Dags för medierna att gräva ner stridsyxan

Bild: Wilfred Hildonen

Tiderna när HBL och TV-nytt spände musklerna gentemot varandra i jakten på finlandssvenska rubriker är förbi, skriver Mattias Fagerholm, verksamhetsledare vid Tankesmedjan Agenda.

Yle ska öka sitt samarbete med de kommersiella medierna. Det har den parlamentariska arbetsgrupp som har diskuterat Yles framtid slagit fast. Ett framtida samarbete är välkommet, inte minst om man ser till det finlandssvenska mediefältet.

På Tankesmedjan Agendas medieseminarium nyligen var det nämligen ingen ljus bild för den finlandssvenska journalistikens framtid som målades upp. Tom Moring, professor i journalistik, konstaterade att år 2008 var de finlandssvenska medierna sammanlagda intjäning omkring 95 miljoner euro. Om den negativa trenden fortsätter kommer motsvarande summa år 2018 att ligga på omkring 60 miljoner euro. Och det bör sägas att den negativa prognosen skrämmande väl har uppfyllts så här långt.

Beskrivningen ovan känner man igen alltför väl inom KSF Media. Som bekant är bolaget mitt uppe i samarbetsförhandlingar och framtiden ser inte heller ljus ut. Enligt den prognos som mediehusets digitala direktör Sami Kallinen presenterade kommer upplagan att halveras på fyra år. Prenumeranterna är till åren och annonsörerna sviker. KSF Media har förlorat 24 procent av sina annonsintäkter sedan år 2012. Enligt prognosen kommer mediehuset att halvera sina annonsintäkter inom fyra år, menar Kallinen. Branschen har i sin helhet har tappat en miljard euro i annonsintäkter åren 2007-2014.

Det österbottniska mediehuset HSS Media har fortfarande näsan över vattenytan. Efter samarbetsförhandlingar år 2014 har man (temporärt?) lyckats bromsa upplagenedgången. Under tidsperioden januari till maj har koncernen "bara" tappat 1 procent, konstaterar Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg. Det är i och för sig goda nyheter.

Men att HSS Media skulle ha lyckats lösa medievärldens gordiska knut är att ta i. Snarare har man lyckats med konststycket att köpa sig lite mer tid inför framtiden.

För Svenska Yles del finns också utmaningar. Visserligen kommer finansieringen att som tidigare ske via en Yleskatt, men kärvare tider väntar då indexjusteringarna fryses på tre år.

"Vi är också ett mediehus som blöder. Vi har 25% mindre personal än för 15 år sedan", sade Svenska Yles direktör Marit af Björkesten på Agendas medieseminarium med anledning av att Yle ofta beskylls för att var en av orsakerna till de kommersiella mediernas ansträngda situation. "Nu får det vara slut på antagonismen mellan kommersiell media och public service", sade af Björkesten.

På den punkten är det lätt att hålla med. Men när det gäller finlandssvenskt mediesamarbete pratas det mycket men händer lite. En orsak är måhända att det fortfarande, med undantag av KSF Media, paradoxalt nog ännu inte går tillräckligt illa. Också om samtliga mediehus drar åt svångremmen inför framtidens utmaningar så har realiteterna ännu inte tvingat fram samarbete. Men klokt vore att agera då det ännu finns lite rörelseutrymme och inte då kniven är riktad mot strupen.

Tiderna när HBL och TV-nytt spände musklerna gentemot varandra i jakten på finlandssvenska rubriker är förbi. Nu är konkurrensen betydligt tuffare än så. I södra Finland är de finska medierna de största konkurrenterna. I Österbotten är det de rikssvenska medierna. För att inte tala om de globala mediejättarna.

För att klara sig i den konkurrensen skulle det gälla att gräva ner stridsyxan och inte bara prata om samarbete, utan också göra något. För att citera Tom Moring: "Domänförlusten är inte bara på gång. Den är här nu."

Mattias Fagerholm Verksamhetsledare, Tankesmedjan Agenda

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning