Dagvården oroade i riksdagen – "Varför inte begränsa barngruppernas storlek?"

Lagförslaget om vilken utbildning som i framtiden ska krävas inom dagvården fick oppositionen att undra varför regeringen samtidigt tillåter större dagisgrupper.

Svallvågorna efter onsdagens demonstrationer, då barnskötare och socionomer demonstrerade med utmarsch, fortsatt under riksdagens frågetimme.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) säger att lagen också i fortsättningen utgår från vårdteam som innefattar olika utbildningar, men att andelen högskoleutbildade ska växa från en tredjedel till två tredjedelar av dagispersonalen.

– Alla de behörigheter som finns nu kommer att finnas också i fortsättningen. Vi har också sett till att det finns en övergångstid fram till 2030, säger ministern.

Enligt förslaget skulle särskilt den del av personalen som har vårdutbildning krympa, och antalet pedagoger öka.

Katja Hänninen (VF) frågar varför regeringen tidigare fattat beslut om att tillåta större barngrupper, om avsikten är att höja kvaliteten.

– Här finns en konflikt mellan ord och handling. Först begränsade man den subjektiva rätten till dagvård, sedan har man tillåtit grupperna att växa. Jag har själv fem barn och är oroad över utvecklingen. Jag måste fråga varför inte regeringen, trots kritiken från fältet, går in för att minska gruppstorlekarna, säger Hänninen.

Grahn-Laasonen svarar med att regeringen bland senaste budgetrambeslut bestämt att vika pengar för daghem som finn på särskilt utmanande områden.

– Det är en punktinsats där det behövs mest, säger Grahn-Laasonen.

Rapport: Fler barn per vuxen på dagis

Följderna av regeringens beslut att inskränka rätten till subjektiv dagvård och tillåta större grupper för barn som är över tre år har nyligen undersökts i en rapport beställd av regeringen. I rapporten framgår att 67 procent av kommunerna gått in för att begränsa den subjektiva rätten till dagvård till halvtid, och hälften av kommunerna tillåter större gruppstorlekar.

Bara en femtedel av de svarande inom kommunerna bedömer att begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård sparat pengar. Över hälften av personalen anser att det försvårat den pedagogiska planeringen.

I de kommuner som tillåtit större grupper svarar över 80 procent av personalen att de nu har fler barn att ta hand om. Också här bedömer de flesta dagvårdschefer att det inte haft effekt på kostnaderna, och att det minskat möjligheterna att bemöta barnen individuellt.

Riksdagsledamot Tuomo Puumala (C) inflikar att beslutet om att tillåta större gruppstorlekar berodde på sparbehov och pekar finger åt den förra regeringen.

– Varför? Jo, därför att kommunekonomin var i kris. Varför? Jo, därför att den förra regeringen skar ner i kommunernas statsandelar. Den här regeringen försöker därför luckra upp regler, säger Puumala.

Lovar påbyggnadsutbildning

Mikaela Nylander (SFP) säger att förslaget är gott, men undrar hur det ska finnas tillräckligt med universitetsutbildade barnträdgårdslärare år 2030. Nylander påpekar också att lagen inte alls berör behovet av kuratorer, som finns på andra undervisningsnivåer.

– Mängden examen är relevant, och därför har vi förhandlat om att utöka mängden examen permanent, och reserverat 28 miljoner euro för att utbilda tusen barnträdgårdslärare till. Vi fortsätter med det för att förstärka pedagogiken, säger Grahn-Laasonen, och tillägger att det också planeras påbyggnadsutbildning.

Personalen vid yrkeshögskolan Arcada har tidigare kritiserat att den planerade påbyggnadsutbildningen ändå leder till att socionomerna måste läsa 235 studiepoäng för att få samma behörigheter som pedagogie kandidater får med 180 studiepoäng.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00