Dags för övriga Finland att ta efter Österbotten

Bild: Wilfred Hildonen

"Finland måste ta rollen som det land som driver de nordiska frågorna framåt. Och där kan Österbotten gå i bräschen för resten av Finland."

Wasa Future Festival, som nyligen ordnades i Vasa, tog sikte på regionens framtid. Politiker, tjänstemän, företagare och invånare samlades för att måla upp sina framtidsvisioner. Den nordiska dimensionen och synligheten var tydlig.

År 2018 lever två ideal fortfarande starkt i Österbotten. Den starka talkoandan har alltid varit en drivkraft och kommer att vara det även i fortsättningen. Det andra utmärkande draget för Österbotten är tanken om att alla är sin egen lyckas smed. Genom historien har österbottningar emigrerat för att hitta lyckan och en bättre tillvaro. Men man har ofta återvänt hem med nya intryck och ny kunskap i bagaget.

Vasaregionen är ett tillväxtområde med ett energikluster som väckt välförtjänt uppmärksamhet. Vasa, med sina dryga 67 600 invånare, hör till landets mest livskraftiga och konkurrenskraftiga stadsregioner. Det mål som Vasaregionen har lagt upp är inte blygsamt: fram till år 2030 ska regionen vara hemvist för Europas ledande energiteknologikluster. För att nå det målet krävs sannolikt en uppbackning av andra nordiska länder, vilket är ett mycket tänkbart scenario tack vare Österbottens nordiska koppling.

Regionen har bedrivit ett aktivt samarbete inom Kvarkenområdet sedan 1970-talet, bland annat inom näringsliv, turism och logistik samt även inom utbildningssektorn. En organiserad helhet växte fram ur den ideella tanken om ett gemensamt och starkt Norden. I Finland kan Österbotten visa vägen till Nordens pulserande gemenskap. Och vi hoppas att andra regioner och landskap tar efter.

Det är goda tider i Österbotten. De viktigaste ekonomiska indikatorerna visar att Österbotten klarar sig bättre än de flesta övriga regioner i Finland, framför allt när det gäller sysselsättningen. Det återspeglar sig i sin tur i en stark optimism och framtidstro.

För Österbotten är Vasa stad porten till väst. Som österbottning vet jag att den nordiska identiteten närs ända från barnsben. Många österbottningar föds med Norden mitt i vardagsrummet. Vi konsumerar nordiska barnprogram och tar del av den svenska kulturen redan från start. Sverige är nära, både själsligt och fysiskt. Umeå och Vasa var historiskt betydande handelspartner och i modern tid blomstrade samarbetet under taxfreetiden. När vi köpte smör och c-vitamin i hamnterminalen i Umeå såg vi det som porten mot världen.

Västerbotten och Umeåregionen står Vasa och Österbotten nära även i dag. Det har tagit tid att återhämta sig från den svacka som inträffade på 90-talet när taxfreeförsäljningen upphörde. EU-medlemskapet flyttade fokuset mot Bryssel och längtan ut mot Europa rotade sig. Den finns kvar än i dag. Samtidigt är det tydligt att intresset för Norden igen fått sig ett uppsving.

Nu jobbas det målmedvetet för att få en ny färja i trafik mellan Umeå och Vasa via projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor – Kvarken Multimodal Link. Det handlar om ett samarbetsprojekt mellan offentliga och privata intressenter på båda sidor om Kvarken. Projektets huvudsakliga syfte är att förbättra förbindelserna mellan Finland och Sverige.

Den nordiska kopplingen har ansetts vara ett trumfkort för Vasaregionen och hela landskapet Österbotten. Det gäller både utbildning och affärsverksamhet. Senare har till exempel också vårdfrågor blivit ett hett samarbetsämne där Umeå universitetssjukhus och Vasa Centralsjukhus samarbetar – nu även via ambulansflyg.

Ett av de viktiga teman som togs upp under Wasa Future Festival var den utflyttning som pågår i Österbotten. Hur ska vi hantera det faktum att en så stor andel unga flyttar västerut och rotar sig i Sverige? Det talas om hjärnflykt och fenomenet gäller inte enbart Österbotten.

Även på den punkten är den nordiska gemenskapen och kopplingen tydlig – frågan för Finland är snarare hur man får unga att flytta tillbaka. Vad gäller Österbotten är trumfkorten en stark arbetsmarknad, ett starkt nordiskt klimat och en fortsatt ledande position bland regionerna i Finland.

Att unga rör sig inom Norden är enbart positivt. Vi lär oss av varandra, vi utvecklas och nya studiemöjligheter erbjuds. Kontakter skapas över gränserna. Det elementära är egentligen hur vi lyckas locka en del av dem som flyttat att återvända hem. Där kan kommunerna själva bidra med mycket; arbete, boendemöjligheter och attraktiva lösningar i familjefrågor.

Avgörande är vilka politiska beslut som fattas i nordiska frågor. Även här har Österbotten möjlighet att visa framfötterna. För Österbotten gäller det att fortsätta vara en aktiv aktör. Med det kommer både ansvar och möjligheter.

Norden är ett varumärke att räkna med. I Sverige kan man sälja – och man gör det med stolthet och självförtroende. Där har vi mycket att lära.

Tvåspråkigheten är ingen självklarhet, även om svenskan är dörren ut mot Norden. För Österbottens del är språkkunskaperna i en nyckelposition tack vare det nordiska arvet och det nära samarbetet med Västerbotten. Genom en stark tvåspråkighet kan en gemensam nordisk marknad främjas ytterligare.

Finland är det land som har mest att förlora på ett försvagat nordiskt samarbete. Därför måste vi ta rollen som det land som driver de nordiska frågorna framåt. Och där kan Österbotten gå i bräschen för resten av Finland.

Kjell Skoglund är vd för Finsk-svenska handelskammaren.

Kjell Skoglund

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00