Dags att säga adjö till sedlar och mynt i Sverige

Värdet på e-kronan kommer att bestämmas helt på samma sätt som den nuvarande svenska kronan. Bild: Fredrik Sandberg/TT

– Förmodligen kommer de sista sedlarna att vara tillbaka hos Riksbanken i slutet av 2020-talet. Det säger vice riksbankschefen Cecilia Skingsley om det e-kronaprojekt som den svenska centralbanken har jobbat med sedan 2016. Om kronan ska bli en kryptovaluta är det politikerna som ska fatta beslutet.

Det var den 27 maj 1873 som den dåvarande svenska riksdalern byttes ut mot myntenheten kronan som var gemensam för Sverige och Danmark. Några år senare, i april 1876, kom också Norge med i den skandinaviska myntunionen.

Svenskarna är så förtjusta i sin krona att man i en folkomröstning 2003 beslöt sig för att svara nej på frågan "Anser du att Sverige skall införa euron som valuta".

Den svenska kronan är inte på väg att försvinna men väl de fysiska mynten och sedlarna. Örena försvann redan för drygt tio år sedan och nu minskar användningen av mynt och sedlar. Vice riksbankschefen Cecilia Skingsley säger att den "rasar snabbt".

– Det finns redan många ställen där det inte går att betala med kontanter, säger hon.

Det här är helt lagligt, säger hon, det finns ingen lag som fastställer att det måste gå att betala med mynt och sedlar på restauranger eller i butiker. Cash är inte längre kungen. På fem-sex årtionden har utvecklingen gått från att bara de rika hade bankkonton till att alla hade det.

– E-kronor är ingenting annat än kontanter i digitalt format, säger Skingsley.

– När vi nu har nått till den punkt där pengar på konto är omedelbart tillgängliga via kort eller Swish, minskar behovet att behålla kontanter.

Swish är ett sätt att i realtid överföra pengar med mobiltelefonen. I Finland motsvaras det av till exempel Mobilepay.

Cecilia Skingsley säger att betalningsmarknaden karaktäriseras av en ganska klen konkurrens. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Helt ny situation

Värdet på e-kronan kommer att bestämmas helt på samma sätt som den nuvarande svenska kronan. Ändå är det frågan om en stor förändring både ur ett samhälleligt och ur ett historiskt perspektiv.

– Vi har aldrig varit i den situationen tidigare att staten inte har varit inblandad i tillkomsten och utgivningen av pengar. Vi har inte heller upplevt att alla betalningsmetoder är kommersiella. Alla de nuvarande lösningarna ges ut av privata företag även om de står under olika typer av stark statlig tillsyn.

Det är affärsbankerna och de stora kreditkortsföretagen som Visa och Mastercard som Skingsley pekar på som övervakas av Riksbanken och Finansinspektionen.

Samtidigt säger hon att det finns en mängd obesvarade frågor som inte den ekonomiska forskningen har kunnat ta ställning till. Hon drar paralleller till coronapandemin och de frågor som inte epidemiologen kan svara på.

– En fråga som inte har besvarats är om förtroendet för pengar är avhängigt om människor kan byta från pengar på konto till pengar utgivna av staten. Det här har alltid varit utbytbart.

Klen konkurrens på betalningsmarknaden

Skingsley påpekar också att betalningsmarknaden inte är en perfekt fungerande marknad eftersom den är kommersiell och drivs av privata aktörer. På en perfekt fungerande marknad är det lätt för både producenter och konsumenter att hitta varandra och det är lätt att hitta priser och jämföra priser.

– Betalningsmarknaden har inte de här egenskaperna, säger Skingsley och räknar upp andra nackdelar.

– Det finns stora stordriftsfördelar, det vill säga om du redan är stor – till exempel Visa eller Mastercard – då är det lätt att fortsätta att vara stor. Det är svårt för andra att komma i kapp och därmed har man inte speciellt goda konkurrensförutsättningar.

Skingsley säger att betalningsmarknaden karaktäriseras av en ganska klen konkurrens.

Vid Riksbanken konstaterade man att kontantanvändningen i Sverige kommer att upphöra någon gång under 2020-talet. Därför började man utreda hur centralbanken ska se till att det finns pengar för dem som bor i Sverige eller jobbar här i ett annat format än prasslande sedlar och skramlande mynt.

– Är man kalasnöjd med sina banktjänster behöver man inte göra någonting men är det så att man också i fortsättningen vill ha tillgång till riksbankspengar då ska man kunna ha det även om det är i ett digitalt format, säger vice riksbankschefen.

Vad statens roll i det hela ska vara i framtiden är något som den tidigare Moderatledaren Anna Kinberg Batra ska utreda. Enligt uppdraget som ska vara slutfört i november nästa år ska rapporten innehålla en bred kartläggning av betalmarknadens utveckling utöver att analysera statens roll i projektet.

När den svenska centralbanken började utreda möjligheterna till en digital valuta möttes man i de mildaste fallen av höjda ögonbryn och i vissa fall av hård kritik.

– Det fanns en oro för vad konsekvenserna kan bli för bankerna om vi erbjöd det här. Skulle människor vilja förvara pengarna digitalt i stället för att ha dem på banken. Den andra invändningen var att det var väl himla konstigt med de här svenskarna som inte förstår att man ska fortsätta hålla sig med kontanter.

Facebooks egen valuta

Men sedan kom Facebook med i bilden eller egentligen ett konsortium som leddes av Facebook. För ett par år sedan meddelade Facebook att man vill skapa en egen valuta, Libra, som skulle bestå av en sammanslagning av några olika stora valutor. Det blev en aha-upplevelse för många i de olika centralbankerna runtom i världen.

– Libra-initiativet satte fingret på en väldigt viktig internationell fråga och ett stort problem. Det att ungefär 1,5 miljarder människor saknar tillgång till grundläggande betaltjänster. Man är hänvisad till i bästa fall sitt eget lands kontanter. Men man har ingen inkoppling till banksystemet och har man ett bankkonto så är det oftast dyrt och inte särskilt bra att använda. Det andra problemet som Facebook-konsortiet satte fingret på är att det är väldigt dyrt att göra betalningar över landsgränser. Det stämmer naturligtvis inte i Europa.

– Vi har aldrig varit i den situationen tidigare att staten inte har varit inblandad i tillkomsten och utgivningen av pengar. Vi har inte heller upplevt att alla betalningsmetoder är kommersiella. Alla de nuvarande lösningarna ges ut av privata företag även om de står under olika typer av stark statlig tillsyn, säger Cecilia Skingsley. Bild: Mostphotos

En cross border-transaktion inom EU tar några dagar medan Skingsley tar som exempel Sverige till Uganda där det kan ta upp till två veckor i värsta fall och avgifterna kan vara 50 procent av summan som skickas. Ett stort problem för dem som gästarbetar i ett annat land. Skingsley säger att det här ändrade på hela debatten om det som i Sverige kallas e-krona och inom hennes fögderi kallas för CBDC eller central bank digital currency.

Från att ha stått ganska ensamma i att utreda det här pågår nu utredningar inom Europeiska centralbanken för euron, Federal Reserve i USA och Bank of England i Storbritannien.

Det finns andra aktörer som är intresserade av att komma med ersättare till pengar utgivna av centralbanker inom kryptovaluta- eller stable coin-världen som det också kallas.

– Det vill säga andra aktörer än de statliga som vill ge ut monetära enheter och försöka locka människor att använda dem i stället för att använda centralbanksversionen av pengar. För att spara, spekulera och också göra betalning, säger Skingsley.

Politiskt beslut

Att användningen av kontanter höll på att minska såg man redan tidigt i Sverige som ligger i framkant när det gäller teknologisk utveckling. Coronapandemin har satt fart på utvecklingen ännu mer och har lett till att den har spridit sig till länder som Kina, USA och Storbritannien genom att online-konsumtionen har ökat dramatiskt. Och där finns inte heller ett lagkrav på att få använda fysiska pengar i transaktioner.

– Då väcks frågan hur vi säkerställer att människor är finansiellt inkluderade om det är så att de har varit väldigt beroende av att göra sina transaktioner med kontanter, säger Skingsley.

Det finns inget beslut om när Sverige ska införa e-kronan som komplement till de existerande pengarna som nu är i omlopp.

– Det är ett politiskt beslut. Politikerna måste ta ställning till om det behövs och när det behövs.

Den tekniska lösningen baseras på Distribuerad Ledger Technology (DLT), en form av blockkedjeteknik.

E-kronorna i den testade lösningen representeras av digitala värdeenheter, så kallade tokens.

E-kronorna distribueras till deltagare i e-kronanätverket som har godkänts av Riksbanken, till exempel banker, som driver sina egna noder med möjlighet att beställa och distribuera e-kronor till allmänheten.

Riksbankens nod skapar och förstör e-kronorna eller tokens. Notarienoden kontrollerar att en token inte har använts tidigare. Drivs av Riksbanken.

Deltagarnas noder, till exempel banker och tjänsteleverantörer driver sina egna noder och kontrollerar äktheten i en token.

Slutanvändarna, insättning och uttag görs med hjälp av digitala plånböcker, kopplade till exempelvis ett kort eller en app i mobiltelefonen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Mångsidiga museiupplevelser lockar till Lahtis

Mer läsning