Dalsbruk reser sig efter katastrofåret 2012 – framtidstron har återvänt

Om sticker in sig i det gamla tackjärnsgjuteriet kan man få en glasblåsaruppvisning. Detta är fjärde sommaren som Jarl Hohenthal har ett glasblåseri i Dalsbruk. Bild: Emma Strömberg/SPT

För femtio år sedan jobbade 1 200 personer på järnbruket. I dag bor lika många människor i hela Dalsbruk. Nu reser sig den gamla bruksorten på Kimitoön från spillrorna efter 2012 – och hittar nya ben att stå på.

En stor industrihall möter en när man kör in i Dalsbruk i Kimitoön. På den höga väggen står det "Dalsbruk 1686".

Det året grundades ett järnbruk på orten, och sedan dess har metallförädling varit ortens ryggrad. Ända till 2012, då det som Dalsbruksborna trodde aldrig kunde hända hände. Fabriken lades ner.

– Det var en katastrof. Vi tänkte ju att fabriken alltid skulle finnas. Man kunde inte förstå att den nu var borta, säger Dalsbruksbon Ulla Granroth som jobbade på fabriken.

Hon hann gå i pension ett år innan valsverket, som då ägdes av FN-steel, lades ner. Men 200 personer förlorade jobbet i och med konkursen.

Det var en chock för det lilla samhället och många såg allt framtidshopp försvinna. Men åtta år efter konkursen som satte punkt för flera hundra år av metallförädling i "Bruket" – som Dalsbruk kallas av ortsborna – vågar invånarna se försiktigt positivt på framtiden.

Livlig torgdag

Denna onsdagsförmiddag i juli är det extra mycket folk i farten, både ortsbor och sommargäster, eftersom det är torgdag. Granroth sitter med sina väninnor Vera Gustafsson, Gun Tuominen och Anna-Lisa Rosenqvist på det nästan fullsatta kaféet Holmbergs Four C vid torget. De samlas här på onsdagar och lördagar då det är torg – och ibland också där emellan.

Torget anlades på 1850-talet och då var det torgdag två gånger i månaden i samband med fabriksarbetarnas avlöningsdag. Det fanns nästan ingen odlingsmark i Dalsbruk och torgverksamheten var viktig för att arbetarna skulle kunna köpa mat och andra förnödenheter.

Numera är det torg två gånger i veckan året om – men med betydligt fler torgförsäljare och kunder under sommarmånaderna. När en i kaffesällskapet på Holmbergs Four C lyfter fram lugnet som en positiv aspekt av Dalsbruk inflikar Vera Gustafsson att på vintern är det lite väl lugnt. Som många andra mindre orter blommar Dalsbruk upp till sommaren då orten fylls av sommargäster och turister.

På kaféet Holmbergs Four C samlas Dalsbruksborna för att umgås. Väninnorna möts på kaffe åtminstone två gånger i veckan då det är torgdag. Fr.v. Gun Tuominen, Ulla Granroth, Anna-Lisa Rosenqvist och Vera Gustafsson. Bild: Emma Strömberg/SPT

Under industrins glansdagar, då fabriken ännu kunde erbjuda jobb för över tusen personer, var det annorlunda. I början av 1970-talet fanns det bland annat nio mataffärer och en biograf där det snurrade filmer varje dag året om.

Carina Holmberg, som driver kaféet Holmbergs Four C tillsammans med sin syster Clara Holmberg-Nordell, flyttade tillbaka till Dalsbruk och öppnade kaféet hösten efter att FN-steel hade gått i konkurs.

– Då var det en väldigt deprimerad stämning i byn, men jag upplever att det nu finns en positiv drive och att framtidstron har återvänt, säger Carina Holmberg.

Familjen Grön Johan, Marika och dottern Emilia – sitter vid ett annat bord på Holmbergs Four C.

– Vi brukar komma in till onsdagstorget. Det är vårt veckonöje, säger Johan Grön.

De har en stuga på Biskopsö utanför Dalsbruk. För dem är det perfekt läge att ha stuga nära Dalsbruk. Här kan man handla mat och bränsle och det finns apotek och andra butiker – allt på gångavstånd från hamnen.

Systrarna Holmberg betjänar en kund vid fiskdisken på Holmbergs Fisk & Café Four C. Clara Holmberg-Nordell (t.v.) och Carina Holmberg (t.h.) öppnade samma år som konkursen och kaféet har blivit Dalsbruksbornas andra vardagsrum. Bild: Emma Strömberg/SPT

Johan, Marika och dottern Emilia Grön har sommarstuga på en ö utanför Dalsbruk. De uppskattar all service man kan få i Dalsbruk på gångavstånd från hamnen. Bild: Emma Strömberg/SPT

Hoppet finns i turism och båtar

Den goda tillgången till olika tjänster vill kommunen och företagen i Dalsbruk att ska locka fler båtägare till Dalsbruk. Det är inom båt- och turismbranschen som man ser framtidspotential för den gamla bruksorten.

Kommunen har tillsammans med företagare i Dalsbruk satt upp ambitiösa mål för att göra Dalsbruks gästhamn till den populäraste i regionen. Kimitoöns kommun, som äger gästhamnen, satsar med hjälp av EU-pengar en miljon euro på att förbättra hamnen.

Fabrikshallarna står inte bara kvar som gamla reliker på andra sidan Bruksviken mittemot gästhamnen utan har till viss del fått nytt liv de senaste åren. DB Marina grundades 2017 när konkursboet sålde fabrikslokalerna och de köpte en del av hallarna för att ha bland annat vinterförvaring och service för båtar där.

I år öppnade DB Marina en småbåtshamn i viken och planen är att tredubbla båtplatserna under de närmaste åren. Platserna tog slut så snabbt att man redan den första sommaren måste skaffa två nya pontonbryggor.

Det är främst personer från Helsingforsregionen och Salo som hyr båtplats för sina fritidsbåtar och har Dalsbruk som sin hemmahamn. Härifrån kommer man direkt ut i Åbolands skärgård.

– Men vi blev förvånade över hur många som inte åker direkt ut till skärgården utan stannar i Dalsbruk och använder servicen här, berättar DB Marinas ekonomidirektör Seidi Lindroos.

De har samma service som gästhamnar, med duschar, toaletter och bastu.

Åbolands skärgård öppnar sig rakt utanför Dalsbruk. Dalsbruks framtidshopp finns i båt- och turismbranschen. Bild: Emma Strömberg/SPT

I de gamla strandmagasinen vid gästhamnen i Dalsbruk finns nu en restaurang. Bild: Emma Strömberg/SPT

Samarbeta för att överleva

Företagarna i Dalsbruk lyfter fram det nära samarbetet med andra företag och kommunen. Man arbetar tillsammans för att lyfta Dalsbruk igen.

– Såklart jobbar vi på att utveckla vår egen verksamhet, men vi sätter också mycket tid och energi på hela Dalsbruks utveckling och framtid, säger DB Marinas ekonomichef Seidi Lindroos.

Carina Holmberg på kaféet Holmberg Four C betonar å sin sida att det är väldigt viktigt att kunna rekommendera varandras tjänster.

– Jag säger det här till alla anställda också. Vi företagare i Dalsbruk måste kunna erbjuda en helhet som folk vill ha, säger Carina Holmberg.

Hittar ny identitet

Men att turismen växer ses inte som någonting enbart positivt för alla, berättar Carina Holmberg.

– En del tycker att det är lite besvärligt om det kommer mycket turister, att det stör husfriden. Men turister är väldigt viktiga för bygdens utveckling. Som småföretagare skulle vi inte klara oss utan de kunderna.

Historikern Christoffer Holm som skriver en avhandling om strukturomvandlingar på små orter har studerat en annan liten ort som drabbades när FN-steel gick i konkurs: Lappvik i Hangö, där FN-steel hade järn- och stålverket Koverhar.

– Dalsbruk är speciellt eftersom orten har en så lång historia, en bruksort som moderniserats till en industriort. Det finns en stolthet förknippad med den historien. Det är en stor sak att på en så här kort tid hitta en ny identitet, säger Holm.

– Brukssamhället hade länge klarat sig på egen hand, utan större påverkan av globaliseringen och omvärlden. Turister kan ses som någonting som kommer utifrån som man blir beroende av.

Det var också en organiserad tillvaro, där fabriken historiskt hade stått för mycket av samhällsfunktionerna på orten, som slogs i spillror när fabriken lades ner.

Många hittade ändå nya jobb ganska snart och år 2015 var det bara 32 tidigare fabriksanställda som ännu var arbetslösa. Men många flyttade bort efter konkursen, befolkningen har minskat och är nu cirka 200 personer färre än innan konkursen.

Men under det senaste året har avbefolkningen avstannat. Gunilla Granberg på Kimitoöns kommun berättar att flera finska barnfamiljer har slagit sig ner i Dalsbruk.

– Någon familj har flyttat hit och så har de lockat sina vänner med sig.

Det bor nu cirka 1 200 personer i Dalsbruk. För att sätta det i perspektiv var det så många som arbetade på fabriken i början av 1970-talet. Men efter en internationell stålkris i slutet av 1970-talet började valsverkets period av nedgång.

Det var också först i början av sjuttiotalet som det byggdes bostäder med avlopp och rinnande vatten för arbetarna. Innan dess var det utedass och slaskbrunnar på gårdarna som gällde. Man bodde också väldigt trångt, ofta en hel familj i ett rum. Men museiguiden Hans Ginlund på Dalsbruks Bruksmuseum konstaterar att det också bidrog till att folk kom närmare varandra.

– Man bodde nära varandra i de stora kasernerna och man jobbade tillsammans. Det var en bra atmosfär, säger Ginlund.

Gemenskapen och sammanhållningen från fabrikstiden verkar hänga kvar när man talar med företagare och andra ortsbor.

Upprivande kommunsammanslagning

Men om sammanhållningen är stor i Dalsbruk har den inte alltid sträckt sig till hela den – relativt nya – kommunen som grundades 2009 när de tre kommunerna Dragsfjärd (som Dalsbruk hör till), Västanfjärd och Kimito slogs samman och blev Kimitoön.

Som största industriort har Dalsbruk varit centralorten i bygden och man har inte sett med blida ögon på att administrationen och hälsovårdscentralen flyttat till Kimito en halvtimme bort.

Carina Holmberg hör dagligen samtal om kommunsammanslagningen vid kaféborden på Holmbergs Four C. Hon är förundrad över att saken väcker så mycket diskussion ännu elva år senare.

– Man skulle tro att folk hade vant sig, säger Holmberg, men konstaterar att det är en annan sak för henne som varit borta från orten en längre tid och inte är i lika stort behov av vårdtjänster som äldre, som kanske inte heller har tillgång till egen bil.

Gunilla Granberg på Kimitoöns kommun konstaterar att en kommun med 6 600 invånare och sparkrav i budgeten inte kan ha full service i alla byar. Hon påpekar också att det fortfarande finns en så kallad närservicepunkt i Dalsbruk där man kan träffa både läkare och sjukskötare och göra laboratorieprov.

Men mottagningen är stängd på sommaren – då det är mest människor i Dalsbruk, vilket Dalsbruksbor inte är sena att påpeka.

Dragkampen inom kommunen syns också i hur folk röstar. Dalsbruk sticker ut på den politiska kartan i det svenskspråkiga Åboland där SFP står högst i kurs på nästan alla orter. Men i Dalsbruk går både Socialdemokraterna och Vänsterförbundet och den lokala politiska grupperingen Fri Samverkan om Svenska Folkpartiet i popularitet. I kommunalvalet 2017 fick Fri Samverkan 38,8 procent av rösterna i Dalsbruks valkrets. Socialdemokraterna fick 18,7 och Vänsterförbundet fick 18,3 procent av rösterna. SFP kom först på fjärde plats med endast 14,8 procents stöd.

Fri Samverkan grundades av Rune Friman som är bosatt i Dalsbruk. På frågan om hur det kommer sig att grupperingen har ett så stort stöd i Dalsbruks valkrets konstaterar han att Dalsbruksborna måste uppfatta att Fri Samverkan för deras talan. Bland annat har Fri Samverkan kämpat för att bevara hälsovårdsservicen i Dalsbruk.

Att vänstern är så populär i Dalsbruk jämfört med på andra håll i Kimitoön och Åboland beror på ortens historia som industriort med många arbetare.

Ruinerna efter den gamla masugnen finns kvar. Den första masugnen byggdes här år 1686. Bild: Emma Strömberg/SPT

Glasblåsare visar upp sitt hantverk

I den äldsta bevarade järnbruksbyggnaden i Dalsbruk, Tackjärnsgjuteriet, har Jarl Hohenthal en glasblåsarverkstad där han tillverkar allt från vinglas och skålar till prydnadsföremål och glasskulpturer. Här kan man få en uppvisning i hur man blåser ett vinglas eller tillverkar glasskulpturer.

Här blir ett vinglas till i glasblåseri Glashytta i Dalsbruk. Bild: Emma Strömberg/SPT

Det är fjärde sommaren som Hohenthal, som är uppvuxen på ön Vänoxa utanför Dalsbruk, har glasblåseriet Glashytta i Dalsbruk.

Han känner att han fått ta del av en stark gemenskap under dessa år.

– Jag har fått ett enormt stöd bland ortsbor, säger Hohenthal.

En del kommer in och slår sig ner i en av sofforna bara för att prata en stund.

Vid gästhamnen har salsatoner börjat ljuda på restaurang Portsides uteservering där ett latinamerikanskt band börjat sitt set. I en liten gul trästuga bredvid restaurangen driver Khristina Hakola-Wass ett litet antikvariat sedan vintern 2018.

Kärleken förde henne hit 1982 och hon charmades av den speciella blandningen av industri, skärgård och landsbygd i Dalsbruk. Nu hörs inte bullret från fabriken längre, men fast det är tystare och det rör sig mindre folk ute på gatorna på vintern händer det ändå saker i Bruket.

Kristina Hakola-Wass driver antikvariatet Kojan vid Dalsbruks gästhamn. Hit kommer bokälskare långväga ifrån för att fynda svenska böcker. Bild: Emma Strömberg/SPT

– Folk är väldigt aktiva. Fast det ser dött ut när folk kommer hit och hälsar på under vintern så är det inte det. Föreningslivet är väldigt aktivt och folk kämpar för framtiden.

För hennes eget antikvariat har det gått över förväntan. Också på vintern har hon ett stadigt kundunderlag. Speciellt från Åbo kommer det kunder på dagsutflykt för att köpa svenskspråkiga böcker. Drygt hälften av böckerna på antikvariatet är på svenska.

Hakola-Wass säger att många miste framtidstron när fabriken lades ner, men att orten sakta men säkert börjat repa sig.

– Jag ser försiktigt hoppfullt på framtiden.

I dag finns 11 kolugnar kvar i centrum av Dalsbruk. De första byggdes år 1836 och i kolugnarna brände man ved till träkol som behövdes till järntillverkningen. Bild: Emma Strömberg/SPT

Flera gamla byggnader i Dalsbruk är byggda med slaggsten, något som är karakteristiskt för bruksorter. Bild: Emma Strömberg/SPT

1686: Järnbruket Dalsbruk grundas.

1860: Dalsbruks industriella era inleds när ett nytt valsverk startade sin verksamhet på platsen som nu kallas Valsverksholmen.

1937–1938: Wärtsliä köpte upp Dalsbruk och efterkrigstiden är en tillväxtperiod utan like. Dalsbruks produktion gick i huvudsak som krigsskadestånd till Sovjetunionen.

1970–talet: Som mest sysselsatte järnverket upp emot 1 200 arbetare.

1986: Bruket firar 300-årsjubileum men perioden av nedgång hade redan inletts efter en stålkris i slutet av 1970-talet.

2012: Valsverket gick i konkurs, då ägt av FN-steel.

2020: Dalsbruk har cirka 1 200 invånare och båt- och turismbranschen växer.

Källa: Boken "Från Honolulu till Sibirien: Dalsbruk i bilder"

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning