Dags att säga upp avtalet med Ebberöds bank

Bild: HBL

Fackföreningarna och deras ledare berikar sig på arbetarnas, skattebetalarnas och statens bekostnad.

Sedan finanskrisen 2007–2008 har Finland hört till de länder som utvecklats sämst i Europa. Exporten minskar, skulderna ökar och arbetslösheten är fortsatt hög. Lönerna har, för det stora flertalet, stått och stampat på samma ställe. Allt fler människor måste få bidrag från det offentliga för att ha tak över huvudet och livnära sig. I jämförelse med våra konkurrentländer Sverige, Danmark, Norge och Tyskland har vi under det senaste årtiondet blivit fattigare.

Dock finns det en marknad som, trots den totala misären, går utmärkt! Hyresmarknaden för bostäder. Den största uthyraren av bostäder är VVO Yhtymä Oyj. Företaget grundades av fackföreningarna och vänstern 1969 för att underlätta och trygga hyresbostäder för arbetarna. Fackföreningarna är än i dag företagets majoritetsägare.

Trots att varken löner eller andra kostnader ökar har bostadshyrorna tolv år i rad höjts med i snitt tre procent per år. Följden är att allt fler måste få bostadsbidrag för att klara hyran. I dag är 250 000 hushåll (för tio år sedan 150 000 hushåll) beroende av bostadsbidrag. Bidraget är nu 1,7 miljarder euro per år och summan förväntas stiga. Detta kan jämföras med sparkraven på 270 miljoner euro i samband med högskolereformen. Eller med de 300 miljoner euro som reserveras för spetsprojekt inom kompetens och utbildning för perioden 2016–2018. Staten måste låna från utlandet för att kunna betala bostadsbidraget.

Samtidigt går det fackföreningsägda VVO Yhtymä strålande. År 2015 var omsättningen 370 miljoner euro och vinsten 225 miljoner euro. I bolagets styrelse sitter, mot skäliga arvoden, betydande fackföreningsledare. Företagets bolagsstämma skall besluta om att dela ut 104 miljoner euro skattefritt till ägarna. Årets vinst var 67 miljoner euro.

Sammanfattningsvis: Största delen av arbetarna i Finland får det från år till år sämre och måste av det offentliga ansöka om bostadsbidrag. Staten måste låna dessa pengar från utlandet. Fackföreningsstyrda VVO-yhtymä höjer årligen hyrorna. Den ökande vinsten delar fackföreningsledarna i VVO:s styrelse ut till fackföreningarna. Detta görs skattefritt. Fackföreningarna och deras ledare berikar sig på arbetarnas, skattebetalarnas och statens bekostnad.

Man kan ställa sig frågan vad staten, riksdagen och fackföreningarna har gemensamt med Ebberöds bank: De vill alla så väl, men ofta blir det så fel, så fel.

Försynt kan man undra om inte staten, riksdagen och fackföreningarna borde se över sina prioriteringar. Fackföreningsledarna kunde överväga om inte deras huvuduppgift är att förändra det finska arbetslivet så att finska arbetare har arbete och en skälig utkomst i morgondagens föränderliga, globala, konkurrensutsatta värld. Deras uppgift är knappast att sitta i utsugarhyreslägenhetsföretag eller att försvara förstenade, föråldrade arbetsmarknadslagar.

Staten och riksdagen kunde överväga om inte huvuduppgiften är att göra Finland konkurrenskraftigt så att finländarna får arbete, jämlikhet och trygghet och därigenom möjlighet till livskvalitet. Deras uppgift är möjligen även att i snabb takt avskaffa vansinniga, föråldrade, skadliga lagar.

Kanske det är dags att säga upp avtalet med Ebberöds bank.

Lennart Andersson Högsåra Fotnot Ebberöds bank är ett begrepp för en verksamhet som är välmenande, men samtidigt vanskött.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning