocket är Venstre, Dansk folkeparti, Konservative folkeparti och Liberal alliance.

Nya partier som ställde upp i valet var Nye borgerlige, Stram kurs, Klaus Riskær Pedersen och Kristdemokraterna, som har suttit i folketinget tidigare.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning