Dags för jämställda löner

Bild: Wilfred Hildonen

Slutligen är det också skäl att uppmuntra kvinnor att modigare ställa högre lönekrav. Enligt studier begär kvinnor generellt sett mindre lön än vad män gör för samma arbete.

I dag uppmärksammar vi kvinnornas avlöningsdag, som symboliserar löneskillnaden mellan kvinnor och män. Löneskillnaden i Finland är i medeltal 16 procent detta år, vilket i teorin betyder att från och med i dag fram till slutet av året arbetar kvinnorna oavlönat. Trots detta skall ändå mat, boende med mera betalas precis som vanligt. Den årliga löneskillnaden mellan könen beräknas utifrån den genomsnittliga månadsinkomsten för vanliga heltidsanställda (Statistikcentralens inkomstindex).

Då löneutvecklingen börjar stå och stampa på samma ställe får kvinnan mindre pengar på kontot i dag, men även pensionen kommer att vara mindre. Kvinnan förföljs av problemet livet ut. De stora löneskillnaderna i Finland är således ett mycket stort jämställdhetsproblem med långtgående konsekvenser.

För att kunna påverka lönegapet är det viktigt att känna till vad de stora löneskillnaderna beror på. OECD har lyft fram tre orsaker som är särskilt avgörande för det stora lönegapet i Finland: Våra yrken är mycket striktare uppdelade i manliga och kvinnliga i jämförelse med andra länder; i de allra flesta familjer är det kvinnorna som bär ansvaret för vården av barnen. I Finland är mycket färre under 2-åriga barn i dagvård jämfört med övriga nordiska länder och; männen avancerar i mycket högre grad till chefspositioner, medan kvinnorna sällan når lika långt. Detta korrelerar rätt långt med att kvinnorna bär det större ansvaret för vården av barnen, men noterbart är att även kvinnor utan barn har svårt att uppnå lika höga positioner.

Inom statens tjänster är lönegapet 4 procent och inom den privata sektorn 11 procent enligt intresseorganisation Finlands ekonomer. Dessa lönegap hör till de som saknar förklaring, och som knappt förändrats sedan 1990-talet. Eftersom utvecklingen står och stampar krävs det flera insatser för att få en förändring till stånd. Det behövs nya regelverk, men också attitydförändringar.

Genom en familjeledighetsreform kommer vi åt att stödja kvinnornas insatser i arbetslivet och männens insatser i familjelivet. Familjeledighetsreformen handlar inte om att mammor inte längre ska få stanna hemma med barnen, vilket är den vanligaste missuppfattningen. Den handlar om att familjerna ska ha bättre möjligheter att på ett jämställt sätt planera arbetsupplägget kring vem som arbetar (vilket innebär att den personen får lön, förtjänar pension och har en jämnare karriärutveckling) och vem som sköter barnet. Ett annat regelverk som behövs för att minska på lönediskrimineringen är en lag om lika lön för samma eller likvärdigt arbete. Då lönerna blir mer transparenta är det svårare för arbetsgivarorganisationerna att motivera oförklarliga löneskillnader.

Ytterligare en viktig åtgärd är att mer målmedvetet arbeta för att bryta upp könsnormerna redan i småbarnspedagogiken och på alla utbildningsstadier för att motverka könssegregering på arbetsmarknaden. Genom att bryta upp de traditionella könsnormerna kommer vi åt att påverka attityderna. Attitydförändringarna som behöver ske gäller både det egna och andras yrkesval liksom kompetensen att som ledare kunna se förbi traditionella könsnormer. Avancemang borde rimligtvis avgöras utifrån kompetens och inte kön, men samtidigt visar siffrorna att det ofta ännu inte fungerar så i praktiken.

Slutligen är det också skäl att uppmuntra kvinnor att modigare ställa högre lönekrav. Enligt studier begär kvinnor generellt sett mindre lön än vad män gör för samma arbete. Eftersom flickor och kvinnor i vår kultur uppfostras till duktighet och lydighet är det för mången obekvämt att ställa ett högt lönekrav i rädsla för att göra bort sig. Men kvinnor som grupp måste bli bättre på att gå utanför det egna bekvämlighetsområdet och ta större risker. I dag då vi uppmärksammar kvinnornas avlöningsdag och resten av årets oavlönade dagar uppmuntrar jag, med den dystra statistiken i åtanke, alla kvinnor att vara extra modiga och våga sätta en högre prislapp på sin kompetens!

Lotta Keskinen, vice ordförande, Svenska kvinnoförbundet

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning