Danska gränskontroller ses som kritik mot svensk flyktingpolitik - nordiska politiker hoppas kontrollerna inte blir fler

Paula Lehtomäki, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, drabbades själv av gränshinder när hon flyttade till Danmark i våras. Det tog lång tid innan hon fick dansk e-legitimation och innan dess kunde hon inte komma åt sin nätbank eller sköta andra ärenden. Bild: SPT

Norden ska bli världens mest integrerade region, har de nordiska regeringarna slagit fast. Ändå införs nya gränskontroller och gränshinder avskaffas långsamt. Är den fria rörligheten inom Norden hotad?

– I dag inför vi gränskontroll mot Sverige, och det gör vi för att Danmark ska vara tryggt, sade den danska statsministern Mette Frederiksen förra tisdagen, då Danmark införde gränskontroller mot Sverige.

Samma datum, fyra år tidigare, införde Sverige gränskontroller mot Danmark. Målet var att kontrollera de stora migrationsströmmarna över Öresundsbron. Gränskontrollerna, som skulle vara tillfälliga, pågår fortfarande.

Nordiska medborgare ska kunna röra sig fritt inom Norden utan pass eller uppehållstillstånd, enligt en överenskommelse mellan de nordiska länderna. Men fungerar den fria rörligheten i praktiken?

– Åtminstone i nuläget skulle jag inte säga att den nordiska fri- och rörligheten är hotad. Vårt mål är att göra det så lätt som möjligt för nordbor att studera, arbeta och bo i andra nordiska länder, säger Paula Lehtomäki, Nordiska ministerrådets generalsekreterare.

Tror du vi kommer se fler id- och passkontroller de nordiska länderna emellan framöver?

– Jag hoppas att det här inte är en utveckling utan något tillfälligt. Från sekretariatets sida följer vi med och bevakar vilka konsekvenser gränskontrollerna har för arbetspendlingen. När Sverige införde gränskontroller sjönk antalet pendlare till viss del men nu är de tillbaka på ungefär samma nivå som innan.

Nya hinder uppstår när gamla avskaffas

Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030, det enades de nordiska statsministrarna om i augusti. Men för en finländare som vill jobba eller bo i ett annat nordiskt land är vardagen inte problemfri. Många gränshinder har avskaffats, men samtidigt uppstår hela tiden nya som försvårar livet mellan nordiska länder.

Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030 - det enades de nordiska statsministrarna om i augusti. Men för en finländare som vill jobba eller bo i ett annat nordiskt land är vardagen inte problemfri. Bild: HEIDI HAKALA/SPT

"Om man saknar svenskt personnummer kan man inte få normala bankkoder till sitt svenska bankkonto. Man kan inte låna en bok på biblioteket. Man får inte bevittna fullmakter. Man kommer inte in på sin pensionsplan, bekostad av ens svenska arbetsgivare. Man får inte köpa en tidningsprenumeration på nätet", skriver den finlandssvenska journalisten Anna-Lena Laurén i Dagens nyheter.

Digitaliseringen, som förenklat många ärenden nationellt, har lett till fler gränshinder inom Norden. Det säger Kimmo Sasi, finländsk medlem i Nordiska rådets gränshinderråd, på Nordiska rådets möte.

– Många svenska myndigheter svarar inte längre på telefon eller mejl utan man ska kunna logga in på myndigheternas egna sidor och sköta sina ärenden. För det här behövs e-legitimation och bankkoder, vilka kan ta lång tid att få. Utan dem blir det svårt att agera.

Ett annat viktigt gränshinder att lösa är de sociala förmånerna, säger Sasi.

– I många fall är det oklart vilket land som har ansvar för att betala ut sociala förmåner och många måste vänta i månader på beslut.

Den digitala integrationen är viktig för att stärka Norden som enhet, säger Lehtomäki. Om man som finländare flyttar till Danmark ska man i framtiden inte behöva danskt id och e-legitimation, utan kunna använda sig av sitt finska. Det här utreds just nu och kan vara verklighet redan inom några år, säger hon.

"Yttre gränskontroller måste förstärkas"

Bertel Haarder, dansk representant i gränshinderrådet, tycker att de danska gränskontrollerna kan ses som kritik mot svensk flyktingpolitik och "de fruktansvärt många sprängningarna och tragiska dråpen i Malmö". I Danmark har Sverige börjat användas som ett skräckexempel när det gäller invandringspolitiken.

– Om vi inte får en effektivare yttre gränskontroll i EU så kommer gränskontrollerna mellan de nordiska medlemsländerna att förstärkas. Tyvärr, säger Haarder.

Magdalena Demnert, svensk representant i rådet, är inte lika oroad över den fria rörligheten inom Norden.

– Det finns en stor samsyn mellan de nordiska länderna om att det samarbete som byggts upp under lång tid i dag är ännu viktigare än tidigare, säger hon.

De nordiska länderna har nu antagit Nordiska ministerrådets handlingsplan för mobilitet 2019-21. Den innehåller tre centrala målsättningar, säger Demnert.

– Att godkänna e-identifikation över de nordiska gränserna, att harmonisera byggstandarder och att erkänna varandras yrkeskvalifikationer.

Krav på nationellt personnummer och id skapar problem: Konsumenter kan inte köpa de varor de önskar på till exempel post, bank och alkoholbutik i ett land där de inte är bosatta om de inte har nationellt personnummer eller id.

Krav på nationell e-legitimation gör det svårt att agera över landsgränserna: Digitala verktyg för att kommunicera med det offentliga fungerar inte över gränserna. Individer och företag behöver nationell e-legitimation.

Höga kort- och banköverföringsavgifter: Nordiska banker kan begära höga avgifter på banköverföringar inom Norden. Detsamma gäller användningen av utländska betalkort.

Bristande kommunikation vid dödsfall: Om en person med dubbelt medborgarskap avlider i någotdera hemlandet uppdateras det lokala befolkningsdatasystemet, men uppgiften vidarebefordrats inte automatiskt till det andra hemlandet.

Olika medicinsk bedömning av arbetsförmåga: Man kan bli bedömd arbetsförmögen i ett land och bedömd att ha restarbetsförmåga i ett annat på grund av olika kriterier.

Källa: Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning