Danmarks tidigare migrationsminister Inger Støjberg förhörs i riksrätten

Den riksrättsåtalade Inger Støjberg (tidigare Venstre) möter journalister utanför riksrättens lokaler i Köpenhamn. Arkivbild. Bild: Martin Sylvest/Ritzau Scanpix/TT

Nu ska Danmarks tidigare migrationsminister Inger Støjberg förhöras i riksrätten om den olagliga instruktionen 2016. Utanför rättssalen har hon fortsatt att göra sakpolitik av frågan.

Riksrätten är inne på sin femte förhandlingsdag och nu ska huvudpersonen Inger Støjberg förhöras. Hon har åtalats för att i februari 2016 – i egenskap av Danmarks migrationsminister – ha gett en lagvidrig instruktion om att skilja asylsökande par åt, där den ena parten var minderårig.

Upprinnelsen till instruktionen var en artikel i den danska tidningen Berlingske, som rapporterade om barnäktenskap bland asylsökande i Danmark.

"Fullständigt oacceptabelt"

"Det är fullständigt oacceptabelt att barnbrudar bor med sina vuxna makar på danska asylcenter. Det måste stoppas omedelbart och det ska jag omgående meddela Utlänningsstyrelsen", skrev Inger Støjberg på sin Facebooksida den 25 januari 2016, samma dag som artikeln publicerades.

Instruktionen bestod av ett pressmeddelande från Utlänningsstyrelsen, som hanterar asylärenden i Danmark. En stor granskningskommission har slagit fast att instruktionen saknade stöd i lagen och att den bröt mot andra principer samt även Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Själv anser Støjberg – som i februari i år lämnade Venstre för att bli politisk vilde i folketinget – att hon inte beordrat någon att göra något olagligt. På måndagen ska hon höras i riksrätten och enligt rättegångsplanen ska förhöret fortsätta under tisdagen och delar av onsdagen.

Støjberg förväntar sig en friande dom och hon har under hela processen fokuserat på själva sakfrågan snarare än om hon gjort något lagvidrigt.

– Jag har kämpat för att skydda de här flickorna. När jag blickar bakåt i tiden fanns det ett stort tryck för att undvika barnbrudar i danska flyktingboenden, sade hon tidigare i år.

Vill kalla islamkritiker som vittne

Hon har fört liknande resonemang i samband med riksrätten och försvaret framförde under förra veckan att man vill kalla islamkritikern Ayaan Hirsi Ali som vittne i den pågående rättegången.

– Ayaan Hirsi Ali är en av de människor som enligt mig kan förklara problematiken om social tvång, kulturell kontroll och tvångsäktenskap och liknande, sade Støjberg.

Den kontroversiella Ayaan Hirsi Ali föddes i Somalia, men kom till Nederländerna som flykting från ett tvångsäktenskap 1992. Hon har senare blivit parlamentsledamot i Nederländerna och har brutit helt med islam. Hirsi Ali har sedan dess arbetat för en sekularisering och muslimska kvinnors rättigheter, och är sedan många år bosatt i USA.

– När man är i riksrätt vill man gärna ha den bästa experten, sade Inger Støjberg.

Åklagarsidan har motsatt sig att kalla Hirsi Ali som vittne. Riksrätten ska fatta beslut om saken den här veckan.

+ Vad gäller saken?

En lagvidrig instruktion från februari 2016 om att skilja asylsökande par åt, där den ena parten var minderårig. En drygt 750 sidor lång rapport från en stor granskningskommission har slagit fast att instruktionen saknade stöd i lagen och att den bröt mot andra principer samt även Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Ansvaret har fallit på den dåvarande migrationsministern Inger Støjberg (då Venstre). Även om det inte finns några bevis för att Støjberg gav en direkt instruktion om att bryta mot lagen anser kommissionen att hon var medveten om att instruktionen var lagvidrig.

+ Hur fungerar riksrätten?

Det är folketinget som rest riksrättsåtal mot Inger Støjberg och detta gjordes i februari i år. Den nuvarande riksrätten består av 13 domare från Högsta domstolen och 13 domare som är utsedda av folketinget. De politiskt tillsatta domarna får inte samtidigt sitta i parlamentet. Totalt är 36 förhandlingsdagar inplanerade. Rättegången ska slutföras den 30 november och dom väntas före jul.

+ Vad kan straffet bli?

Riksrätt är den allvarligaste sanktion som det danska parlamentet folketinget kan använda mot en minister eller en regering. Vid fällande dom kan böter eller fängelse bli påföljd.

+ Vad består bevisningen av?

Instruktionen gick ut i form av ett pressmeddelande från Utlänningsstyrelsen och det utskicket är centralt i målet. Styrelsen hanterar asylärenden i Danmark och ligger under migrationsdepartementet. En stor mängd dokument, mejlkorrenspondens mellan myndighetspersoner och muntliga svar vid utfrågningar från exempelvis Inger Støjberg har framförts som bevis från såväl åklagarsidan som försvaret. Den tidigare ministern ska själv förhöras i rätten liksom en rad myndighetspersoner och experter.

+ Hur många par drabbades?

Totalt blev 22 eller 23 par åtskilda och i de flesta fall hade parterna ungefär samma ålder, men det fanns enstaka fall där det var en större åldersskillnad. Den största åldersskillnaden var 16 år. Av de 46 personerna var den yngsta flickan 15 år medan den äldste mannen var 32 år. Enligt åtalet rör det sig om en tiomånadersperiod under 2016 som instruktionen om att åtskilja par ska ha varit gällande.

+ Hur vanligt är det med riksrätt?

Sedan 1849 har det väckts riksrättsåtal vid fem tillfällen i Danmark. De fyra första skedde åren 1856–1910. Det senaste åtalet för riksrätt väcktes 1993 mot den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De Konservative. Två år senare dömdes Ninn-Hansen till fyra månaders villkorligt fängelse för att olagligt ha stoppat familjeåterföreningarna av tamilska flyktingar från Sri Lanka.

Källor: Ritzau, Danmarks Radio, rigsretten.dk

Politikern Inger Støjberg är född 16 mars 1973 i Hjerk på Jylland.

Hon blev folketingsledamot för Venstre 2001 och har haft flera ministerposter under de mandatperioder som partiet har varit i regeringsställning.

Åren 2009–2011 var hon arbetsmarknadsminister och hade under det första året även ansvar för jämställdhetsfrågor.

Støjberg var migrationsminister 2015–2019 och var under åren 2015–2016 även bostadsminister.

Hon har haft flera toppositioner inom Venstre, men efter ett drygt år som partiets vice ordförande avgick hon från posten den 29 december 2020. Detta efter att partiledaren Jakob Ellemann-Jensen tappat förtroendet för henne.

I början av februari röstade folketinget ja till att resa riksrättsåtal mot Støjberg för den lagvidriga instruktionen i februari 2016 om att att skilja asylsökande par åt, där den ena parten var minderårig.

Även hennes parti Venstre röstade ja till riksrätt och någon dag senare meddelade Støjberg att hon lämnar partiet för att bli politisk vilde i parlamentet.

Källa: Ritzau och Danmarks Radio

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning