Dahlgren och samtidens nostalgi

Bild: Mikko Stig

De flesta må ha kommit för att höra decennier gamla hits, men Eva Dahlgren och hennes band är som bäst i de nya låtarna.

Eva Dahlgren och Vasas Flora & Fauna på The Circus i Helsingfors 4 maj.

Det var en mer mogen besökarskara som fyllde rockklubben The Circus på onsdag kväll, då Eva Dahlgren avslutade miniturnén för sitt nya album Jag sjunger ljuset i Helsingfors. Det var fullsatt så fort dörrarna öppnades – om den här publiken kanske inte går på konsert alltför ofta, så tänkte de kompensera för det med att njuta av varenda minut av upplevelsen.

Förväntningar blandade med viss blyghet gick att känna av hos publiken, men innan den förlösande artisten släpptes upp på estraden fick de tillresta bekanta sig med folktrion Vasas flora och fauna, som gjorde en sparsmakad, talangfull och sympatisk halvtimme kring sitt hyllade debutalbum Släkt med Lotta Svärd.

Också Dahlgren var i strålande form – rösten klingade lika stark och djup som någonsin, och hennes naturliga karisma fick en tuff inramning av den helsvarta dressen, de tonade glasen och elgitarren som hängde runt halsen genom så gott som hela konserten. Publikens spontana entusiasm å sin sida bevisade att passionen för musikidoler inte är något som behöver försvinna med tonåren.

Det blev uppenbart att Eva Dahlgrens musik, röst och ord betyder oerhört mycket för en stor mängd människor också här på den finska sidan. Dahlgren, 55, har varit en regelbunden gäst i Finland ända sedan karriärstarten i början av 1980-talet. I onsdags var hon bland vänner.

"Jag vet ju att människor är lite konservativa, och ni ska få höra de gamla sångerna … men om jag sjunger några av de nya också, då kan ni gå och stå i baren till exempel", skämtade Dahlgren öppningsvis.

Det var få som lydde hennes uppmaning. Och inte blott och bart av respekt – årets nya album är överraskande starkt, med drag av både internationell indierock och något av det där svenska, "Kent-aktiga" vemodet. Någonstans där är det väl som nyckeln till finska öron – och hjärtan – finns?

Det blev ingen Ängeln i rummet till slut, men nog den andra stora Dahlgrenklassikern Vem tänder stjärnorna. Särskilt glädjande var att de nya låtarna svängde allra bäst. Efter en nästan två timmars fin, smakfull och suggestiv show (inklusive två encore) fanns det i den varma majkvällen 2016 inga musikaliska skäl att tala om Dahlgren som nostalgiartist.

Janne Strang Reporter

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39