Danmark sänder tydlig signal – kom inte till oss

I morgon godkänner Danmark ändringar i flyktingpolitiken som gör den till de striktaste i Europa. Myndigheter ska få beslagta värdesaker, vilket har väckt stor uppmärksamhet. För de asylsökande får ändå andra åtstramningar betydligt större konsekvenser.

Den danska regeringen har försvarat sitt lagförslag bland annat på CNN och statsminister Lars Løkke Rasmussen har kallat det "världens mest missförstådda".

Det är speciellt möjligheten för myndigheter, främst polisen, att tillvarata kontanter och värdeföremål från asylsökande som har väckt starka reaktioner. På tisdag ska Folketinget behandla lagföreslaget en tredje gång och därmed klubba igenom ett paket med också flera andra punkter.

Men ännu i dag ska Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter behandla det danska förslaget, både integrationsministern Inger Støjberg och utrikesminister Kristian Jensen kommer enligt uppgifter i TV2 vara på plats för att försvara och förklara det. Förra veckan fick Jensen göra samma sak inför FN:s människorättskommitté.

Regeringen, som består av borgerliga Venstre med stödpartierna Dansk Folkeparti och Liberal Alliance, står ändå fast vid sin synpunkt. Syftet är uttalat och klart: att få ner antalet asylsökande.

– De som kommer hit vill jag att blir en del av det danska samhället och jag vill begränsa tillströmningen, sade Støjberg i en intervju för SVT:s Agenda.

Beloppet som polisen kan ta har hon ändå under behandlingen tvingats höja från allt som överskrider 3000 kronor till 10 000 kronor, 1340 euro. Hon har också betonat att asylsökande ska få behålla smycken med affektionsvärde.

"För hård press"

Vad är det då som omvärlden har missförstått, som statsministern säger?

Kristian Kriegbaum Jensen är integrationsforskare vid Institutionen för statsvetenskap vid universitetet i Århus och tolkar Løkke Rassmussens uttalande.

– Den internationella pressen har varit oerhört stor och den negativa publiciteten omfattande. Man vill inte framstå som någon som tar smycken från flyktingar.

Och enligt honom har regeringen heller inte i praktiken för avsikt att göra det – utan det handlar framför allt om en mycket tydlig, och också provokativ, signalpolitik. Danmark ska inte vara det land flyktingar söker sig till i första hand.

Det som verkligen kommer att påverka många asylsökande är däremot tuffare regler för familjeåterförening. I stället för ett år får nu de med, som det heter, temporärt skydd, vänta tre år på att kunna få sina familjemedlemmar till Danmark. Dessutom ska de bekosta resorna själva och avgifterna för behandlingen av ärendena kommer att stiga.

Föreningen för utlänningsadvokater meddelade i fredags att den kommer att föra det första fall där en flykting inte beviljas familjeåterförening till Europeiska människorättsdomstolen.

Tiden innan man kan få permanent uppehållstillstånd höjs också till sex år, och kraven för att få det blir hårdare.

– De flesta partier ser en stor invandring som ett hot mot välfärdsstaten. Man fruktar att det blir en stor press på de offentliga finanserna, att det kostar för mycket. Främst högerpartierna för dessutom fram argumentet att de gemensamma värderingarna är pressade. Man menar att det tar så lång tid för flyktingar att förstå hur allt fungerar i Danmark, beskriver Kriegbaum Jensen argumenten.

Skilda byar?

Till Danmark kom i fjol 18 500 asylsökare, till grannlandet Sverige 163 000 och Finland 30 620. Ökningen från 2014 var minst i Danmark.

Ändå vill den danska högerregeringen föra den hårdaste asylpolitiken i Europa, och kommer i många frågor också att göra det enligt Jensens bedömning. Det gör den med stöd också av oppositionspartiet Socialdemokraterne. Det är egentligen bara tre partier på den rödgröna axeln som dömer ut åtstramningarna: Alternativet, Enhedslisten och Radikale Venstre.

– De anser alla att lagen är till stor skada för integrationen och att det är inhumant att folk inte kan förenas med sina familjer, säger Kristian Kriegbaum Jensen.

Tillsammans har de partierna ett väljarstöd på bara 20 procent om man ser till fördelningen av platserna i Folketinget. Och baserat på det faktumet räknar Kriegbaum Jensen med att ett flertal av danskarna är för den strikta flyktingpolitiken.

Det handlar inte om någon helomvändning utan om en utveckling med mindre steg sedan 1980-talet. I hög grad har högerpopulistiska Dansk Folkeparti varit aktivt med att introducera den invandringskritiska agendan medan också högerflygeln har fört en hårdare retorik. I början av 2000-talet sällade sig Socialdemokraterne till skaran.

Nu efterlyser Dansk Folkeparti ytterligare åtgärder. Partiet vill att alla flyktingar, inte bara den femtedel som berörs av tisdagens lagändring, ska återförenas med sina familjer först efter tidigast tre år.

Dansk Folkeparti har också tillsammans med Socialdemokraterne föreslagit särskilda flyktingbyar i Danmark. Dansk Folkepartis tanke är att flyktingarna ska bo i dem tills de kan åka hem, medan Socialdemokraterne menar att de ska kunna integreras, gå i skola och på arbete även om de bor i en sådan by.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33