Dags för globaliseringen att mutera?

Bild: Wilfred Hildonen

Mutationer är på allas läppar i dessa dagar, när coronaviruset muterar och anpassar sig till nya situationer för att överleva. Är det dags även för globaliseringen att mutera och anpassa sig till världen efter pandemin?

Det har väl knappast undgått någon att handeln har leveransproblem. I butikerna gapar många hyllor tomma och det kanske sitter en skylt där det står "varan är tillfälligt slutsåld". I näthandeln kan den utlovade snabba leveransen ibland dra ut på tiden och snarare ta veckor. Julhandeln påverkades, fast inte så mycket som många befarade i höstas. Vissa populära leksaker, spelkonsoler, klädesplagg med mera har dock varit svåra att få tag på, vilket tvingade en och annan julklappsletare att tänka om.

Orsakerna bakom detta fraktkaos är ingen hemlighet. Man skulle kunna tala om en "perfekt storm" där många olika faktorer har samverkat. Det började redan förra året när pandemin slog till, fabriker och samhällen, både i Kina och på andra platser, stängde och efterfrågan störtdök. Plötsligt var det nästan ingen som behövde fraktfartyg och containrar. Rederierna anpassade sig, parkerade sina flottor och avbeställde alla nya containrar. Man förberedde sig för en global lågkonjunktur. Men ack vad man bedrog sig. Regeringar i Europa, USA och på andra ställen vidtog en mängd åtgärder för att undvika en samhällskrasch. Det blev stimulanscheckar, permitteringsstöd och till och med helikopterpengar som fick hjulen att börja snurra igen. Eftersom pandemin effektivt förhindrade sådana saker som resor, konserter och restaurangbesök återstod att köpa prylar för att fräscha upp hemmet, bygga en altan eller skaffa en ny tv. Allt skulle fraktas från Asien och då främst Kina. Fraktpriserna rusade i höjden och containrarna tog slut.

Men eländet fortsatte. Olika containerhamnar i Kina stängdes i veckor på grund av coronautbrott. Ett gigantiskt containerfartyg ställde sig på tvären i Suezkanalen, förarbrist i USA och Europa täppte till de mottagande hamnarna i till exempel Los Angeles och Rotterdam. Plötsligt framstod globalisering, just-in-time och känsliga logistikkedjor inte längre som den mest briljanta idén.

Det finns ytterligare orosmoln på globaliseringshimlen, som den alltmer besvärande halvledarbristen. Industrin skriker efter halvledare eller datachip, som numera finns i nästan alla produkter i vår vardag, från bilar och mobiltelefoner till tvättmaskiner och spelkonsoler. Utan denna "elektroniska hjärna" fungerar inte informationsflödet i maskinen. Men de globala logistikkedjorna fungerar inte längre och därmed blir tillgången minst sagt oförutsägbar. Hur man ska få bukt med dessa opålitliga leveranskedjor i tillverkningsindustrin är numera en fråga för högsta politiska nivå och lösningarna blir regionala. Joe Biden har skrivit under en presidentorder för att lösa halvledarbristen i USA och Ursula von der Leyen sa på motsvarande sätt i sitt State of the Union-tal tidigare i höstas att EU ska bli självförsörjande när det gäller halvledare och ha minst 30 procent av världsproduktionen till 2033.

En annan faktor som påverkar globaliseringens framtid är Kinas agerande. Landet blir alltmer auktoritärt och oförutsägbart och därmed svårare att göra affärer med, något som ett antal svenska företag, som H & M och Ericsson har erfarit, när man på olika sätt misshagat regimen. USA har redan utfärdat en varning till amerikanska företag att vara försiktiga i kontakterna med såväl Kina som Hongkong. Den bristande transparensen kring allt från coronaviruset till det plötsliga försvinnandet från offentligheten av affärsmän och sportstjärnor spär på osäkerheten.

Till detta ska läggas effekterna och lärdomarna av pandemin. Mika Aaltola, direktör vid Utrikespolitiska institutet, konstaterade i en rapport redan 2020 att mikroberna flyger snabbt över hela världen och det kan leda till att globaliseringen förlorar en del av sin attraktionskraft.

Slutsatsen blir att globalisering som allenarådande produktionssystem, som dominerat de senaste decennierna, är på väg bort. De globala logistikkedjorna har blivit för opålitliga och kommer gradvis att ersättas av regionala och nationella transport- och tillverkningslösningar i den mån det går att göra utan alltför stora kostnadsskillnader. Man diskuterar redan nu om nearshoring, reshoring och homeshoring, vilket handlar om att flytta produktion antingen tillbaka till Finland eller till närliggande länder. Vad som talar för en sådan utveckling, förutom globaliseringens utmaningar, är industrins digitalisering och automatisering, som leder till att arbetskraftskostnaden minskar.

Samtidigt måste man vara medveten om att världen av i dag blir mer och mer komplex och kräver globala lösningar. Pandemin är ett bra exempel. Utan ett globalt, och förvånansvärt prestigelöst, samarbete över gränserna hade vaccinet inte kunnat tas fram så fort. Terrorist- och brottsbekämpning är ett annat, lite dystrare exempel. Den svenska polisens kamp mot gängkriminaliteten bygger, till inte så liten del på samarbete med såväl Frankrike som USA för att knäcka koderna till gängledarnas krypterade Encrochat- och Anom-telefoner.

Återstår att reflektera över vad som händer med globaliseringen som idén om det öppna, gränslösa och nationsoberoende samhället. Även den ifrågasätts alltmer. När traditionella jobb försvinner och många känner sig som förlorare i det nya samhället är det oftast globaliseringen som står i skottgluggen, trots att digitaliseringen och robotiseringen är minst lika stora bovar i dramat. Populism och protektionism i många länder skördar framgångar, ofta genom att utlova en återgång till en mer begriplig värld där den egna nationen skyddas genom tullar och allehanda andra handelshinder.

Resultatet av de praktiska och ideologiska utmaningar som den traditionella, men också hämningslösa och oreflekterade, globaliseringen står inför är att den verkar vara på väg bort, men det innebär inte att alla typer av kontakter på global nivå försvinner. Globaliseringen kommer att utvecklas, eller rentav mutera till en ny form som är bättre anpassad till dagens samhälle. Digitalare, flexiblare och kanske även humanare.

Läs mer:

Mika Aaltolas rapport "Covid 19 – A trigger for global transformation?":

https://www.fiia.fi/wp-content/uploads/2020/03/wp113_covid-19_a-trigger-for-global-transformation.pdf

En vetenskaplig artikel om möjligheterna till återindustrialisering av Finland:

https://www.researchgate.net/publication/326427713_REIMAGINING_FINLAND_AS_A_MANUFACTURING_BASE_THE_NEARSHORING_POTENTIAL_OF_FINLAND_IN_AN_INDUSTRY_40_PERSPECTIVE

En vetenskaplig artikel på temat "Är tillverkningen på väg tillbaka till Finland"?:

https://reshoring.eurofound.europa.eu/reference-material/production-returning-finland

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning