Daghemsbarn får lära sig nya traditioner

Den kristna julen består av andra viktiga figurer än Josef, Maria och Jesusbarnet. I delar av Europa är Nikolasdagen den 6 december lika stor som julafton. Genom ett festprojekt får daghemsbarn lära sig mera om olika kulturer.

På daghemmet Bertha-Maria i Tölö står festbordet inför Nikolasfesten dukat hela veckan. På den röda bordsduken ligger guldslantar med choklad, mandariner, äpplen, skålar med kex och torkade frukter. I mitten står en julgubbelik biskopsfigur med hög hatt i guld.

– Varför har julgubben en konstig hatt på huvudet? undrar Ada Maury när en grupp barn får se bordet.

– Det är en biskopshatt, Sankt Nikolas var biskop i Myra för länge sedan och det är till hans minne vi firar Nikolasdagen, förklarar Milena Parland, verksamhetsledare från föreningen Ad Astra, som stöder skolor och daghem i mångkulturell fostran.

Daghemsbarnen känner inte till vare sig legenden om Sankt Nikolas eller dagen som firas samtidigt som Finlands självständighetsdag, så hon berättar en kort saga om tre fattiga systrar, som inte hade råd att gifta sig. De tvättade sina strumpor varje kväll och hängde dem på tork. Tre nätter i rad får de guldslantar i sina strumpor – det var den generöse biskopen Nikolas som ville hjälpa dem men samtidigt förbli anonym.

– Därifrån härstammar den amerikanska traditionen med julstrumpor som barnen hänger upp på spiskransen. Också de ortodoxa och katolska barnen får godsaker i sina skor eller strumpor, men det sker redan på Nikolasdagens morgon, berättar Parland, som också själv är ortodox.

Pysslat biskopar och strumpor

På fredag kommer de drygt 70 barnen i daghemmet gruppvis att få ta del av en tidigarelagd Nikolasfest. Redan i förväg har de förberett firandet genom att pyssla, de äldre barnen har gjort biskopsfigurer av pappersstrutar och de yngre barnen har färglagt julstrumpor.

– Först gjorde vi kroppen, sen målade vi ögon, satte på skägg, armarna och säcken, berättar Ada.

– Och i säcken finns guldpengarna, fortsätter Milton Thorn.

Sankt Nikolas är också sjöfararnas helgon, därför har man på daghemmet placerat en båt intill festbordet. Isla Helle och Ada Maury ser till att kaptenshatten sitter som den ska. Bild: Leif Weckström

Olivia Lahti får syn på ett randigt hjärta som ligger på bordet. När hon tar tag i det står hon plötsligt med två polkagrisstavar i händerna och ser fascinerad ut.

– Också traditionen med de röd-vit-randiga stavarna härstammar från Nikolas, de symboliserar biskopsstaven. Hjärtat är en viktig symbol för kristna, för kärlek och vänskap är viktigt. Det är de i alla religioner, förklarar Parland för barnen.

Fira tillsammans-projektet strävar efter att göra barn medvetna om att det i samhället finns flera andra traditioner och kulturer än den egna familjens. I varje daghemsgrupp och skolklass finns det barn som inte hör till majoriteten och den evangelisk-lutherska kyrkan och därför inte firar de högtider som vi traditionellt uppmärksammar i finländska skolor. Projektet ger de här barnen en naturlig chans att dela med sig av sina fester på ett konkret sätt.

Svenska sagoböcker saknas

På Bertha-Maria har barnskötare Marika Lindroos och den övriga personalen skaffat Nikolaskex och chokladslantar som ligger på bordet. Barnen kommer att få dansa ringdans i takt till grekisk musik, som spelas på gitarr och trumpet. Men att hitta en lämplig saga att läsa visade sig vara svårt.

– Det finns väldigt lite svenskspråkig litteratur om andra traditioner på biblioteken i Helsingfors och det är ett problem som kommit fram i samband med dessa fester, säger Parland.

För att råda bot på problemet håller Milena Parland på att skriva en ny bok, Lilla festsagoboken, som ska innehålla tolv sagor och legender som hör ihop med olika slags fester och boken borde utkomma före sommaren.

För att sprida kunskapen om hur man kan fira olika högtider med barn är personal från stadens andra daghem inbjudna till Bertha-Maria på fredag eftermiddag där de får delta i en motsvarande Nikolasfest.

Fakta

Fira tillsammans

Föreningen Ad Astra har sedan 2008 ordnat projektet Fira tillsammans i skolor. Syftet är att göra barn medvetna om olika kulturer och traditioner som firas i andra hem. Nu breddas projektet, i höst har man firat dessa fyra högtider på fyra testdaghem:

Eid – glad muslimsk fest som avslutar fastemånaden Ramadan.

Sukkot – judisk fest som också kallas lövhyddohögtiden.

Månfesten – en skördefest som firas under hösten i Asien. Till festen hör stjärnlyktor och mångodis.

St Nikolas – kristen högtid som firas av katoliker och ortodoxa den 6 december. Sankt Nikolas anses vara barnens, sjöfararnas och tjuvarnas helgon.

Firandet i daghemmen koncentreras kring ett dukat festbord med traditionella delikatesser och i programmet ingår sagor, pyssel och musik. Barnen får delta, skapa konst och uppleva nya traditioner, men det handlar inte om religionsutövning.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00