Dags att se över vad djuren är värda

Fjällräven hör till de fridlysta djuren som omfattas av förordningen. Bild: Mostphotos

Fridlysta djur och växter är värda en viss summa pengar. Det värdet finns fastslaget i en förordning som Miljöministeriet nu förnyar.

Den som uppsåtligen dödar ett fridlyst djur blir ersättningsskyldig till staten för detta. Utöver det kan personen även dömas till böter för naturskyddsförseelse för att ha dödat det fridlysta djuret. I grova fall – om det är fråga om ett naturskyddsbrott – kan brottet till och med leda till fängelsestraff.

Den nuvarande förordningen omfattar fridlysta djur och innehåller fastslagna värden på allt från däggdjur, groddjur och fjärilar till fåglar. Flera av arterna som listas är också utrotningshotade. Djur som inte finns med i förordningen kan också orsaka ersättningsskyldighet och då räknas priset enligt högsta pris på motsvarande art. Undantag till de skyddade arterna finns i jaktlagen. Också ungar, larver och ägg skyddas med hjälp av förordningen.

Som exempel kan nämnas att en dödad snok beräknas ha ett värde på 252 euro och en hasselsnok 2 523 euro, medan huggormen inte omfattas av förordningen och inte har något värde. Det gjordes ett försök samla namn för ett medborgarinitiativ för att fridlysa huggormen 2015-2016, men initiativet fick endast lite över 2 000 underskrifter av de 50 000 som krävs för behandling i riksdagen.

Det som avgör om en art är utrotningshotad eller inte är dess bestånd, utbredning och storleken på området där arten förekommer, samt förändringar i dessa kvantitativa kriterier.

Enligt regeringssekreterare Johanna Korpi på Miljöministeriet har det skett förändringar i de faktorer som värdet på fridlysta djur räknas ut med.

– Det kan vara fråga om ny information om förekomsten av en art eller ifall en viss art är utrotningshotad. Informationen som ligger bakom förordningen från år 2002 stämmer inte längre.

Olika djur har olika värde

Blåmes 17 euro

Dvärgnäbbmus 17 euro

Groda 17 euro

Hasselsnok 2 523 euro

Vanlig snok 252 euro

Vaktel 4 205 euro

Fjällräv 7 400 euro

Saimenvikare 9 755 euro

Jan Ekebom som är ordförande för Natur och Miljö hoppas att arbetsgruppen bakom förslaget till den nya förordningen har en tydlig logik och tydliga motiveringar kring möjliga förändringar i förordningen. För att den nya förordningen ska bli lyckad behövs enligt honom både en fungerande juridisk argumentering och gedigen sakkunskap i biologi.

– Vilka arter som är med i förordningen bestäms utifrån naturskyddslagstiftningen och vilka arter som där räknas som fridlysta. När förordningen nu förnyas är det viktigt att se över om det skett några förändringar i listan över de utrotningshotade arterna och hur det bör beaktas i beräkningen av olika arters värde.

Ekebom frågar sig också om de i vissa fall låga beloppen för skydd av fridlysta djur är fungerande.

– Vissa av de fridlysta djuren i den nuvarande förordningen har ett värde på under 50 euro och arbetsgruppen bör fundera om det är ändamålsenligt. Till exempel fjällräven däremot har ett värde på 7 400 euro och det kan verkligen hindra någon från att skada djuret då summan svider till. Fjällräven är väldigt sällsynt i Finland. Också saimenvikaren skyddas av ett väldigt högt belopp vilket är bra.

Korpi från Miljöministeriet kommenterar att det kommer att ske förändringar i värdet på vissa djur i förordningen.

– Man kan konstatera på ett mer allmänt plan att ifall klassificeringen av hur utrotningshotad en art är har förändrats så syns det också i värderingen av arten. Jämförelsen av hur förordningen har ändrats från den nuvarande versionen kan göras först då den nya värderingen tagits i bruk.

Bakgrundsarbetet för den nya förordningen är redan gjort och arbetet med att förnya förordningen har inletts. Förnyelsearbetet sker på avdelningen för biologisk mångfald på Miljöministeriet.

Den nuvarande förordningen är från år 2002.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning