Dags att förbjuda tacklingarna i ishockeyn

Ishockeyspelare kommer också i fortsättningen att tvingas lämna isen med hjärnskador om man inte får bort tacklingarna mot huvudet. Bild: LEHTIKUVA / TOMI JOKELA

Hockeyvärlden måste sluta försvara spelarnas rätt att tackla motståndare i huvudet och i stället jobba för att garantera spelarnas säkerhet i rinken.

Tisdag i den inhemska ishockeyligan:

S:t Michel: En stenhård tackling träffar huvudet på en spelare som har blicken på pucken.

Tammerfors: En tackling i hörnet slungar en motståndare handlöst in i sargen.

I båda fallen blir spelarna liggande på isen.

Både Tuukka Mäntylä och Patrik Puistola lämnar planen på bår. Båda med befarade hjärnskador.

Välkommen till hockeyns vardag där spelarnas säkerhet satts på undantag, där tystnadskulturen härskar och där personerna i de ledande positionerna står med förvåningens finger i häpnadens mun varje gång en spelare drabbas av en hjärnskada.

Och framför allt där ingen verkar bry sig om spelarnas hälsa utan de flesta försvarar de livsfarliga tacklingarna med att de hör till sporten och förståsigpåare påpekar vilket ansvar den tacklade – det vill säga offret – har.

Tänk om man skulle sluta försvara spelarnas rätt att tackla motståndare i huvudet och i stället börja jobba för att skapa en tryggare arbetsmiljö för spelarna.

Tyvärr kommer det antagligen att behövas ett dödsfall eller att en spelare blir förlamad innan någon reagerar.

– Det är inte meningen att skada någon spelare och ingen spelare gör det säkert avsiktligt men det finns brist på respekt i de här situationerna, säger Tapparatränaren Jukka Rautakorpi till Yle Urheilu dagen efter att Mäntylä skadats av Taavi Vartiainens (Pelicans) tackling.

Rautakorpi har förstås rätt då han pekar ut ett av problemen. Samtidigt är han själv också en del av problemet.

Då den egna spelaren råkar ut för en regelvidrig tackling brukar tränare vara fräna i sina uttalanden och kräva än det ena, än det andra. Men då det är det egna lagets spelare som skadat en motståndare har tränaren allt för ofta inte sett situationen.

Om Rautakorpi på riktigt värnar om spelarnas säkerhet och om han är orolig för hockeyns framtid hade han tagit upp saken till diskussion vid något av tillfällena då hans egna spelare delat ut tacklingar mot motståndarnas huvuden. Det har hänt flera gånger utan att han tagit ställning.

Jag pekar inte ut Tapparatränaren som ensam syndabock utan vill genom att lyfta fram hans agerande påvisa det mönster och den kultur som existerar i den inhemska ligan och i ishockeyn i allmänhet.

Ishockeyn mår dåligt då spelare måste hjälpas av isen med befarade hjärnskador. Ändå står en hel hockeyvärld handfallen inför ett problem som till synes skulle vara lätt att åtgärda.

Hockeyn har hamnat i en situation där tacklingar mot huvud blivit vardag och där de med makt inom grenen säger sig vara maktlösa att göra något med hänvisning till att man inte vill förändra hockeyns karaktär för mycket.

Man vill inte förändra hockeyns karaktär för mycket.

I takt med att spelarna blir allt mer proffsiga, fysiskt i bättre skick, fysiskt större samtidigt som speltempot och hastigheten i rinken blir högre har spelytan blivit mindre och tiden att reagera på isen förkortats.

I dag är så gott som varje tackling en risksituation där en spelare kan skada sig allvarligt.

Men man vill inte förändra hockeyns karaktär för mycket.

Internet är fullt av berättelser om hockeyspelare som lider av psykisk ohälsa som följd av smällar mot huvudet i sin karriär.

Men man vill inte förändra hockeyns karaktär för mycket.

Spelare lider av depression, CTE (Chronic traumatic encephalopathy) och minnesförlust.

Men man vill inte förändra hockeyns karaktär för mycket.

Flera kända slagskämpar i NHL har begått självmord som följd av depression som har sin grund i smällar mot huvudet.

Men man vill inte förändra hockeyns karaktär för mycket.

I klartext är alltså dagens hockeyledare beredda att offra spelarnas säkerhet för att bevara sportens karaktär.

Till hockeyns karaktär hör bland annat slagsmål, homofobi, sexism, svordomar och mobbning.

Men ingen verkar heller speciellt intresserad av att lösa de här problemen. Kanske det också skulle förändra hockeyns karaktär för mycket.

I stället är vi i en situation där ...

... En tränare som mobbar sina spelare försvaras inifrån sporten.

... En spelare som uttrycker sig sexistiskt fördöms i offentligheten men bestraffas inte.

... Klubbar delar gärna videomaterial av sina spelare som slåss och kallar det för att stå upp för sitt lag.

... Då en tränare använder könsord och kränkande uttryck förklaras det med att han "visar känslor".

Men man vill inte förändra hockeyns karaktär för mycket.

Vad kan då hockeyn göra för att få slut på de livsfarliga tacklingarna och för på allvar värna om spelarnas säkerhet?

Man måste förändra sportens karaktär.

Eftersom strängare straff och längre avstängningar inte fungerar för att få stopp på smällarna står hockeyn inför det faktum att tacklingar måste förbjudas.

Då hastigheten i spelet stigit och spelarnas förmåga att läsa av situationer inte är på tillräcklig nivå kan man inte undvika smällar mot huvuden utan att skriva om reglerna.

Ett första steg skulle vara att förbjuda alla tacklingar på öppen is.

Förslaget kanske känns drastiskt men det är det egentligen inte alls. I damhockeyn är tacklingar på öppen is helt förbjudna. Tacklingar som sker genom att luta sig mot en motståndare dåspelarna är på väg åt samma håll, då man trycker sig mot och förbi en motståndare, är tillåtna.

Och om en spelare ändå tacklar en motståndare i huvudet måste straffet vara hårdare än de fem matcher som är medeltal för den här säsongen.

För att avstängningarna ska ha någon slags avskräckande effekt borde en första huvudtackling ge 15 matchers avstängning, följande 30 matcher och en tredje 60 matcher.

Om en spelare riskerar att missa en fjärdedel eller halva säsongen och dessutom lönen för samma period tänker han sig för både en eller två gånger innan han prickar en motståndares huvud med en tackling.

Jag vill avsluta med en tankelek som fungerar rätt bra då man funderar om något är okej eller inte.

Tror ni att tacklingar skulle ingå i ishockeyn om någon uppfann sporten i dag?

Jag tror inte att de som ritade upp riktlinjerna för den nya sporten skulle vara villiga att ta risken att utsätta spelarna för de hälsorisker tacklingarna kan medföra.

Varför ska då vi som med säkerhet vet hur illa det kan gå acceptera dessa risker?

Det är väldigt svårt att förstå.

Filip Saxén Sportchef

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning