Kontroversiell dansk minister i HBL-intervju: "Flyktingar ska återvända till sitt hemland så snart det råder fred i landet"

Det går knappast en vecka utan att integrationsminister Inger Støjberg hamnar i rubrikerna i Danmark. Symbolpolitik, säger kritikerna om många av hennes hennes utspel. Bild: Charlotte de la Fuente

När Danmark stänger dörren mot världens flyktingar är det Inger Støjberg som vrider om nyckeln. – Jag är varken blind eller döv. Jag vet att det sägs att den skärpta politiken har gjort Danmark hårt. Men när jag har lagt fram mina mest markerade lagförslag har tre fjärdedelar av folketinget röstat för. Så hur många är emot – egentligen?HBL har träffat Danmarks kontroversiella utlännings- och integrationsminister.

KÖPENHAMN Hennes röst är lugn och låg. Hon räcker fram en välmanikyrerad hand och bjuder oss att sitta i det ljusa arbetsrummet ett stenkast ifrån den danska parlamentsbyggnaden Christiansborg. Frågar om vi vill ha varsin Coca-cola zero, en dryck som hon själv varken kan eller vill vara utan. Glas behövs inte, hon dricker direkt ur flaskan.

"Jag vill inte se parallella samhällen där icke danska värderingar råder. Sådana finns det på flera håll i Danmark och så kan det inte fortsätta". Bild: Charlotte de la Fuente

Hennes naglar är lika röda som Dannebrogen på hennes telefonfodral.

Vi befinner oss på Utlännings- och integrationsministeriet. Det är snart val i Danmark, precis som i Finland, och den politiska temperaturen är hög. Tidningen Politiken skrev nyligen att den färgstarka utlänningsministern har fått en tillsägelse inifrån sitt eget parti, borgerliga Venstre, om att lugna ner sig lite. Det är mycket som står på spel, inte minst regeringsmakten.

Samtidigt är Inger Støjberg statsministerpartiets främsta vapen, i valet 2014 var hon den stora röstmagneten för Venstre. Ändå har hon i politiska karikatyrer avbildats som statsminister Lars Løkke Rasmussens marionettdocka som dansar när han drar i trådarna. Hennes uppgift har varit att vakta ytterhögerflanken mot populistiska Dansk Folkeparti.

Det har hon gjort med en sådan nit att hon knappast kan betecknas som en nickedocka längre. En mer korrekt beskrivning är snarare att hon är Danmarks mest lyskraftiga politiker. Den senaste veckan har det börjat gå rykten om att hon kan vara Venstres nästa partiledare i stället för den länge utmålade kronprinsen, finansminister Kristian Jensen.

Själv säger hon att hon inte tar order från någon, inte heller inifrån partiet. Det funkar inte så, säger hon.

– Jag väger inte mina ord på en våg, jag säger helt enkelt vad jag tycker. Det är det minsta väljarna kan kräva av sina politiker: en tydlighet om vad man står för och vart man är på väg. Då har väljarna en fair chans att bestämma hur de vill rösta.

Spottar efter henne

Uppvuxen på en gård i byn Hjerk i det jordbruksdominerade Jylland står Inger Støjberg stadigt förankrad i det hon upplever som det danska kulturarvet. Fadern var bonde men också politiskt aktiv i samma parti som dottern, och det har präglat henne. Det är också på Jylland hon har sina kärnväljare och det färgar den politik som många i särskilt Köpenhamnsregionen upplever som ytterst kontroversiell, på gränsen till människorättskränkande.

– Det är stor skillnad på om jag rör mig i huvudstadsregionen eller på Jylland. Det händer att folk ropar efter mig i Köpenhamn. Det har till och med hänt att någon spottat i min korg när jag varit ute och handlat. På Jylland är det annorlunda. Där kommer människor fram för att skaka hand med mig och säger: "Tusind tak fordi du passer godt på Danmark."

Senaste veckoslut hade hennes parti Venstre landsmöte inför det kommande valet. Både partiet och Støjberg signalerar en beredskap att bilda regering med Dansk Folkeparti om väljarna så tycker. De danska populisterna har aldrig tidigare axlat regeringsansvar men har haft ett stort inflytande som stödparti under flera regeringar i det borgerliga blocket.

Det här är intressant med tanke på att också Socialdemokraterna flirtar med Dansk Folkeparti. I flera avseenden är det alltså Socialdemokraterna som trissar upp insatserna i utlänningspolitiken och får det traditionellt liberala Venstre att balansera på en knivsegg i sin politik. Så var det till exempel med slöjförbudet som Venstre länge motsatte sig men gick med på efter att Socialdemokraterna bildat allians med Dansk Folkeparti i frågan.

– Jag kan se oss i samma regering som DF. Vi tänker lika om mycket. Men inte om allt, till exempel inte om EU-politik. Den är vi inte eniga om. Därför är vi två partier, inte ett, säger Støjberg.

Vad säger du till dem som tycker att den strama utlänningspolitiken har dragit det förr så liberala Danmark i en nationalkonservativ riktning och att du bär ett betydande ansvar för det?

– Jag är varken blind eller döv, jag är väl medveten om den debatten. Men jag håller inte med. När jag har lagt fram mina mest markerade lagförslag har tre fjärdedelar av Folketinget röstat för. Det betyder att det finns ett massivt flertal för en stramare utlänningspolitik. Så hur många är emot – egentligen?

Støjberg tar en klunk cola och frågar om vi verkligen inte vill ha. Så fortsätter hon på det tema hon så uppenbart diskuterat otaliga gånger förr.

– Man kan alltid ha åsikter om hur debatten ska se ut. Det tror jag till stor del handlar om temperament. Jag är för en öppen och ärlig diskussion. När jag ser mig omkring i Europa ser jag tecken på att det lönar sig. I länder där politiker gömmer sig bakom en frånvarande debatt och inte säger saker som de är uppstår lätt en polarisering och ett bestående utanförskap.

Det är statsministern som utropar val i Danmark, och det måste ske före den 17 juni 2019. Spekulationerna är i full gång om tidpunkten, och en inte alltför vågad gissning är att det sker under det första kvartalet av nästa år.

Støjberg tror inte att utlänningspolitiken blir den stora valfrågan utan slaget står om partiernas visioner för välfärdssamhället i stort. I det pusslet spelar utlänningspolitiken förvisso en betydande roll.

– Samhällsekonomiskt kostar den icke-västliga invandringen det danska samhället 36 miljarder kronor om året. Det är en mycket hög räkning att betala. Vid sidan om den räkningen ligger en annan räkning, priset på våra värderingar. Den räkningen kanske vi inte ens har råd med.

Danmark har nyligen bestämt att man inte heller nästa år ska ta emot flyktingar genom FN:s kvotflyktingsystem. Det var i fjol som regeringen skärpte de reglerna. Ända sedan flyktingvågen 2015 har Støjberg lagt fram lagförslag på lagförslag med syfte att strama åt politiken. I ett inlägg på sin Facebooksida i somras uppgav hon att hon står bakom 76 åtstramningar.

"Naturligtvis ska vi ta emot människor i nöd. Vi behöver också arbetskraftsinvandring. Men det är viktigt att de som kommer lär sig språket, förstår samhället, tar till sig värderingarna och är delaktiga". Bild: Charlotte de la Fuente

Det senaste utspelet är en vision som hon har tillsammans med Österrikes inrikesminister Herbert Kickl om att upprätta så kallade utresecenter utanför EU, dit migranter som fått avslag på sin asylansökan ska kunna skickas.

– Vi kan inte ta emot fler än vi klarar av. Jag vill inte se ett Danmark som förvandlats till oigenkännlighet om en generation eller två, säger hon.

Men fortsätter:

– Naturligtvis ska vi ta emot människor i nöd. Vi behöver också arbetskraftsinvandring. Men det är viktigt att de som kommer lär sig språket, förstår samhället, tar till sig värderingarna och är delaktiga. Jag vill inte se parallella samhällen där icke danska värderingar råder. Sådana finns det på flera håll i Danmark och så kan det inte fortsätta.

Støjberg motiverar åtstramningarna med att alltför många av dem som redan befinner sig i Danmark inte försörjer sig själva, särskilt inte kvinnorna.

– De som kommer hit för att leva här måste förstå att de har kommit till ett land där män och kvinnor är lika mycket värda, ett land där det råder yttrande- och religionsfrihet. Det finns väl inga danskar som tycker att vi ska införa sharialagstiftning eller att det ska vara präster eller imamer som avgör om man får skilja sig eller inte.

Støjberg tar ofta upp invandrarkvinnornas situation i sina tal och kolumner. Hon återger samtal hon har haft med muslimska kvinnor som inte kan skilja sig, som måste finna sig i månggifte, som talar om social kontroll och våld i hemmet, samt ångesten i att skicka i väg sina barn till ursprungsländer för att uppfostras.

Hon har också hamnat i blåsväder för att hon gav instruktioner om att skilja åt par på asylcenter om den ena parten (eller båda) är minderårig.

– De som kommer hit måste ta till sig vårt sätt att leva och hela uppsättningen av värderingar. Det finns en samlingskraft i det danska samhället som måste bevaras intakt. Med det följer tanken att vi inte kan ta emot fler än att vi kan bevara samhället så som vi känner det i dag.

Du röstade för slöjförbudet. Men åsikterna går isär inom ditt parti om hur liberalt det är.

– Förbud är kanske inte så liberalt men ibland måste man ta till det om man verkligen vill förändra något i samhället. Vi lever i ett land där jämställdhet är fullständigt fundamentalt och du kan inte hitta något mer kvinnoförtryckande än att gå i burka eller niqab.

"Visst finns det kvinnor som säger att det är de själva som väljer att bära slöja. Kan så vara, men de sänder likafullt en signal till omvärlden om att jämställdhet inte är något de värdesätter i sin familj". Bild: Charlotte de la Fuente

Bakom Støjberg står ett fotografi lutat mot väggen. Det är från en debatt med en av Danmarks mest kända och hårdföra imamer Adnan Avdic. På bilden står Støjberg lätt framåtlutad över bordet som skiljer de båda kontrahenterna åt som vore hon på väg att ta tag i honom. Hon talar ofta om "de farliga salafisterna" som vill utöva islam på samma sätt som de tidiga generationerna av muslimer.

– Visst finns det kvinnor som säger att det är de själva som väljer att bära slöja. Kan så vara, men de sänder likafullt en signal till omvärlden om att jämställdhet inte är något de värdesätter i sin familj.

Dessutom, fortsätter Støjberg, är det svårt att kommunicera med någon i niqab.

– I Danmark ser vi varandra i ögonen.

En ständig provokatör

Støjberg är slipad i sin argumentation. Det är få frågor som hon inte har hört förr och de flesta har hon ett färdigt svar på. Siffror kommer som rinnande vatten. Hon är vänlig men klipper av de resonemang hon inte vill gå vidare på med ett rappt "jag håller inte med".

– Om den första generationens invandrare inte blir ordentligt integrerad har det negativa återverkningar. Det påstås ofta att den andra generationen automatiskt integreras eftersom den är född och uppvuxen här. Men det stämmer inte. Den andra generationen kan inte integreras utan föräldrar att luta sig mot och söka stöd hos.

Støjberg återknyter till sin egen far som gick bort i februari.

– Jag vet inte hur många gånger jag har frågat honom och min mor om råd om allt från mitt första jobb till praktiska saker i vardagen. Men om man inte har föräldrar som talar språket, inte arbetar, inte förstår kulturen eller delar våra värderingar, utan lever utanför samhället, hur tusan ska man då få råd och hjälp med att orientera sig i vardagen.

Ett av dina uppmärksammade förslag innehåller en uppmaning till muslimer som fastar under ramadan att ta ledigt. Busschaufförer till exempel. Du menar att de gör religionen, som borde vara en privatsak, till en samhällelig angelägenhet.

– När jag säger så utgår jag från att vårt samhälle är uppbyggt kring kristna högtider. Precis på samma sätt som muslimska samhällen utgår från muslimska högtider. Hos oss betyder det att vi arbetar mindre när det är jul och påsk. I en del muslimska länder utfärdas dekret under fastan om kortare arbetstid, klockan 9–14. Man tar alltså hänsyn till fastan.

Men så är det inte hos oss, fortsätter Støjberg.

– Det står var och en fritt att efterleva muslimska traditioner. Det har man i sin fulla rätt till i religionsfrihetens namn. Men man måste förstå att det danska samfundet inte underkastar sig de muslimska sedvänjorna.

Støjberg småler, uppenbart road över den upprördhet hennes förslag har väckt. Hon menar att det hon säger är fullkomligt logiskt:

– Det säger sig självt att om man inte äter och dricker på 16 timmar i 25 graders värme under en hel månad så påverkas man. Det behövs ingen universitetsexamen för att förstå det. Det finns ju en orsak till att vi dagligen äter och dricker.

Gör du en skillnad på om man är en kristen eller muslimsk invandrare?

– Inte om man kommer hit för att arbeta och bidra. Men om man ser rent allmänt på integration så är det ingen hemlighet att det är lättare att integrera en kristen amerikan än en muslimsk somalier.

Läs också: Støjbergs kontroversiella förslag

Just nu skrivs det mycket i Danmark om att du är beredd att skicka tillbaka människor med tillfälligt uppehållstillstånd för att situationen blivit bättre i deras hemländer, trots att de är välintegrerade i Danmark sedan tio år och har barn som gått i skola här. Att repatriera helt enkelt. Det gäller till exempel somalier.

– Det är min bestämda åsikt att flyktingar ska återvända till sitt hemland så snart det råder fred i landet. Naturligtvis ska vi hjälpa dem som är i behov av skydd men när faran är över ska de återvända för att hjälpa till med att bygga upp sitt land.

– Vi har en lag om repatriering för de flyktingar som har uppehållstillstånd i Danmark men som frivilligt vill återvända hem. Repatriering kan vara en god lösning också för dem som inte klarat av att integreras i det danska samhället. Lagen ger dessa människor möjlighet till ekonomiskt stöd för att resa hem och starta på nytt. Det ger mening både för dem och Danmark.

På sidobordet längs ena väggen står tre muggar med en av de tolv Muhammed-teckningarna på. Det är den som Kurt Westergaard tecknade 2005, föreställande Muhammed med en bomb i turbanen. Bilden väckte en storm av protester och upplevdes av många muslimer som både rasistisk och islamofobisk.

Støjberg åstadkom ett eget tumult 2017 genom att publicera bilden på nytt på sin Facebooksida. Hon har också haft bilden som skärmbild på sin Ipad.

När jag frågar om hon ångrar publiceringen tittar hon förvånat på mig:

– Nej, varför skulle jag det? Jag tycker tvärtom att vi ska vara stolta över Muhammed-teckningarna som varit med och definierat det fria samhälle som ger oss rätten att argumentera, säga det vi vill och kritisera vem vi vill. Det har haft en enorm betydelse för vår självförståelse.

Ångrar du något du gjort?

– Näe. Det skulle i så fall vara att jag inte varit tillräckligt tydlig tidigare i min karriär.

En gnutta självironi

Støjberg har varit med länge, hon valdes in i folketinget redan 2001. På den tiden hette statsministern och Venstres partiledare Anders Fogh Rasmussen. Hon blev snabbt medlem av partiets ledande organ men det dröjde till 2009 innan hon debuterade som minister, den gången för arbetsmarknad och jämställdhet.

– Jag gjorde inget stort avtryck, det är nog inte många som kommer ihåg att jag varit arbetsmarknadsminister i två och ett halvt år. Efter att vi förlorade valet 2011 fick jag anledning att fundera över hur det gått som det gått. Jag kom till att om jag någon dag får en ny chans att bli minister ska jag göra det annorlunda.

Støjberg tog under den här tiden en MBA-examen vid Aalborg universitet.

– Jag kände att jag behövde lite barlast. Jag hade tappat bort mig själv, och det ville jag ändra på. Så den här gången har jag försökt göra saker annorlunda som minister.

Støjberg skrattar med självsäkerheten hos någon som fått utstå mycket kritik men ändå stått pall. Hon har en robusthet nu, säger hon, som gör att hon står stadigt när det stormar.

– När den här ministerperioden är slut kan jag alltid sätta mig ner och fundera på om jag gjort det bättre den här gången eller om det finns ännu ett tredje sätt, säger hon med ett självironiskt leende.

Drömmer du om att bli statsminister?

– Det har jag inte avklarat med mig själv. Att vara statsminister kräver lust, kompetens och vilja. Men vi saknar inte statsministerkandidater i det här landet. Oberoende av vem som vinner valet hoppas jag att vi får ihop en regering snabbare än i Sverige i alla fall.

Artikeln fortsätter under annonsen.

Profil

Sådan är hon

Namn: Inger Støjberg.

Född: 16 mars 1973 på Jylland.

Familj: Singel. Var tidigare gift med journalisten Jesper Beinov.

Utbildning: Master of Business Administration från Aalborg universitet. Har som ung jobbat som journalist.

Karriär: Invaldes i folketinget 2001. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister 2009–2011. Utlännings- och integrationsminister sedan 2015.

Parti: Venstre, som är ett liberalt borgerligt parti namnet till trots. Finansminister Kristian Jensen har länge utpekats som nästa partiledare efter Lars Løkke Rasmussen men nu signalerar Støjberg ett intresse att ta upp kampen.

Höjdpunkt i karriären: Utnämningen till utlännings- och integrationsminister.

Det är jag stolt över: At vi har vänt utvecklingen så att integreringen i Danmark går bättre. Det märks bland annat genom att fler flyktingar och invandrare arbetar.

Det ångrar jag: Att jag inte var mer tydlig som arbetsmarknadsminister.

Människa jag beundrar: Ayaan Hirsi Ali. Överlag beundrar jag människor som kämpar för det de tror på även om de måste betala ett högt pris.

Det har jag alltid i handväskan: Telefoner, handsprit och läppglans.

Det lyssnar jag på: Jag har en bred musiksmak men en av mina absoluta favoriter är Prince.

Det gör jag helst på fritiden: Är tillsammans med vänner, bakar, lagar mat och går på musikfestivaler.

Det gör mig glad: Att ha huset fullt med gäster.

Det gör mig arg: Falskhet. Människor som inte är ärliga. Jag har inga problem med oenighet men jag avskyr falskhet.

Det drömmer jag om: Att få en hund igen.

Inger Støjberg med tre ord: Lite för ärlig.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46