Dagispersonal i protest mot ny lag: "Vi gör ett värdefullt jobb"

Ett bekant ljud skallar över Arkadiabacken på onsdag eftermiddag. Det är daghemspersonal från hela Nyland som bankar med spadar på små plasthinkar, en del skanderar slagord. – Nu har regeringen lyckats reta upp också de allra snällaste, konstaterar Tehy-ordföranden Millariikka Rytkönen.

Hundratals barnskötare och socionomer från hela Nyland samlades på onsdagen utanför riksdagen för att protestera mot regeringens förslag till ny lag om småbarnspedagogik. Irritationen var påtaglig, men också en känsla av att utfört arbete inte värdesätts. Enligt förslaget skulle barnskötarnas andel på dagis i framtiden halveras, medan de högskoleutbildades andel skulle fördubblas. Dessutom skulle personal med socionomutbildning hamna i en sämre position än barnträdgårdslärare med pedagogie kandidatexamen.

– Jag är här för att försöka trygga att vi har arbete också i fortsättningen. Med tanke på det värdefulla jobb vi gör behövs vi nog i framtiden också, säger Micaela Nordström från daghemmet Pilten på Degerö, och konstaterar att föräldrarna varit mycket stödjande.

– Det märks ju nog att vi är här, säger hon, och syftar på det dagiskaos som orsakats av att en stor del av personalen marscherade ut klockan 12.

Nordström är barnskötare till utbildningen men vikarierar för tillfället som barnträdgårdslärare.

– Det är svårt att få behöriga barnträdgårdslärare, vilket jag ju är ett bevis på. Då barnträdgårdslärarna i framtiden ska bli betydligt fler uppstår säkert ett glapp, säger Nordström.

Vad handlar konflikten om? Läs faktarutan i slutet av artikeln.

Mer skola på dagis

Det är en kvinnodominerad skara som samlats under fackorganisationernas granna ballonger. "Värdelöst proffs?" står det retoriskt på en del av plakaten, och "kurahousukansan puolella" (på galonbyxfolkets sida) på en banderoll. Många är oroliga för jobb och framtid, men argumenten är också mer principiella.

– Lagändringen kommer att innebära att det kommer in mer skola på dagis, precis som ute i Europa där barnen ska läras upp från tre års ålder i stället för att få leka och vara barn. Det är det största problemet, säger Johanna Lauramo från Tölö daghem, som jobbat 22 år som barnskötare.

Hon trivs med jobbet och har aldrig tänkt på att vidareutbilda sig.

– Men nu måste jag ju fundera på saken.

Att många av barnskötarna ska bort från dagis i framtiden känns svårt att förstå.

– Barnträdgårdslärare och socionomer är bra, men barnskötarna sköter ju om barnen och deras dagliga behov och trygghet, det är de som är närmast barnen, säger Lauramo, och påpekar att det ju dessutom blir dyrt för kommunerna då de ska anställa fler högutbildade i stället för barnskötare.

"Socionomstuderande inte längre intresserade"

Förbunden bakom protesten – JHL, Tehy, Super, Talentia och Jyty – har räknat ut att de nya behörighetskraven skulle kosta kommunerna långt över hundra miljoner euro om året. Utanför riksdagen är det ingen tvekan om vad man kunde göra för de pengarna: minska gruppstorlekarna och höja lönerna till att börja med.

– Vi har ju redan världens bästa småbarnspedagogik, varför ska vi slå sönder den? Det finns väl annat att reparera, säger Millariikka Rytkönen från Riksdagshusets trappa och drar ned rungande bifall.

Jouni Räisänen som är socionom till utbildningen och jobbar vid Vaaralanpuiston päiväkoti i Vanda håller med. Själv står han nu i beråd att ta en dubbelsocionomexamen, för att hinna få den behörighet som krävs för barnträdgårdslärare – eftersom inriktningen i hans examen är en annan.

– Men jag vet att många nya socionomstuderande inte längre är intresserade av inriktningen på småbarnspedagogik då det känns som att examen ändå inte uppskattas. Här kommer att uppstå ett enormt glapp då universiteten inte lyckas utbilda tillräckligt många barnträdgårdslärare, förutspår Räisänen.

Att skapa en tudelning mellan barnträdgårdslärare med olika utbildning är helt onödigt och skapar bara ojämlikhet, anser Räisänen – som inte heller ser något behov för att minska på andelen barnskötare.

– De är en verkligt behövd grupp på dagis.

– Vi gör ju ett värdefullt jobb, säger barnskötaren Micaela Nordlund (i mitten), som tycker det känns fånigt att barnskötarnas andel på dagis föreslås halveras. Här med kollegerna Camilla Eklund och Linda Schmidt från daghemmet Pilten på Degerö Bild: Leif Weckström

Oro för ojämlikhet

Från Sibbo kom en grupp barnskötare som satte ord på den allmänna känslan.

– Det känns som om vår yrkesgrupp inte noteras tillräckligt och vår utbildning inte värderas. Men barnskötarna är de enda på daghemmen som har en utbildning inom social- och hälsovården, säger Mosse Lind från Kyrkoby förskola i Nickby, och får medhåll av Carita Myrberg, Nina Granholm, Mia Lydman och Monica Pajunen från daghemmet Miili i Söderkulla.

– Det känns väldigt otryggt, konstaterar Lydman.

Dessutom:

– Hur många barnskötare jobbar inte redan nu som vikarierande barnträdgårdslärare, men för lägre lön? Det är inte många daghem där alla anställda är behöriga, säger Myrberg, som själv vikarierar som barnträdgårdslärare.

Myrberg och de övriga har lång erfarenhet av branschen, och vittnar om att det tidigare minsann var större motsättningar mellan yrkesgrupperna – till den grad att barnskötarna fick dricka sitt kaffe på annat håll medan barnträdgårdslärarna satt i lärarrummet.

– Den uppdelningen vill vi inte ha tillbaka nu då vi väl kommit ifrån den och arbetar jämlikt och i team, säger Myrberg.

Fakta

Nya bestämmelser möblerar om på dagis

Regeringens förslag till ny lag om småbarnspedagogik har som mål att bland annat höja daghemspersonalens utbildningsnivå.

På det viset vill regeringen höja kvaliteten på småbarnspedagogiken, vilket i sin tur ska leda till större jämlikhet i utbildningen, är det tänkt.

Från och med 2030 ska minst två tredjedelar av personalen på daghemmen enligt förslaget ha högskoleutbildning. De kan vara antingen pedagogie kandidater eller socionomer med inriktning på småbarnspedagogik, men minst hälften ska vara pedagogie kandidater – alltså barnträdgårdslärare med universitetsutbildning.

En tredjedel av personalen skulle från 2030 vara barnskötare, mot nuvarande två tredjedelar.

I dag ger såväl pedagogie kandidatexamen som socionomexamen med inriktning på småbarnspedagogik behörighet som barnträdgårdslärare. Enligt förslaget är det bara de med kandidatexamen från universitet som i framtiden kan kallas barnträdgårdslärare.

De nya benämningarna är bland annat lärare inom småbarnspedagogik, socionom inom småbarnspedagogik och barnskötare inom småbarnspedagogik.

Av den som är föreståndare för ett daghem skulle det efter 2030 krävas pedagogie magisters examen.

Alla de som redan fått sin behörighet eller påbörjat en utbildning som leder till behörighet skulle få behålla den också sedan de nya bestämmelserna trätt i kraft. Till exempel barnträdgårdslärare med socionomutbildning blir alltså inte av med sin behörighet.

Lagförslaget behandlas för tillfället i riksdagen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00