Danmark ser till Finland i konflikt om barn och kvinnor i al-Hol

I lägret i al-Hol hålls tiotusentals barn och kvinnor. Det kurdiska självstyret vädjar om att västländerna ska ta hem sina medborgare, men i många länder är det politiska motståndet stort. Bild: Delil Souleiman/Lehtikuva-AFP

Danmark borde göra som Finland med barnen och kvinnorna i al-Hol. Det anser den danska regeringens stödpartier som pressar en motvillig statsminister till en lösning. Det här samtidigt som dokument publiceras om grovt våld, gisslantagningar och till och med mord i IS-lägret.

I Danmark förs en intensiv debatt om danska barn och kvinnor i lägren al-Hol och Roj i nordöstra Syrien. I dem placerades anhängare till terrorsekten och anhöriga till IS-krigare då IS sista fäste Baghouz föll för två år sedan.

Den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen är hårt pressad av regeringens stödpartier Enhedslisten, Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre som vill att Danmark ska ta hem barnen från lägren. Det handlar om 19 danska barn och 7 mödrar.

Frederiksen har avfärdat alla planer på att repatriera barnen. För några dagar sedan mjuknade hon något, och meddelade enligt danska medier att regeringen ska undersöka om det går att hjälpa barnen.

"Men vi har inte en önskan om att hjälpa föräldrarna", sade hon enligt Altinget.

Den socialdemokratiska minoritetsregeringen är beroende av de tre stödpartierna, och fortsatte enligt uppgifter förhandla med dem i frågan på måndagen.

Enligt tidningen Politiken riktar stödpartierna – alla på vänsterkanten – blickarna mot Finland och modellen med en tjänsteman som har fullmakt att besluta om repatriering från fall till fall. I december kom två finländska kvinnor och deras sammanlagt sex barn på så sätt till Finland efter evakueringsbeslut av specialsändebudet Jussi Tanner.

Det skedde drygt ett år efter att regeringen slog fast Finlands tillvägagångssätt.

Enhedslistens juridiska talesperson Rosa Lund säger till Politiken att det finska tillvägagångssättet är "det bästa exemplet" på hur barn och föräldrar kan hämtas hem från lägren. Hon kallar det "vansinnigt intressant" och menar att det innebär en mjukare linje än den danska.

– Här heter det ju att barnen ska få varaktiga fysiska eller psykiska men och att mödrarna ska samtycka, säger Lund till Politiken.

I IS-lägren al-Hol och Roj finns enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch drygt 60 000 personer.

12 000 av dem – 8 000 barn och 4 000 kvinnor – kommer från andra länder än konfliktområdet Syrien och Irak.

I al-Hol är de, 8 000–9 000 personer, placerade i ett skilt annex.

11 kvinnor och ett trettiotal barn från Finland har varit i al-Hol. Sammanlagt sex kvinnor med barn och två föräldralösa barn har veterligen återvänt.

Fyra av de vuxna kom med sina barn på egen hand, medan två mammor med sina barn repatrierades av Finland, liksom de föräldralösa barnen.

Enligt dokument, som läckt ut på måndagen, vill regeringen nu att en tvärministeriell "task force" utarbetar en plan för hur Danmark ska kunna ta danska barn ur lägren utan deras föräldrar. Senast den 1 juni ska den här arbetsgruppen vara klar enligt tidningen Berlingske.

Hittills har ändå det kurdiska självstyret, som administrerar lägret, meddelat att man inte lämnar ifrån sig barn utan mammorna. Det är det faktum som länder ställts inför, och som också har gjort frågan politiskt eldfängd på många håll.

På söndagen inledde de kurdiskledda SDF-styrkorna en insats i al-Hol med syftet att "tillfångata IS-kriminella och skydda civila". Bild: Lehtikuva-AFP-YPG

Kurdisk insats i lägret

Flera människorätts-, barnrätts- och hjälporganisationer har larmat om förhållandena i al-Hol, nyligen till exempel Human Rights Watch.

På söndagen inledde de kurdiskledda SDF-styrkorna en insats i tältlägret. På Twitter skriver ledaren för SDF, Mazloum Abdi att syftet är att "tillfångata IS-kriminella och skydda civila". Han upprepar sin tidigare uppmaning att länder ska ta hem sina medborgare och vädjar om humanitär hjälp för att få till stånd "bättre förhållanden och stabilitet i lägret".

Hela 5 000 personer deltar i insatsen. 30 personer hade gripits under operationens första dag, enligt nyhetsbyrån AFP.

På söndagen publicerade Danmarks Radio uppgifter från vad man kallar interna dokument som visar på en kraftig ökning av våld och dödsfall i al-Hol. Enligt dem har fler dödats under årets tre första månader än under hela 2020. Det ska handla om hela 40 personer, mot 9 dödade 2019 och 34 2020.

Danmarks Radio talar om en extremt våldsam miljö med mord, vapen – också med ljuddämpare – och tagande av gisslan. Dessutom om lik som är illa begravda mellan tälten och om smugglingsnätverk som hjälper kvinnor och barn att fly.

Största delen av dödsfallen sker enligt DR bland irakier och syrier, men också i det annex där utländska kvinnor och barn är placerade – även från Finland.

– I annexet har det varit mycket bekymmer med radikalisering, säger Magnus Corfixen som har lett frivilligorganisationers insatser i al-Hol till Danmarks Radio.

"Större risk ju längre tid de är kvar"

I Finland har Skyddspolisen uttryckt att också återvändande barn kan utgöra ett säkerhetshot, och betonat att det är viktigt att de integreras väl i samhället igen.

Den danska säkerhetstjänsten PET kom med sin terrorhotbedömning för en dryg vecka sedan. Enligt PET är det osannolikt att barnen till vuxna som åkt till IS i Syrien eller Irak skulle utgöra ett terrorhot, det här framför allt för att de är så små. Äldre barn kan däremot göra det "på grund av indoktrinering eller annan påverkan i konfliktzonen".

Risken för indoktrinering ökar följaktligen "ju längre barnen uppehåller sig i en radikaliserad miljö", konkluderar säkerhetstjänsten.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning