Dansk politiker vill be Finland om ursäkt för aktiveringsmodell

Den danska politikern Torsten Gejl ber om ursäkt för den danska modellen som stått som förebild i Finland. Arkivbild.Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Demonstranterna i Helsingfors får uppbackning från ett något oväntat håll: Danmark – landet som står som förebild för den finska aktiveringsmodellen. – När Finland inför den omyndigförklaras samtidigt en stor del av befolkningen, säger Torsten Gejl, ordförande i Alternativet. Forskare menar däremot att den danska modellen är lyckad, men påpekar brister i den finska.

STOCKHOLM Den finska regeringen har hänvisat till den lyckade danska sysselsättningspolitiken för att motivera den nya aktiveringsmodellen. Den är ändå omdiskuterad. På fredagen ordnades omfattande protester och ett medborgarinitiativ har samlat 140 000 underskrifter mot den.

Och nu får de som motsätter sig aktiveringsmodellen stöd från just Danmark. Torsten Gejl, Folketingsledamot för Alternativet och ordförande när det gäller arbetsmarknads, näringslivs- och sociala frågor i partiet, vill rentav be om ursäkt för den danska modellen som har stått som förebild.

Han menar att Finland genom att införa den "omyndigförklarar en stor del av befolkningen".

– Ni får otroligt många som mister tilliten till systemet.

Enligt Gejl innebär det danska systemet att den arbetslösas energi går till byråkrati och besök på arbetskraftsbyrån, i stället för till jobbsökande – eller vid sjukdom, till att bli frisk.

I Danmark har den som blir arbetslös en första intervju på byrån – det kommunala jobbcentret – efter två veckor. De första sex månaderna av arbetslöshet intervjuas man en gång i månaden och senare var tredje månad. Den som hör till en arbetslöshetskassa ska dessutom gå på möten och intervjuer där.

Man ska söka upp till två arbeten i veckan och efter tre månader rikta sig också utanför sitt eget gebit och sin egen bransch. Den som får motsvarigheten till arbetslöshetsunderstöd ska arbeta 225 timmar på ett år. Den arbetslösa ska också delta i olika aktiveringsåtgärder som kurser eller praktik.

– Det enda de här människorna har gjort är att mista sitt jobb och så ska myndigheterna styra vad de gör, säger Gejl.

Fakta

Så fungerar den nya finska lagen

Aktiveringsmodellen trädde i kraft i Finland vid årsskiftet.

Lagen om den godkändes i riksdagen i december.

Enligt den ska en arbetslös arbeta minst 18 timmar, delta i sysselsättande åtgärder i minst 5 timmar – eller ha inkomster som företagare – under en period på 65 dagar.

Den som inte gör det får se sin dagpenning sjunka med 4,65 procent under de följande 65 dagarna.

Den arbetslösa intervjuas på arbetskraftsbyrån, TE-centralen, var tredje månad.

Avsikten är att arbetslöshetsperioden blir kortare om man är aktiv, höjer sin kompetens och håller kontakt med arbetslivet.

Allt detta har enligt honom lett till omfattande byråkrati som kostar samhället 3 miljarder danska kronor per år. För den enskilde igen blir det hela lätt så komplicerat att hantera att det finns Facebookgrupper med tiotusentals medlemmar där man hjälper varandra.

Lägre arbetslöshet

Samtidigt prisas den danska modellen på många håll, och arbetslösheten är betydligt lägre än i Finland. Enligt Eurostat var den 5,6 procent i Danmark i slutet av 2017, och 8,7 i Finland. Före finanskrisen 2008 var den så låg som 1,9 procent i Danmark.

Det ger ändå inte Gejl mycket för och anser att det inte är den danska modellens förtjänst.

– Dansk arbetslöshet följer inte regeringens tvångssystem, utan den ekonomiska konjunkturen, säger han.

Han säger sig lita på att folk vill ha arbete och tar emot det, utan att tvingas till det och vill därför ha bort kraven.

Finns det verkligen inget gott med den danska modellen enligt dig?

– På några ställen finns det oerhört duktig personal som bemöter de arbetslösa med empati och respekt kan det bli bra resultat men det beror inte på systemet.

Alternativet är ett fyra år gammalt parti som i valet 2015 fick in tio ledamöter i Folketinget. Det vill inte definiera sig på en traditionell politisk skala, men beskrivs ofta som ett radikalgrönt och socialliberalt parti med placering kring mitten och vänsterut. I valrörelsen var ett mål exempelvis införande av en trettio timmars arbetsvecka.

Uppmuntan central

I Finland stod fackcentralen FFC bakom protesterna mot aktiveringsmodellen, men i Danmark är facket med på modellen som funnits sedan 1990-talet, vilket bland annat Svenska Yle har lyft fram.

Finländska Robert Arnkil forskar i arbetslivsfrågor, är välbekant med dansk sysselsättningspolitik och har också jämfört den danska och den finska modellen.

Han känner till kritiken om stelhet i det danska systemet, men den biten justerades ändå enligt Arnkil i en reform får två år sedan så att det blev mer flexibelt och individanpassat.

Sammanfattat är den danska modellen, enligt honom, framgångsrik och han menar att det inte finns ett utbrett missnöje bland sakkunniga.

– Praktiken har visat att den fungerar.

Den klarade till exempel det hårda test som finanskrisen innebar. Arbetslösheten steg, men sjönk sedan igen fort och är lägre än den finska. Och den kostar, men betalar igen sig i form av skatteintäkter.

Arbetslöshetsperioderna är också kortare i Danmark. Ungefär 80 procent får nytt jobb inom tolv veckor medan den genomsnittliga arbetslösheten varar fem gånger längre i Finland.

Däremot säger Robert Arnkil att det är fel att påstå att det är den danska modellen som Finland har infört. I den finska betonas piskan, medan den danska erbjuder betydligt mer uppmuntran, morot.

Resurserna som satsas är också i en annan klass. Budgeten är den dubbla, 2 procent av bnp, och personalen den tredubbla.

– Talar man om att man vill ha den danska modellen går det inte enbart att strama åt för de arbetslösa. Man måste också ha en aktiv sysselsättningspolitik.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00